VETENSKAPSRÅDETS STORA UTLYSNING. Forskare vid Göteborgs universitet får totalt 150 miljoner kronor från Vetenskapsrådet inom utlysningen för medicin och hälsa 2020. Åtta unga forskare får etableringsbidrag, och 30 forskare får projektbidrag.
Totalt sett tillfaller strax över 15 procent av de tillgängliga medlen inom medicin och hälsa forskare vid Göteborgs universitet, vilket är enligt förväntan. Bäst har de unga forskarna vid lärosätet klarat sig i konkurrensen. Åtta forskare får sex miljoner vardera i etableringsstöd vilket innebär att mer än en fjärdedel av VR:s etableringsstöd inom medicin och hälsa går till forskare vid Göteborgs universitet.
– Det är otroligt glädjande att våra yngre forskare lyckats så väl, där många fått etableringsbidrag eller projektbidrag. Jag har sett tidigare att många yngre lyckats bra även i andra utlysningar, och detta bekräftar min bild av att vi har många väldigt duktiga forskare i nästa generation, säger dekan Agneta Holmäng.
Translationell forskning om havandeskapsförgiftning
Lina Bergman etablerar en forskargrupp som med translationell ansats undersöker hur hjärnan påverkas vid preeklampsi, som också kallas havandeskapsförgiftning. Hon får etableringsbidrag för en tvådelad studie för att förstå och behandla eklampsi, en allvarlig följdsjukdom till preeklampsi som bland annat kan ge kramper. Den första studien har sitt ursprung i projektet PROVE som hon driver tillsammans med Catherine Cluver i Sydafrika och ett forskarlag i Chile. Den andra studien är en djurmodell som hon sätter upp i samarbete med Joakim Ek och Henrik Hagberg vid Sahlgrenska akademin. I den modellen kommer gruppen att kunna testa olika neuroprotektiva läkemedel och deras effekter på hjärnan vid preeklampsi.
– Forskningen är viktig då det är många faktorer som är okända vad gäller hjärnans påverkan vid preeklampsi, både på kort och lång sikt. Hjärnkomplikationer är en av de vanligaste direkta dödsorsakerna vid preeklampsi, och kvinnor med tidigare preeklampsi löper dessutom risk för att utveckla kognitiv svikt, demens, stroke och epilepsi senare i livet. Sjukdomen drabbar unga kvinnor och bördan ligger till mångt och mycket i låg-medelinkomstländer där forskningen är förfördelad, säger Lina Bergman.
Ytterligare två forskare från institutionen för kliniska vetenskaper får också etableringsbidrag. Roger Olofsson Bagge bedriver translationell forskning kring modern immunterapi i kombination med lokoregional kemoterapi för patienter med metastaser av malignt melanom, där två nya kliniska studier som precis påbörjas. Roger Olofsson Bagge är knuten till Wallenbergcentrum för molekylär och translationell medicin (WCMTM). Karl Mårild får etableringsbidrag för forskning kring en prospektiv studie av tidiga miljöfaktorer och risken för inflammatorisk tarmsjukdom hos barn.
Ökar kunskap om anorexi och aversion
Även Linda Engström Ruud, postdoktor på sektionen för fysiologi, får etableringsbidrag på sex miljoner kronor. Hennes forskning syftar till att studera en struktur i hjärnan som kallas BNST (Bed Nucleus of the Stria Terminalis). BNST har länge förknippats med negativa känslotillstånd såsom stress, ångest och rädsla, och verkar vara inblandad i olika psykiatriska sjukdomar. Spännande nog kan man nu även knyta den till födointag.
– Jag hoppas att min forskning kommer leda till ökad kunskap om hur hjärnan styr vårt födointag och hur avsmak för viss mat kodas i hjärnan. Mer specifikt kommer den ge en ny och viktig förståelse för BNST:s roll i reglering av anorexi och aversion och hur denna struktur kommunicerar med andra delar av hjärnan, säger Linda Engström Ruud.
Linda Engström Ruud ska använda moderna metoder som optogenetik och in situ sekvensering för att studera rollen hos denna hittills outforskade struktur, BNST.
– Några av de experiment jag planerar kommer kunna ge nya uppslag för hur vi farmakologiskt skulle kunna dämpa anorexi och ofrivillig viktförlust vid långvarig sjukdom. Resultaten kan också komma att bli relevanta för forskning på ätstörningar, exempelvis för anorexia nervosa, säger Linda Engström Ruud.
