Akademiliv

Sahlgrenska akademins nyheter

In English
Göteborgs universitets logotyp
  • Nyheter
  • Notiser
  • Kalendarium
  • Bidrag
  • Om Akademiliv
Eldning inomhus har minskat, vilket lett till bättre hälsa bland framför allt kvinnor och barn. Men många hushåll i världen förlitar sig fortfarande på vedeldning när de lagar sin mat. Denna bild är från Langtang-dalen i Himalaya, Nepal.

Global Burden of disease: Regional data från Sverige behöver bli bättre

17 november, 2020

NY STUDIE. Forskare vid Sahgrenska akademin fortsätter medverka i projektet Global Burden of Disease, som kartlägger hälsoutvecklingen i världen. Årets rapport innehåller flera positiva nyheter, men pekar också på försämring inom andra områden. Och för Sveriges del lyfter forskarna fram behovet av bättre regional data.

I oktober publicerades nya utgåvan av Global Burden of Disease 2019 i en specialutgåva av tidskriften the Lancet (volym 396, 20201017). Det växande samarbetet har nu analyserat hur 87 riskfaktorer påverkat 369 olika sjukdomar 1990-2019 och demografiska förändringar 1950-2019 i olika länder och regioner.

Milleniemål gjorde skillnad

Till stora delar är det en framgångssaga som beskrivs. Medellivslängden i världen har ökat och dödlighet minskat, framförallt hos barn under fem år och i fattigare länder.

Leo Stockfelt.

– FNs milleniemål har gjort stor nytta, och dödligheten har minskat radikalt i sjukdomar relaterade till infektioner, havandeskap, nyföddhetsperioden och undernutrition. Stora riskfaktorer som brist på rent vatten och eldning av fasta bränslen inomhus har minskat i betydelse de senaste årtiondena, liksom rökning och blyexponering, kommenterar Leo Stockfelt som tagit över arbetet med miljömedicinska riskfaktorer och svenska registerdata inom Global Burden of Disease.

Kräver kraftiga åtgärder

Samtidigt har flera andra stora riskfaktorer ökat, bland annat luftföroreningar utomhus, droganvändning och metabola sjukdomar. Betydelsen av icke-smittsamma sjukdomar ökar globalt och det kommer krävas stora satsningar på preventivt arbete och sjukvårdssystem i många länder för att möta detta.

– Det är inte sannolikt att vi kommer uppnå FNs globala utvecklingsmål till 2030 om inte kraftiga åtgärder vidtas snart. Att barnafödandet har minskat i många länder har vissa fördelar, men leder också till minskande befolkning och i framtiden en inverterad befolkningspyramid där en mindre andel är yrkesarbetande. En annan stor framtida utmaning är ökande temperaturer, och den ökande fattigdom det sannolikt leder till, säger Leo Stockfelt.

Många bidrar i arbetet

Flera medarbetare vid Sahlgrenska akademin bidrar med och utvärderar data, skriver och granskar artiklar i det stora internationella samarbetet Global Burden of Disease. Leo Stockfelt arbetar med luftföroreningar och andra riskfaktorer i yrkes- och omgivningsmiljö, och med data för Sverige:

– En stora framgång i vårt område är hur eldning inomhus och dess hälsoeffekter hos framförallt kvinnor och barn har minskat senaste decennierna, men det är fortfarande en ”lågt hängande frukt” där små ekonomiska insatser kan göra stor nytta för folkhälsan i framförallt fattiga länder.

Bättre Sverigedata

Leo Stockfelt lyfter också fram vikten av att fortsätta förbättra dataunderlaget:

– Ingen analys är bättre än den data man har tillgång till. För Sverige börjar det nu bli genant att vi inte har data på mer detaljerad nivå än uppdelat på Stockholm jämfört med utanför Stockholm. Det finns data för alla regioner så att vi skulle kunna göra de regionala analyser som andra länder gör, men ingen har skjutit till resurserna för att göra det. Det är något vi måste försöka åtgärda i framtiden.

