INTERNATIONALISERING. På uppdrag av American Heart Association ska nu en arbetsgrupp ta fram riktlinjer för omhändertagande av personer med hjärnblödning i USA. Gruppen består framförallt av nordamerikanska strokeexperter, men Katharina Stibrant Sunnerhagen är en av ett fåtal européer som fått uppdrag att bidra till riktlinjerna.
Den vanligaste formen av stroke är hjärninfarkt, som orsakas av en blodpropp. Men i 15 procent av fallen är det en blödning i hjärnan som gett stroke. Behandlingen i det akuta skedet är olika för hjärninfarkt och hjärnblödning, och arbetsgruppen ska fokusera på riktlinjer för omhändertagande efter hjärnblödning.
Ledande expert inom strokerehabilitering
Katarina Stibrant Sunnerhagen är professor i rehabiliteringsmedicin vid Göteborgs universitet och en nationellt ledande expert inom strokerehabilitering. Hon har tidigare fått uppdrag att bidra till riktlinjer både i Sverige och i Europa.
– Vi har påbörjat arbetet med de amerikanska riktlinjerna. Vi har fått olika områden tilldelade, och en person har fått i uppgift att vara bollplank. I nästa steg ska vi nu söka litteratur, värdera den enligt en mall och rapportera tillbaka till gruppen, berättar Katharina Stibrant Sunnerhagen som ansvarar för hela området rehabilitering.
Ytterligare två europeiska experter ingår i arbetet med de amerikanska riktlinjerna: Charlotte Cordonnier från Frankrike och Nikola Sprigg från Storbritannien. Totalt består gruppen av ett tjugotal personer, och de övriga medlemmarna kommer från USA och Kanada.
Visa på evidensstyrka
De amerikanska riktlinjerna baseras på överenskommelser inom American Heart Association’s arbetsgruppen. Nytt för de riktlinjer som nu tas fram är att evidensstyrkan för rekommendationerna ska redovisas, vilket är i linje med hur både svenska och europeiska riktlinjer fungerar.
– I Sverige för vi också en prioriteringsordning enligt den etiska plattform som riksdagen har beslutat. Prioriteringsarbetet görs av många, och förankras på så vis i verksamheten. När vi i Sverige inte hittar evidens görs en bedömning av resultaten av många personer, som också ger en bred förankring. I riktlinjerna från American Heart Association görs detta inom arbetsgruppen, säger Katharina Stibrant Sunnerhagen.
Varför behöver olika länder ha egna riktlinjer?
– Ja, det kan man fråga sig. Det skulle vara en fördel om länderna hade gemensamma riktlinjer, men eftersom alla inte arbetar efter samma vetenskapliga mall eller etiska plattform är det i dagsläget inte möjligt.
De nya riktlinjerna ska vara klara till sommaren, och enligt plan ska de finnas tillgängliga som trycksak våren 2022. Riktlinjerna ska publiceras i en vetenskaplig tidskrift, och kommer få stor genomslagskraft i USA, men även i Mellan- och Sydamerika.
TEXT: ELIN LINDSTRÖM
