PRIS. Katharina Stibrant Sunnerhagen, professor i rehabiliteringsmedicin vid Göteborgs universitet, får världens finaste pris i sitt fält, nämligen Barbro B. Johansson Award in Stroke Recovery. Hon får priset för nyskapande forskning som haft betydande inverkan på hur vården handlägger rehabiliteringen efter stroke.
Priset delas ut av World Stroke Organization vartannat år, och det går till en person som gjort betydande framsteg inom strokerehabilitering och hjärnans återhämtning. Motiveringen slår fast att Katharina Stibrant Sunnerhagens forskning länge haft betydande inverkan på klinisk praxis och hur vården efter stroke organiseras.
– Det är det finaste erkännande en forskare inom mitt område kan få. Det känns häftigt, särskilt i ljuset av vilka forskningsgiganter som tidigare fått priset, säger Katharina Stibrant Sunnerhagen.
Stark frammarsch
Förutom en omfattande forskningsproduktion som professor vid Göteborgs universitet är Katharina Stibrant Sunnerhagen också verksam som överläkare inom rehabiliteringsmedicin på Sahlgrenska Universitetssjukhuset. Hennes meritlista omfattar många års arbete med riktlinjer för klinisk handläggning efter stroke, både i Sverige, Europa och USA. Nyligen utsågs hon också till expert i Världshälsoorganisationens, WHO:s, arbete kring Rehabilitation 2030.
Katharina Stibrant Sunnerhagen har arbetat med Socialstyrelsens riktlinjer i snart tjugo år, och konstaterar att forskningen om rehabilitering efter stroke gjort mycket stora framsteg:
– När vi uppdaterade riktlinjerna 2008 minns jag att den dåvarande generalsekreteraren Kjell Asplund blev mycket förvånad över att det fanns så mycket vetenskaplig evidens för rehabiliteringen. Idag har vi ännu större förståelse för de mekanismer som gör att insatserna fungerar, och vi kan också göra ännu mer för att underlätta återhämtning efter stroke.
Förbättring under flera år
De nuvarande rekommendationerna från Försäkringskassan slår dock fast att det redan efter tre månader efter stroke går att avgöra vilka som kan fortsätta bli bättre av rehabilitering. Detta motbevisar Katharina Stibrant Sunnerhagen och hennes kollegor i en aktuell studie, och hon hoppas att resultaten får genomslag i rekommendationerna vid nästa revidering:
– De nuvarande svenska reglerna för sjukskrivning är baserade på politiska beslut och inte på fakta. Vi visar att det tar mycket längre tid innan man bör avsluta rehabiliteringen och ge upp tanken om arbetsåtergång. Svenska data visar att många människor kan komma åter i arbete upp till tre år efter stroke.
Långvarig forskning
Forskningen om rehabilitering efter stroke har en lång historia vid Göteborgs universitet. En av de första att disputera inom området var Axel Fugl-Meyer 1972, vars motorikskala för bedömning av funktionaliteten i armarna efter stroke fortfarande används inom all strokerehabilitering världen över. En annan forskare, Margit Alt Murphy, presenterade i sin avhandling 2013 en kinematisk metod för att mäta rörligheten i armarna efter stroke, som ingår i de internationella rekommendationerna för hur rörlighet och återhämtning ska utvärderas.
Nu har gruppen inom strokerehabilitering ett nytt forskningssamarbete med Max Ortiz Catalán, expert på bioelektrisk signalmottagning och signalbehandling på Chalmers.
– Med hjälp av elektroder och EMG ska vi plocka upp signaler från muskelfunktionen. Tanken är att vi ska få en visuell bild av hur patienten rör en hand eller en arm, och tydligare se hur träning kan förbättra motoriken.
Ett exempel på det internationella samarbetet är den framtagna checklistan ”Post-stroke check-list”, som rekommenderas av Världsstrokeorganisationen och som finns översatt till svenska. Den har testats som i intervjuer men också som app, där patienten själv fyller i svaren. Checklistan kommer nu också att prövas via 1177. Syftet är att underlätta för personen med stroke och behandlande vårdpersonal att snabbt identifiera behandlingsbara problemområden som kan uppstå efter ett stroke-insjuknande.
Utgår från patienterna
Katharina Stibrant Sunnerhagen disputerade i Göteborg 1991. Hon ingår idag i ett omfattande nätverk med internationella forskare inom fältet och bidrar starkt till den stora forskningsproduktionen inom strokerehabilitering. Till skillnad från många andra forskningsenheter inom fältet har forskningen i Göteborg en tydlig klinisk prägel. Studierna utgår i hög utsträckning från patienternas och vårdens behov, och genomförs i nära samverkan med Sahlgrenska Universitetssjukhuset.
Första icke-amerikanen att få priset
Priset är på 10 000 Euro, och instiftades 2012 efter en donation av professor Barbro B Johansson (1933-2018), som räknas som en av grundarna Världsstrokeorganisationen. Priset har tidigare gått till de tre amerikanska forskarna Leonardo Cohen (2014), Michael Chopp (2016) och Steve Cramer (2018). Årets pris kommer att delas ut den 9 november, i samband med världskongressen ESOC-WSC, som i år ges digitalt. Katharina Stibrant Sunnerhagen kommer då att medverka med en förinspelad föreläsning.
TEXT: ELIN LINDSTRÖM
FOTO: JOSEFIN BERGENHOLTZ
Stort GRATTIS Katharina !
Roligt och välförtjänt !!!