En annan viktig fråga han lyfter fram är att fortsätta inkludera nya riskfaktorer i analysen. Akustikern Mikael Ögren arbetar med att försöka ta fram en global exponeringsskattning för trafikbuller till Global Burden of Disease.

Mikael Ögren

– Det finns nu stark evidens för ett samband inte bara med sömnstörningar utan också med ökad risk för hjärtsjukdom av höga bullernivåer vid bostaden. Att exakt beräkna buller globalt är svårt, men man kan använda trafikdata och det arbete som gjorts för luftföroreningar för att göra en rimligt bra skattning, säger Mikael Ögren.

Omfattande forskningssamarbete

Lars Barregård började arbetet med miljömedicinska riskfaktorer och svenska registerdata inom Global Burden of Disease för tio år sedan men har lämnat över staffettpinnen till Leo Stockfelt.

Lars Barregård

–  Det är det mest omfattande forskningssamarbete jag deltagit i. En del av GBD-rapporterna i Lancet har mer än hundra medförfattare, så man har ju bara kontakt med ett fåtal av de ansvariga. Men det är arbeten som har stor impact och det kändes meningsfullt att försöka bidra, säger Lars Barregård.

Max Petzold kom med i GBD-arbetet genom intensiva metoddiskussioner mellan världshälsoorganisationen WHO och The Institute for Health Metrics and Evaluation (IHME) vid University of Washington, när han var metodstatistiker för WHO:s egna projekt att estimera våld i nära relationer (intimate partner violence).

Max Petzold

– Jag minns särskilt när jag gjorde av med bra över 1500 kronor på ett långt telefonsamtal från Spanien med IHME:s Theo Vos. Diskussionen handlade då som nu om att metodiken inom GBD är mycket avancerad och därmed svår att göra fullkomligt transparent. I samband med nystarten av GBD 2010 förde vi många sådana diskussioner och på grund av dessa problem fortsätter WHO och andra FN-organisationer att delvis ta fram egna globala estimat, säger Max Petzold

Men även om mycket av metodiken till någon del går att ifrågasätta, menar Max Petzold ändå att den totala nytta som projektet medför i termer av evidens för policy makers klart överväger nackdelarna.

Fakta:
Rapporten i the Lancet baseras på projektet Global Burden of Disease (GBD) som har sitt ursprung i en satsning av Världsbanken på 1990-talet. Numera finansieras Global Burden of Disease av Bill and Melinda Gates Foundation och leds av Institute for Health Metrics and Evaluation (IHME) vid University of Washington. Samarbetet inkluderar tusentals forskare i hela världen, varav några arbetar på Sahlgrenska akademin.

Titel: Five insights from the Global Burden of Disease Study 2019; https://doi.org/10.1016/S0140-6736(20)31404-5

TEXT: ELIN LINDSTRÖM

Av: Elin Lindström
Taggat med: Arbets- och miljömedicin, Global hälsa, institutionen för medicin, Lancet, Samhällsmedicin och folkhälsa, Tidskriften the Lancet, vetenskaplig publicering

Kommentarer

  1. Björn Fagerberg skriver

    18 november, 2020 vid 18:00

    Mycket viktigt arbete som görs här o GBD. Kan inte Akademin/GU agera för en bättre rapportering av svenska data, som ju finns tillhanda – Sverige är så mycket mer än Stockholm + resten!

Lägg in dina egna arrangemang i Akademilivs kalendarium

13 december – LUCIATÅG

Göteborgs Medicinska Sångarcorps Corus Acusticus framför luciasånger på Sahlgrenska akademin.

  • Start klockan 12:30 vid Häloscaféet, Hälsovetarbacken
  • Slut klockan 12:45 vid Salt & Syra / Natrium

Årets vinterledighet närmar sig. I år pausas Akademilivs nyhetsbrev från den 21 december till den 9 januari.

Vanessa Vermeirssen: Inferring regulatory programs of tumor heterogeneity

Hybrid meeting – in Lecture Hall Arvid Carlsson or online via Zoom.
NOTE the time: 1300H.

  • Hybrid webinar 13:00-14:00, Thursday November 16th.
  • Link to Zoom webinar.
  • Sahlgrenska Academy Science Seminars – see full program in the Staff Portal.

