PRISER. Claes Ohlsson och Johan Bengtsson-Palme har utsetts till mottagare av de fina priser som instiftats av Göteborgs Läkaresällskap (GLS) och Sahlgrenska akademin, som bara delas ut vart femte år.
Årets mottagare av Göteborgs Läkaresällskaps och Sahlgrenska akademins Stora Pris för framstående medicinsk forskning är professor Claes Ohlsson, institutionen för medicin, och överläkare i klinisk farmakologi vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset. Han får priset för sina epokgörande vetenskapliga upptäckter inom ämnesområdet benskörhet, där han är en världsledande forskare.
Delad ära
Claes Ohlsson är en del av en produktiv forskningsmiljö, som kunnat visa att hormoner, gener och tarmbakterier påverkar benmassan; fynd som ökar förståelsen för varför vissa personer oftare drabbas av fraktur. Även om priset ges till honom personligen menar han att äran tillhör alla medarbetare som bidragit inom osteoporosforskningen i Göteborg:
– Det är fantastiskt roligt att vår forskning uppmärksammats med detta fina pris. Vi har sett en enorm utveckling under senaste tjugo åren och nu finns det ett flertal framgångsrika seniora forskare som bedriver unik osteoporosforskning, allt från grundläggande forskning om benmetabolism till kliniska behandlingsstudier, säger Claes Ohlsson, som just nu arbetar med en kommande artikel om en ny spännande riskfaktor för höftfrakturer.
Effektivare och säkrare behandlingar
Claes Ohlsson leder forskning om individanpassad osteoporosbehandling, som kan leda till mer effektiva, säkra och individanpassade behandlingar för personer med benskörhet.
– Vi arbetar för att identifiera markörer som kan avgöra om en individ har en stor risk att drabbas av ett benbrott. Det är nämligen de patienter som har störst risk att drabbas av en framtida fraktur som har störst nytta av osteoporosläkemedel, säger Claes Ohlsson.
Artificiell intelligens
Det aktuella projektet ska genomföras med storskaliga analysmetoder i väl karakteriserade patientmaterial, och tar också stöd av maskininlärning för att hitta de markörer som bäst kan användas för att avgöra hur stor risk en patient har att drabbas av en viss fraktur. Kunskapen om de olika markörer som identifieras kommer också användas som grund för att identifiera nya läkemedelsmål.
– Våra preliminära studier tyder på att det är olika mekanismer som är involverade i olika frakturtyper. Vi kommer att utreda mekanismerna för hur några av våra mest lovande nyligen identifierade proteiner påverkar frakturrisken, säger Claes Ohlsson.
Ett genomgripande grepp på hälsa
Göteborgs Läkaresällskaps och Sahlgrenska akademins pris till yngre forskare tilldelas forskarassistent Johan Bengtsson-Palme, institutionen för biomedicin. Han leder en relativt nyetablerad grupp som forskar om effekter av antibiotika på bakterier, inklusive antibiotikaresistens.
– Generellt har det ju varit ett tufft år för de flesta av oss och att ens forskning uppmärksammas på det här sättet är ju otroligt roligt efter ett på många andra sätt väldigt slitsamt år, säger Johan Bengtsson-Palme.
Han tycker att det är positivt att den grundsyn som kallas One Health, som omfattar både människors och djurs hälsa, samt miljön vi lever i, uppmärksammas av GLS och Sahlgrenska akademin:
– Mycket av det vi har gjort i min grupp handlar framför allt om hur antibiotikaresistenta bakterier utvecklas i djurhållning och i miljön, även om vi hela tiden har riskerna för människans hälsa som vår centrala ledstjärna. Så det känns jättekul att verkligen få känna att vi har gjort forskning som är medicinskt viktig och relevant!
Riggar modellsystem
Gruppen håller som bäst på att sätta upp ett antal olika modellsystem för att kunna identifiera vilka gener som har betydelser för hur olika bakterier interagerar med varandra i exempelvis det mänskliga mag-tarmsystemet.
– Här vill vi på sikt kunna se hur antibiotika manipulerar dessa relationer mellan mikrober, men för att komma dit måste vi först få modellsystemen att lira och det har vi lärt oss den hårda vägen att det tar tid, konstaterar säger Johan Bengtsson-Palme.
Gener som ökar resistens
Ett spår som gruppen nyligen börjat arbeta med är kopplingen mellan gener som bidrar till ökad förmåga att kolonisera i närvaro av andra bakterier, och de gener som ger ökad tolerans för antibiotika i den opportunistiska patogenen Pseudomonas aeruginosa.
– Vi har hittat ett gäng gener som både bidrar till ökad förmåga att klara av antibiotika och som också verkar vara involverade i att konkurrera med andra bakterier och kolonisera nya nischer. För att sy ihop den säcken vill vi nu se om vi kan trigga dessa gener som gör Pseudomonas aeruginosa mer aggressiv med hjälp av antibiotika, och studera hur stark länken mellan antibiotikaexponering och ökad kolonisering, och i förlängningen virulens, faktiskt är. Men vi har lite kvar här innan vi är redo att publicera, säger Johan Bengtsson-Palme.
På campus och på distans
Den största utmaningen för gruppen här och nu är spridningen av covid-19. Pandemin har bland annat lett till att en doktorand från USA behövt tacka nej till sin plats:
– Eftersom vi inte vet riktigt vart detta kommer ta vägen de närmaste månaderna är det svårt att planera och strukturera, särskilt eftersom vi är en så ny forskargrupp. Vi hade ju knappt hunnit sätta våra rutiner innan pandemin bröt ut! Men en fördel med att inte ha inkörda rutiner har varit att vi kunnat välja kommunikationsverktyg och arbetssätt som fungerar okej både på plats och på distans.
Prisutdelning kommer ske i samband med Göteborgs Läkaresällskaps avslutningsmöte den 2 december, där de båda mottagarna kommer att ge presentationer.
TEXT: ELIN LINDSTRÖM
