DONATION. Olle Korsgren är en av de internationellt ledande forskarna inom området transplantation av insulinproducerande celler, så kallad ö-transplantation. Hösten 2020 flyttas Olle Korsgrens gästprofessur i transplantationsimmunologi över till institutionen för medicin. Han ser fram emot att fortsätta arbeta i de starka forskarteam som han menar är ett signum för Sahlgrenska akademin.
Olle Korsgren är professor i transplantationsimmunologi vid Uppsala universitet och arbetar kliniskt som läkare vid Akademiska sjukhuset, bland annat med patientutredningar kring transplantationer och autoimmuna sjukdomar. Under 2017-2019 har han haft en gästprofessur i transplantationsimmunologi med särskild inriktning mot celltransplantation vid institutionen för biomedicin vid Sahlgrenska akademin. När institutionen för medicin nu tar över gästprofessuren, som finansieras av ett anslag från Sten A Olssons Stiftelse för Forskning och Kultur, ser Olle Korsgren fram emot ytterligare två år för att kunna slutföra de kliniska studier som han har påbörjat.
OM OLLE KORSGREN
Bor: Uppsala. I samband med arbete i Göteborg har jag ibland bott hos min dotter i Borås.
Familj: Gift med Lis. Sex barn i åldrarna 24-34 år.
Ålder: 61 år
På fritiden: Jag renoverar vårt hus i Hallen vid Storsjön i Jämtland. Jag växte upp i Dalarna, men har varit väldigt mycket i Jämtland. Jag tycker om naturen med sjö och fjäll och gillar bland annat att vandra och åka skidor.
Oväntad talang: Murardräng.
Om jag inte var forskare eller läkare: Då skulle jag nog arbeta med händerna, praktiskt eller skapande på något sätt.
Släktskap med Lina Korsgren som vann Vasaloppet 2020: Alla Korsgrenar kommer från den lilla gården ”Korsgården” strax utanför Falun, så vi är nog släkt fast på långt håll.
Du menar att Sahlgrenska akademin utmärker sig just när det kommer till starka team och arbetssätt.
– Ja, jag tycker att det är en speciell stämning och atmosfär här i Göteborg. Människor är positiva, intresserade och nyfikna. Forskare har lyckats bygga upp en väldigt god forskningsstruktur och forskningskultur, med öppenhet och högt i tak. Det är väldigt värdefullt. Att arbeta i team på det här sättet ger möjlighet att driva många stora och komplexa studier. För mig är det en ynnest att få jobba i Göteborg.
Hur kom det sig att du specialiserade dig just inom immunologi?
– Jag tror att man väljer immunologi för att man inte klarar av att välja ett mer avgränsat område. (skratt) Immunologi sträcker sig över alla medicinska områden och rör allt från vanliga förkylningar till pandemier och sjukdomar som vi ännu inte har någon bot för, som diabetes. Som immunolog har man aldrig tråkigt. Det är ett så otroligt brett område och det är det som är tjusningen.
En studie där du redan har ett etablerat samarbete med Marcus Lind och Per-Anders Jansson vid institutionen för medicin handlar om likheter på cellnivå mellan diabetes och psoriasis och vad det kan betyda.
– Ja, vid hudsjukdomen psoriasis har man kunnat se att patienters bukspottkörtel angrips fläckvis. I våra studier har vi undersökt bukspottkörtlar från avlidna patienter med typ 1-diabetes, och vi har sett att deras bukspottkörtlar har drabbats fläckvis på ett sätt som påminner om cellerna i psoriasisplack. Det är helt ny kunskap. Vi har starka förhoppningar om att under 2020 bli klara med ett läkemedel som kan göra att insulinproduktionen hos nyinsjuknade vuxna med typ 1-diabetes kan bevaras.
Tillsammans med transplantationskirurgen Bengt Gustafsson genomför du och Marcus Lind också studier som rör kliniska ötransplantationer, alltså transplantationer av insulinproducerande celler till vuxna med svår typ 1-diabetes. Berätta lite om den studie som handlar om två sorters transplantationer för samma patient.
– Syftet med den studien är att utvärdera vad det kan betyda om vi vid transplantation av insulinproducerande celler samtidigt transplanterar autologa t-celler som selektivt kan dämpa personernas immunförsvar. Vanlig immunhämmande behandling som ges för att minska risken för avstötning hos en transplanterad patient innebär ökade risker för infektioner och tumörbildningar. I vår studie undersöker vi vad cellbaserade terapier kan betyda och utvärderar behandlingens säkerhet, logistik och effektivitet för att, om möjligt, kunna minska behovet av immunhämmande läkemedel.
– I de här studierna är Marcus Lind som diabetolog central. I den här typen av kliniska studier räcker det inte att ha med antingen en immunolog eller en transplantationskirurg. Marcus har varit drivande i att bygga team och för mig är det skojigt och fantastiskt att vara en del av det här väldigt starka teamet. Det gör oss också väldigt konkurrenskraftiga, även i ett internationellt perspektiv.
TEXT: ANNA VÖRÖS
FOTO: DRAGO PRVULOVIC, MALMÖBILD AB.
Artikeln publicerades först av institutionen för medicin.