Symbiosen i tarmen
Jenny Gustafsson, forskare vid sektionen för fysiologi, ska med hjälp av sitt etableringsbidrag öka kunskapen kring de mekanismer som ser till att vi kan leva i symbios med vår tarmflora. Hennes tidigare forskning har visat att bägarcellen, den cell som frisätter det skyddande slemlagret i tarmen, även tar upp delar av tarminnehållet och för det vidare till immunsystemet. Hennes forskargrupp kommer nu studera ifall interaktioner mellan bägarceller och immunsystemet är en av de mekanismer som ser till att vi kan leva i symbios med vår tarmflora.
– Jag hoppas att min forskning kommer bidra till en ökad förståelse kring hur vårt immunsystem känner av våra tarmbakterier och att den kunskapen kan användas till att identifiera bakomliggande orsaker till kroniska inflammatoriska sjukdomar som drabbar magtarmkanalen, exempelvis ulcerös kolit, säger Jenny Gustafsson och fortsätter:
– På längre sikt hoppas jag att vår forskning kan användas till att utveckla mer effektiva behandlingsstrategier för dessa patienter.
Reglering av tarmbarriären
Även Sjoerd van der Post, forskare på institutionen för biomedicin, får etableringsbidrag. På längre sikt är det hans mål att förstå vilken roll fysiologiska nivåer av enzymatiskt genererade reaktiva syreradikaler (ROS) spelar för reglering av tarmbarriären, i hälsa och sjukdom. Under sin tid som postdoktor upptäckte Sjoerd van der Post att ROS genererad av genen NOX1 reglerar delning av kolonstamceller och att detta är direkt kopplat till tarmfloran. Avsaknad av genen NOX1 har dessutom nyligen kopplats till utveckling av mycket tidig inflammatorisk tarmsjukdom.
– Redoxbiologi och ROS är viktiga för tjocktarmens barriärfunktionen. ROS tros huvudsakligen skydda mot bakterieinvasion, men min forskning visar att de även fungerar som regleringmolekyler som påverkar proteinaktivitet, säger Sjoerd van der Post.
Just nu fokuserar han på att karakterisera de olika mekanismer i tjocktarmens stamceller som är reglerade av redoxsignalering och NOX1, och hur tarmfloran påverkar dessa processer.
– Jag är väldigt glad att jag får möjlighet att inrätta en egen forskargrupp, helt fokuserad på att lösa de många frågor som återstår om hur redox-signalering reglerar stamcellsproliferation i tarmen. Genom att samarbeta med Sahlgrenska Universitetssjukhuset kommer jag att få möjlighet att etablera organoidkulturer från patienter vilket gör det möjligt att direkt validera och översätta av grundläggande forskningsresultat till potentiell behandling av inflammatorisk tarmsjukdom, säger Sjoerd van der Post.
Dessutom får Carmen Corciulo och Björn Redfors också etableringsbidrag från Vetenskapsrådet.
Budbärare mellan cellerna
30 forskare vid Sahlgrenska akademin får projektbidrag.
Hadi Valadi, forskare vid avdelningen för reumatologi och inflammationsforskning, får 2 400 000 kronor till sitt projekt, som ska utforska hur celler skickar RNA till varandra via exosomer och hur denna process kan utnyttjas för terapeutiska ändamål.
– Många sjukdomar kan behandlas genom att man påverkar uttrycket av ett specifikt protein, till exempel genom att producera rätt protein eller genom att höja eller minska uttrycket av ett existerande protein hos patienter. Ett sätt att åstadkomma detta är att leverera terapeutiska RNA molekyler till relevanta celler eller vävnader. Vår forskning syftar till att använda kroppsegna partiklar för att leverera dessa RNA molekyler till specifika vävnader för att producera rätt protein i målcellerna, säger Hadi Valadi.
De kroppsegna partiklarna är nano-stora vesiklar, som kallas exosomer. Exosomer produceras naturligt av nästan alla celler i kroppen. De transporterar RNA och proteiner mellan celler, och fungerar alltså som budbärare mellan kroppens celler.
Identifiering av ligand med skräddarsydda leukemiceller
Fredrik Bergh Thorén, som tidigare i år utnämndes till professor i medicinsk cellbiologi vid institutionen för biomedicin, får 4,8 miljoner kronor till sitt projekt som ska undersöka betydelsen av NK-celler vid myeloida leukemier. NK-cellers uppgift är att identifiera och eliminera avvikande celler, och ett mål med projektet är att försöka identifiera den struktur på leukemiceller som aktiverar NK-cellen via receptorn NKp46.
– Det är något av en helig graal inom NK-cellsbiologin, att identifiera den ligand som binder in till receptorn NKp46. Det är en viktig receptor som NK-celler använder sig av för att känna igen cancerceller, men vi vet inte vad den känner igen, säger Fredrik Bergh Thorén.