Information from Sahlgrenska Academy Research Support Office

[UPDATED NOVEMBER 2023]
The Sahlgrenska Academy Research Support Office provides an overview of upcoming and current calls, nominations and events in an information letter. This letter is updated on a monthly basis.
Current and previous newsletters are also available in the Staff Portal.

’20 minuter för forskare’ är tillbaka – här kan du se hela höstens program

Under 20 minuter över Zoom tipsar Biomedicinska biblioteket om verktyg och tjänster som kan underlätta din forskarvardag.

Här finns aktuell information om ALF i Västra Götaland

Fler nyheter

Seminarium gav handfasta tips för etikansökan för djurförsök

7 december, 2023

FORSKNINGSETIK. Ingrid Wernstedt Asterholm, professor i fysiologi, har lång erfarenhet både av att formulera egna ansökningar och av att bedöma an … [Read More...]

Avhandling: Rädsla ett hinder efter hälsenebristning

7 december, 2023

NY AVHANDLING. Hälseneruptur är en vanlig skada. Omkring 20 procent kommer inte tillbaka till samma nivå av fysisk aktivitet som de hade innan hä … [Read More...]

Föreställningar om personcentrerad vård utmanas med humor och evidens i dialogmaterial

7 december, 2023

FORSKNINGSKOMMUNIKATION. Med humor som verktyg hoppas forskarna på nya sätt göra kunskap för vårdens utveckling enklare att agera på. Sex lekfu … [Read More...]

Familjen Kamprads stiftelse efterfrågar bättre ansökningar

5 december, 2023

SAMVERKAN. Familjen Kamprads stiftelse vill finansiera forskning som är nära verkligheten, där resultaten har potential att implementeras i nära f … [Read More...]

Uppmärksammad bok av Ingmar Skoog – vinn ditt exemplar

4 december, 2023

BOK. ”70 är det nya 50” har nästan etablerats som ett nytt ordspråk i Sverige. Nu har upphovsmannen Ingmar Skoog skrivit en bok i ämnet, med just … [Read More...]

VR finansierar nationell forskarskola i psykiatrisk tvångsvård och rättspsykiatri

4 december, 2023

FORSKARUTBILDNING. En ny nationell forskarskola i psykiatrisk tvångsvård och rättspsykiatri etableras nu av Göteborgs universitet i samarbete med … [Read More...]

Starkt engagemang för ökad kunskap om sexuell riskutsatthet och sexuellt våld

4 december, 2023

KONFERENS. Nyligen fylldes Göteborgs universitets aula med personer från bland annat myndigheter, sjukvård, socialtjänst och civilsamhället för at … [Read More...]

Rådsprofessur till Henrik Zetterberg

4 december, 2023

ANSLAG. I en nära framtid kan kanske ett enkelt blodprov användas för att visa om en person börjat utveckla bland annat frontallobsdemens. Vet … [Read More...]

Podden Akademiliv – om fibromyalgi och annan långvarig generaliserad smärta

28 november, 2023

FORSKNINGSKOMMUNIKATION. I det senaste avsnittet av podden Akademiliv hör du Anna Grimby Ekman, professor i hälsovetenskaplig statistik, vars f … [Read More...]

Avhandling om att förutse och förebygga förtidig födsel

28 november, 2023

NY AVHANDLING. Förtidig födsel är den främsta orsaken till att barn under fem år dör. Tove Wikströms forskning handlar om metoder att identifiera … [Read More...]

Fler nyheter…

Sahlgrenska akademin

© Göteborgs universitet
Box 100, 405 30 Göteborg
Telefon: 031 786 0000

Om webbplatsen

Elin Lindström är redaktör för Akademiliv.
Har du idéer eller synpunkter mejla till akademiliv@gu.se

Anmäl dig till Akademilivs nyhetsbrev:

Tipsa Akademiliv

Har du förslag på en nyhet eller känner till något intressant bidrag/seminarium/utbildning?
Skicka ett mejl till Elin Lindström Claessen

www.watchfreesocceronline.com replik klockor