UNGA FORSKARE. Tre av de åtta unga forskare som Svenska Sällskapet för Medcinsk Forskning (SSMF) beslutat ge SSMF:s Stora Anslag är hemmahörande i Göteborg. Anslaget finansierar fyra års forskning för Cristina Maglio vid institutionen för medicin, Karl Mårild vid institutionen för kliniska vetenskaper och Michal Maj vid institutionen för kemi och molekylärbiologi. Projekten handlar om ledgångsreumatism, inflammatorisk tarmsjukdom hos barn och diabetes typ 2.
Svenska Sällskapet för Medicinsk Forskning delar årligen ut SSMF:s Stora Anslag till yngre, lovande medicinska forskare. Anslagsmottagarna tilldelas medel för fyra års forskning på hel- eller halvtid med målet att etablera en självständig vetenskaplig karriär. Vid årets utlysning bedömdes 203 ansökningar varav åtta beviljades. Tre av dessa mottagare är alltså hemmahörande vid Göteborgs universitet.
Signalprotein från fettvävnad
Cristina Maglio får 5 166 00 kronor för fyra års forskning på deltid. Hon är läkare inom reumatologi med forskningstid inom Wallenberg Centre for Molecular and Translational Medicine (WCMTM) . Hennes forskning handlar om reumatoid artrit, eller ledgångsreumatism som är ett äldre namn på sjukdomen. Det är en kronisk sjukdom som kännetecknas av inflammation i leder, som beror på att det egna immunförsvaret är felaktigt aktiverat och angripper kroppens egna vävnader. Cirka en procent av den svenska befolkningen har reumatoid artrit.
Det projekt som nu finansieras av SSMF handlar om signalproteinet adiponektin, som produceras av celler i fettvävnaden.
– Vår forskning har visat att nivån av adiponektin i blodet stiger flera år innan man utvecklar reumatoid artrit. Man tror att adiponektin skulle kunna påverka den inflammationsprocess som leder till reumatoid artrit, men än så länge är adiponektins roll oklar, säger Cristina Maglio.
Hon fortsätter:
– I studien hoppas vi kunna identifiera adiponektin som en proinflammatorisk faktor som spelar en viktig roll för utvecklingen av reumatoid artrit. Skulle vår hypotes vara sann skulle detta på längre sikt kunna leda till nya behandlingsmöjligheter för patienter med reumatoid artrit.
Inflammatorisk tarmsjukdom hos barn
Karl Mårild, docent i pediatrik vid institutionen för kliniska vetenskaper, får 5 958 000 kronor för att kunna forska på halvtid de kommande fyra åren. I en prospektiv studie ska han följa barn för att identifiera faktorer som ökar risken för inflammatorisk tarmsjukdom. Det är en grupp kroniska sjukdomar som ofta debuterar tidigt i livet och som påverkar både hälsan och livskvaliteten mycket negativt. Forskargruppen ingår i ett nordiskt samarbete mellan tre födelsekohorter, som ger tillgång till framåtblickande data med hög kvalitet och stor statistisk styrka, och Karl Mårild tror därför att projektet bättre än tidigare kan svara på frågorna om vad i miljön som påverkar risken att få inflammatorisk tarmsjukdom.
– Förhoppningen är så klart att ökad kunskap på sikt kan leda till sätt att förebygga inflammatorisk tarmsjukdom. Det nordiska samarbetet drar nytta av de stora likheterna som finns mellan länderna, i exempelvis register och diagnosdata. Projektet är tänkt som en bas för senare studera andra frågeställningar runt inflammatorisk tarmsjukdom. Samtidigt, hur framgångsrikt projektet är avgörs inte bara av dess data, utan det styrs också av rekryteringen av medarbetare till projektet – jag kan inte göra allt själv!
Tidigare studier, där den statistiska datan haft sämre kvalitet, har föreslagit att de tre miljöfaktorer som Karl Mårild nu ska undersöka närmare (infektioner, kost och D-vitaminstatus under det första levnadsåret) påverker risken för inflammatorisk tarmsjukdom.
– Dessa faktorer är intressanta då de har en påverkan på tarmens, tarmflorans och immunsystemets utveckling, faktorer som i sig tros påverka utveckling av inflammatorisk tarmsjukdom som, enkelt uttryckt, kan förklaras av ett felaktigt immunologiskt svar i tarmens slemhinna. Vi ska inte bara studera dessa faktorer ensamt, utan också via biologiska data studera hur eventuella kopplingar till sjukdomen kan påverkas av barnets genetiska risk.
Amyloidplack i bukspottskörteln
Michal Maj, forskare på institutionen för kemi och molekylärbiologi (Naturvetenskapliga fakulteten) får 6 800 000 kronor för fyra års forskning på heltid. Hans projekt ska ge nya molekylära insikter om diabetes typ 2, mer specifikt Amylins cytotoxiska intermediär som ska studeras med spektroskopiska och cellulära metoder. Amylin är ett peptidhormon som lagras och utsöndras tillsammans med insulin och är känt för att spontant bilda aggregat, så kallade amyloidplack, och målet med projektet är att bestämma strukturen på den första, kortlivade och giftiga Amylin-intermediären.
– De amyloidplack som bildas bidrar till att β-celler i bukspottkörteln slutar fungera och att patienten utvecklar svår diabetes. Vi kommer att genomföra studier med infraröd spektroskopi, cryo-EM och 2D-NMR för att bestämma strukturen och undersöka mekanismen bakom den intermediära strukturen, säger Michal Maj.
TEXT: ELIN LINDSTRÖM