Gruppen kartlägger vilka kända strukturer som NK-cellen känner igen på cancercellen, och använder sedan så kallade gensaxar för att plocka bort dem tills det bara är aktivering av receptor NKp46 som kan leda till avdödning av cancercellen.
– Genom att metodiskt plocka bort ligand efter ligand skapar vi en skräddarsydd cancercell som bara kan dödas om NKp46 träffar på sin ligand. Vi kommer sedan använda dessa modifierade celler i så kallade CRISPR-screens, det vill säga storskaliga experiment där vi slumpvis slår ut en gen i varje cell. De celler som då får liganden för NKp46 utslagen kommer att överleva när de utsätts för NK-celler. Genom dessa experiment hoppas vi kunna identifiera den struktur som NKp46 känner igen på leukemiceller, säger Fredrik Bergh Thorén.
Hjärntrötthet vid Graves sjukdom
Helena Filipsson Nyström vid institutionen för medicin, får 2 400 000 kronor till sitt projekt som handlar om hur Graves sjukdom inverkar på hjärnan. Projektet kopplar ihop de kliniska och experimentella sidorna av sjukhuset och universitetet genom att kombinera tillgänglig expertis runt immunsystemet, bildanalys och kunskap om patienternas behov och förmåga, med fokus kring hjärntrötthet vid Graves sjukdom.
– Vi vill öka förståelsen för hur hjärnan påverkas hos en patient med överskott på sköldkörtelhormon och när sköldkörtelns funktion normaliserats efter behandling. Med ny kunskap kan vi hitta nya terapeutiska målområden och genomföra kliniska prövningar och även definiera biomarkörer för behandlingsuppföljning. Detta är särskilt viktigt genom den snabba utvecklingen av nya immunomodulerande behandlingar. Vi ser liknande symtom vid autoimmun hypothyreos, och vi undersöker också i detta projekt om mekanismerna är gemensamma, säger Helena Filipsson Nyström.
Hon ser en stor frustration, både i vården och bland patienterna, för att många inte blir helt bra utan lever med kvarstående hjärntrötthet.
– Det finns ännu inte något annat alternativ för patienterna än att lära sig leva med tillståndet och anpassa sitt liv. Patientorganisationerna följer vårt arbete noga och uttrycker starkt intresse. Inga andra grupper gör systematisk forskning på hjärntrötthet vid Graves sjukdom, och för patienterna är detta centralt, säger Helena Filipsson Nyström.
Två omvårdnadsprojekt
Två av de projekt som får 2,4 miljoner vardera i utlysningen genomförs av forskare vid institutionen för vårdvetenskap och hälsa. Inger Ekman ska genomföra en en randomiserad, kontrollerad studie som syftar till att utvärdera och beskriva en personcentrerad e-hälsaintervention via telefon och en digital plattform för äldre sköra personer och deras personliga hälsoteam. Förhoppningen är att i ett tidigt skede kunna motverka konsekvenserna av den skörhet som följer med åldrande. Även Per-Arne Svensson får medel till sitt projekt, där han ska undersöka hur fetmaoperationer påverkar vardagslivet för personer med kraftig övervikt. Denna forskning kommer att genomföras i studien Swedish Obese Subjects (SOS), som har mer än 4000 deltagare och över 20 års uppföljningstid.
Läs mer på Vetenskapsrådets web: https://www.vr.se/soka-finansiering/beslut/2020-09-08-medicin-och-halsa.html
TEXT: LOVISA AIMER / JOSEFIN BERGENHOLTZ / ELIN LINDSTRÖM / SUSANNE LJ WESTERGREN / JENNY MEYER
Hela listan – Bidrag till forskare vid Göteborgs universitet inom medicin och hälsa
Observera att endast meddelande i Prisma är garant för att medel ska utbetalas.
PROJEKTBIDRAG
Per Albertsson, 4 800 000 kronor
Alfastrålande läkemedel från preklinik till klinik
Anna Benrick, 2 400 000 kronor
Fetma och förhöjda androgennivåer hos kvinnor; Adiponektin som ett nytt behandlingsalternativ för metabola, reproduktiva och psykologiska störningar
Fredrik Bergh Thorén, 4 800 000 kronor
Kan NK-celler utnyttjas för att eliminera den maligna klonen vid myeloida leukemier?
