SAMVERKAN. Torsdag den 4 februari nästa år är det dags för Forskningsdagen igen. Anmälan är öppen. Denna gång kommer ett mindre antal åhörare kunna följa seminarierna på plats och övriga digitalt. Lärdomar från pandemin står i fokus, och konsekvenserna av covid-19 kommer att belysas ur många perspektiv.
- Här kan du läsa mer om Forskningsdagen och ta del av det preliminära programmet: https://www.sahlgrenska.se/forskning/forskningsdagen-2021/
- Här kan du boka din plats till Forskningsdagen 2021: https://www.trippus.net/www.trippus.net/forskningsdagen2021
Tänk på att du behöver anmäla dig oavsett om du planerar att delta fysiskt eller digitalt. Det går även att anmäla sig för att få tillgång till de filmade seminarierna i efterhand.
I smittans spår
Det är sjätte året i rad som Sahlgrenska akademin och Sahlgrenska Universitetssjukhuset gemensamt bjuder in medarbetare till Forskningsdagen. Årets undertitel är Det nya normala? Konsekvenser, lärdomar och utveckling i spåren av covid-19.
– Det var naturligt att välja covid-19 som årets tema. Vår tillvaro har länge dominerats av pandemin, oavsett om vi är lärare, forskare eller anställda inom vården. Smittspridningen är fortfarande avgörande för våra arbeten och för våra liv, säger professor Ian Milsom, som varit sammankallande för den arbetsgrupp som planerat Forskningsdagen 2021.
– Det seminarium som jag ansvarar för handlar just om hur vi alla påverkats av pandemin – vårdanställda, studenter och lärare. Det blir ett spännande seminarium som jag tror det kommer finnas ett stort intresse för, säger professor Helle Wijk som ingår i arbetsgruppen.
Totalt sex seminarium
Programmet bjuder på två huvudseminarium på förmiddagen: om virologisk forskning och ett om rehabilitering.
– Programmet belyser den forskning vi har om pandemin och covid-19 i ett brett perspektiv, säger professor Ola Rolfson.
Han ansvarar för ett av de fyra eftermiddagsseminarierna, det som handlar om somatiska hälsoeffekter av covid-19:
– Vi kommer att exempelvis att diskutera infarkter hos patienter med covid-19, och hur det påverkat vården och patienterna att höftledsoperationer och annan vård behövt nedprioriteras under pandemin.
Förutom de två nämnda seminarierna (pandemins effekter för medarbetare och studenter samt somatiska hälsoeffekter) ges ytterligare två seminarier under eftermiddagen, som handlar om psykologiska hälsoeffekter samt organisation och logistik. Forskningsdagen uppmärksammar också aktuella pristagare. Tao Jin har fått en högre klinisk ALF-forskartjänst, och Hlin Kvartsberg har fått utmärkelsen Årets avhandling, som finansieras genom en donation från Dr Amt Vestbys Forsknings-Stiftelse. Avhandlingen identifierar en ny sjukdomsmarkör för Alzheimers sjukdom, och försvarades vid institutionen för neurovetenskap och fysiologi i mars 2019.
Ett mindre antal på plats
För att seminarierna ska bli mer levande kommer en begränsad publik släppas in. 40 åhörare får finnas i Wallenbergsalen före lunch, och byts sedan ut mot 40 nya åhörare efter lunch. Vanligtvis lockar Forskningsdagen omkring 350 medarbetare på plats, och det brukar minglas livligt under kaffepauserna.
– Det är synd att vi inte kan få till det vanliga nätverkandet, men vi diskuterar om vi kan ordna en chattfunktion eller liknande som kan ge lite mer interaktion för dem som deltar digitalt, säger docent Margareta Scharin Täng, som också ingår i arbetsgruppen.
TEXT: ELIN LINDSTRÖM
