STUDIE. Fetma är den enda av de fem största riskfaktorerna för hjärt-kärlsjukdom där utvecklingen för kvinnor försämrats. Det visar en ny studie från Göteborgs universitet. Utvecklingen för högt blodtryck, högt kolesterol och rökning har däremot förbättrats sedan 1980, medan förekomsten av diabetes är oförändrad.
Studien har finansierats av Hjärt-Lungfonden, som inför World Heart Day den 29 september lyfter fram behovet av en nationell handlingsplan för bättre matvanor och ökad fysisk aktivitet.
– Det är enormt positivt att kvinnors hälsa har förbättrats över tid när det gäller så många av riskfaktorerna kopplade till hjärt-kärlsjukdom. Tyvärr riskerar våra förändrade levnadsvanor att bryta den positiva trenden, därför behöver vi öka medvetenheten om hur vi kan leva hälsosammare, säger Carina U Persson, fysioterapeut och forskare vid Göteborgs universitet.
Tack vare forskning som resulterat i bättre vård, behandlingar och livsstilsråd har dödligheten i hjärt-kärlsjukdom i Sverige minskat med 48 procent, alltså närmare halverats, sedan millennieskiftet. Bland kvinnor har dödligheten i hjärt-kärlsjukdom minskat med 47procent under samma period.
Den positiva trenden riskerar dock att brytas om fetman fortsätter att öka i landet. I dag lever omkring 2 miljoner kvinnor i åldrarna 16–84 år i Sverige med övervikt eller fetma, det vill säga ett BMI på 25 och uppåt. Under en tioårsperiod, mellan åren 2008 och 2018, har andelen kvinnor i Sverige med övervikt eller fetma ökat från 40 till 45 procent, enligt siffror från Folkhälsomyndigheten.
I studien, som genomfördes vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset, undersökte forskarna hur riskfaktorerna för hjärt- och kärlsjukdomar förändrats mellan 1980 och 2014. De inhämtade data från olika tidpunkter ur sex studiekohorter bestående av totalt 2 294 slumpvis utvalda medelålders kvinnor. Uppgifter om bland annat rökning och fysisk aktivitet samlades in via frågeformulär, och kvinnorna genomgick också en hälsoundersökning. Det visade sig att fetma var den enda av de fem största riskfaktorerna för hjärt-kärlsjukdom som hade en försämrad utveckling från år 1980 till 2014.
– Tack vare forskning och ny teknik får vi ständigt bättre vård, behandlingar och livsstilsråd. Trots det blir allt fler överviktiga. Inför World Heart Day vill vi därför uppmärksamma svenska beslutsfattare på att Sverige behöver en nationell handlingsplan för bättre matvanor och ökad fysisk aktivitet, som ger alla människor förutsättningar till bättre hälsa, säger Kristina Sparreljung, generalsekreterare för Hjärt-Lungfonden.
Hjärt-Lungfonden samlar in pengar till forskning som syftar till att besegra vår tids största folksjukdomar i hjärta, kärl och lungor. Varje år delar fonden ut över 300 miljoner kronor till forskningen.
Titel: Secular trends in cardiovascular risk factors among women aged 45-54 years in Gothenburg, Sweden, from 1980 to 2014; DOI: 10.1186/s12889-020-09098-2
TEXT OCH FOTO: HJÄRT-LUNGFONDEN