Mats Brännström, 4 800 000 kronor
Behandling av livmodersinfertilitet – livmodertransplantation och bioengineered livmoder
Inger Ekman, 2 400 000 kronor
Välbefinnande med Och för äldre sköra Personer genom Personcentrerat digitalt stöd (VOPe)
Mia Ericson, 2 400 000 kronor
Taurin och dess betydelse vid beroendesjukdom
Elias Eriksson, 4 800 000 kronor
Antidepressiva farmaka: effektivitet, användande, behandlingsresistens och verkningsmekanism
Kristina Eriksson, 2 400 000 kronor
Blod-hjärnbarriärens roll vid virusencefalit.
Helena Filipsson Nyström, 2 400 000
Inverkan av Graves sjukdom på hjärnan; från om till hur
Soffia Gudbjörnsdottir, 2 400 000 kronor
Typ1 Diabetes och miljöfaktorer
Eric Hanse, 2 400 000 kronor
Nanomodulen som den funktionella byggstenen för glutamatsynapsen
Ann Hellström, 4 800 000 kronor
Molekylärt försvar mot prematuritetsretinopati – prevention, prediktion, diagnostik och behandling
Jonas Hugosson, 4 800 000 kronor
Göteborg2- studien; En prospektivt randomiserad, populations-baserad prostatacancer screeningstudie med PSA följt av MR av prostata
Ulrika Islander, 4 800 000 kronor
Mot ny behandling av reumatoid artrit hos postmenopausala kvinnor – siktet inställt på en nyckelroll för IL-17
Helena Johansson, 2 400 000 kronor
Optimering av frakturriskbedömning med hjälp av machine learning
Marie Lagerquist, 2 400 000 kronor
Betydelsen av olika östrogen signaleringsvägar vid skydd mot benförlust
Ulf Lerner, 2 400 000 kronor
A-vitamin och inflammation som regulatorer av benformation
Stefan Maier, 2 400 000 kronor
Artificiell intelligens för reproducerbar MRT-diagnostik av prostatacancer
Anna Martner, 2 400 000 kronor
Translationella studier av NOX2-enzymet vid cancer
Claes Ohlsson, 4 800 000 kronor
Individanpassad osteoporosbehandling
Anna-Carin Olin, 3 600 000 kronor
Exponering för luftföroreningar och aktivering av kaskadsystement i små luftvägar-
Milos Pekny, 2 400 000 kronor
Astrocyter – ny måltavla vid stroke och neurodegeneration
Matti Poutanen, 4 800 000 kronor
Patientanpassad prevention och behandling av könshormon-reglerade prostatacancermetastaser i skelettet
Stefano Romeo, 2 400 000 kronor
Förstå molekylärgenetik relaterat till fettleversjukdom
Madeleine Rådinger, 2 400 000 kronor
Molekylär karaktärisering av astma – Translationella studier
Per-Arne Svensson, 2 400 000 kronor
Långtidseffekter av fetmakirurgi på det dagliga livet
Bo Söderpalm, 7 200 000 kronor
Integrerade prekliniska och kliniska studier av alkoholberoende
Hadi Valadi, 2 400 000 kronor
Utforska hur celler skickar RNA till varandra via exosomer och hur denna process kan utnyttjas för terapeutiska ändamål
Christine Wennerås, 2 400 000 kronor
Patogenes och immunitet vid humana infektioner med den fästingburna bakterien Candidatus Neoehrlichia mikurensis
Ingrid Wernstedt Asterholm, 4 800 000 kronor
Kollagendegraderande makrofager vid subkutan fettvävsexpansion
ETABLERINGSBIDRAG
Lina Bergman, 6 000 000 kronor
Att förstå och behandla eklampsi
Carmen Corciulo, 6 000 000 kronor
Reglering av östrogen och adenosin receptorinteraktioner för artrosbehandling
Linda Engström Ruud, 6 000 000 kronor
Allt ljus på BNST: identifiering och manipulering av neuronala kretsar bakom anorexi och aversion
Jenny Gustafsson, 6 000 000 kronor
Hur tolererar vi vår tarmflora? Studier av bägarcellens roll i reglering av tarmimmunitet
Karl Mårild, 6 000 000 kronor
Prospektiv studie av tidiga miljöfaktorer och risken för inflammatorisk tarmsjukdom hos barn
Roger Olofsson Bagge, 6 000 000 kronor
Modern immunterapi i kombination med lokoregionala behandlingar för patienter med melanom – en translationell forskningsstrategi som involverar två randomiserade studier
Björn Redfors, 6 000 000 kronor
Ett nytt perspektiv på klinisk behandling vid akut hjärtinfarkt – fokus på myokardiell ’stunning’
Sjoerd van der Post, 6 000 000 kronor
Reglering av celldelning i kolon: En ny roll för redoxsignallering
