BIDRAG. Fyra forskare vid institutionen för medicin fick gehör för sina ansökningar till Forte, och får nu totalt nära 18 miljoner till sin forskning. Karl Bonander och Leo Stockfelt får båda juniorforskarbidrag, medan Damon Barret och Lotta Dellve får projektbidrag.
För Göteborgs universitet som helhet är det tio forskare som får totalt nära 44 miljoner kronor i forskningsbidrag från Forte (Forskningsrådet för hälsa, arbetsliv och välfärd), och av dessa är fyra verksamma vid institutionen för medicin.
Kan luftföroreningar orsaka kronisk njursjukdom?
Leo Stockfelt, forskare inom arbets- och miljömedicin, får ett juniorforskarbidrag på 3 860 000 kronor. Han forskar i flera projekt om hälsoeffekter av luftföroreningar och andra miljöfaktorer i flera kohorter, bland annat SCAPIS.
Projektet handlar om samband mellan exponering för partiklar och kronisk njursjukdom.
– Frågan är intressant eftersom flera studier har rapporterat att exponering för partikulära luftföroreningar vid bostaden ökar risken för kronisk njursjukdom, men det är inte visat i arbetsmiljö där exponeringen är mycket högre. Stöd finns även från djurexperiment. Tänkbara mekanismer är samma som för hjärt-kärlsjukdom: inflammation, skador i blodkärlsväggen och åderförkalkning, säger Leo Stockfelt.
Stor sjukdomsbörda
I tre olika kohorter, däribland Bygghälsokohorten och the Swedish CArdioPulmonary bioImage Study (SCAPIS), ska han undersöka om det finns en ökad risk för kronisk njursjukdom för människor som har hög exponering för luftföroreningar eller arbetar inom byggbranschen, där rök och damm medför exponering för partiklar.
– Frågan är viktig eftersom kronisk njursjukdom medför stor sjukdomsbörda i Sverige och globalt, och partikelexponering är en potentiell förebyggbar riskfaktor, säger Leo Stockfelt.
Giltiga registerdata
Även Carl Bonander, biträdande universitetslektor vid avdelningen för samhällsmedicin och folkhälsa får ett juniorforskarbidrag från Forte, på 5 650 000 kronor. Projektet utvecklar och tillämpar metoder som kan användas för att minska effekterna av selektivt deltagande i befolkningsstudier.
Även om forskare gör sitt bästa för att få en representativ avspegling av den befolkning de vill studera är deltagandefrekvensen i befolkningsstudier ofta låg – särskilt i grupper med sämre socioekonomisk status. Detta kan påverka studiens giltighet på flera olika sätt. Eftersom vissa grupper är underrepresenterade finns en risk att de skattningar som baseras på studieurvalet ger en skev bild av populationens hälsa. Selektivt deltagande kan också ge upphov till skensamband mellan exempelvis beteende och hälsa.
Hanteras i efterhand
Det går dock, under rätt förutsättningar, att hantera vissa av dessa problem i efterhand genom att inhämta data från den underliggande populationen, berättar Carl Bonander:
– I Sverige och i andra nordiska länder har vi en unik möjlighet att karaktärisera den underliggande populationens socioekonomi och hälsohistorik på ett sätt som möjliggör för statistisk korrigering av de problem som uppstår på grund av selektivt studiedeltagande.
Projektet är en fortsättning på ett tidigare Fortefinansierat projekt som leddes av Ulf Strömberg (Göteborgs universitet) i samarbete med Jonas Björk (Lunds universitet). Då utvecklades och tillämpades metoder för att minska effekterna av selektivt deltagande med hjälp av svenska registerdata. I detta består projekt kommer forskarna att utveckla denna typ av metoder vidare i samarbete med flera stora befolkningsbaserade forskningsprojekt, bland annat SCAPIS, STROKESTOP II och Malmö Kost Cancer, samt ett antal nystartade projekt med fokus på Covid-19.
– Vår förhoppning är att projektet kommer leda till nya insikter om hur registerdata kan användas för att studera och förbättra giltigheten i denna typ av studier, säger Carl Bonander.
Trygg och säker arbetsmiljö
Lotta Dellve, professor vid institutionen för sociologi och arbetsvetskap och oavlönad docent vid institutionen för medicin, har tidigare, tillsammans med andra forskare, gjort studier som pekar på att allvarliga arbetsskador bedöms olika beroende på kön, födelseland, yrke och bransch. Hon får nu 3 830 000 kronor till ett projekt som kan bidra till att främja en trygg och säker arbetsmiljö, särskilt bland kvinnliga immigranter, som enligt internationella studier har högre risk att få arbetsskador.
– Vi vill undersöka mekanismer bakom hur skillnader i exponering uppstår i arbetslivet och hur de kan förebyggas i mans- och kvinnodominerade arbeten med låga utbildningskrav. Fokus är på utmattning, belastningsbesvär och smitta. Vi kommer använda registerdata, fokusgruppintervjuer och texter i arbetsskadeanmälningar, berättar Lotta Dellve.
Bedömning av arbetsskada
Forskarna ska också fördjupa sig i hur mönster av arbetsskador har utvecklats över tid, exempelvis vilka normer och föreställningar om ansvar, arbetets innehåll och skador märks i bedömningarna av vad som förstås, kommuniceras och godkänns som arbetsskada.
– Vi kommer också analysera vilka riktlinjer som har konstruerats i organisationen och hur förhåller arbetstagare sig till dessa, säger Lotta Dellve.
Ny kunskap om unga som injicerar
Forskaren Damon Barrett vid avdelningen för Samhällsmedicin och folkhälsa beviljas 4 340 000 kronor för projektet ”Intravenöst narkotikamissbruk bland minderåriga och barnets bästa: livsupplevelser, stöd och politiska ramar i höginkomstländer”.
– Ungefär 11.3 miljoner människor runt om i världen injicerar droger men inom den här populationen är injicering bland personer under 18 år en ”blind spot” i forskning, politik och praktik, säger Damon Barrett.
– Vår förhoppning är att studiens resultat ska kasta nytt ljus på unga intravenösa droganvändares livssituation och vårdbehov, säger Damon Barrett.
Med hjälp av en mixed methods-studie där kvantitativa och kvalitativa metoder, såväl som jämförande juridisk och policyanalys integreras, ska projektet identifiera utmaningar och bästa praxis i tre europeiska höginkomstländer – Sverige, Schweiz, och Wales. Länderna har liknande socioekonomiska miljöer men olika lagar och policy. Ett av studiens mål är att öppna upp möjligheten för att förbättra både policy och praktik in dessa tre länder men även att ta fram överförbara lärdomar för andra länder.
Här kan du läsa hela listan med de beviljade bidragen från FORTE: https://forte.se/app/uploads/2020/10/arliga-oppna-utlysningen-2020-10-01-tgl.pdf
TEXT: JENNY MEYER / ELIN LINDSTRÖM
Skriv en kommentar