FOLK. Med sin forskning inom molekylär epidemiologi hoppas Gustav Smith kunna bidra till bland annat bättre förståelse för mekanismerna bakom hjärtsjukdom och till mer effektiv behandling. Han har tidigare arbetat vid Lunds universitet och vid Broad Institute of Harvard and MIT i Boston. Samarbete med de lärosätena är något som han vill fortsätta att utveckla i sin tjänst som ny professor i kardiologi vid institutionen för medicin.
Med sin forskning inom molekylär epidemiologi hoppas Gustav Smith kunna bidra till bland annat bättre förståelse för mekanismerna bakom hjärtsjukdom och till mer effektiv behandling. Han har tidigare arbetat vid Lunds universitet och vid Broad Institute of Harvard and MIT i Boston. Samarbete med de lärosätena är något som han vill fortsätta att utveckla i sin tjänst som ny professor i kardiologi vid institutionen för medicin.
Vad lockade dig att börja arbeta vid institutionen för medicin?
– Som kardiolog med inriktning mot hjärtsvikt har min bild av institutionen och av Sahlgrenska akademin framförallt färgats av hur oerhört internationellt tongivande man har varit inom det här fältet. Jag är imponerad av den stora spännvidden, med viktiga bidrag inom både kliniska prövningar, basal patofysiologi och epidemiologi för hjärtsvikt. Det känns som en fantastisk möjlighet att få ansluta sig till den traditionen.
– Jag har tidigare samarbetat med skarpa forskare vid GU. Sedan jag kom hit i januari har jag börjat lära känna fler forskare inom angränsande fält för att undersöka möjligheter till nya spännande samarbeten och projekt. I kardiologsammanhang har jag under åren mött kliniska kolleger som jag uppfattat som synnerligen förnuftiga och sympatiska.
Gustav Smiths positiva inställning till Göteborg har inte enbart med karriär och arbete att göra.
– Både min fru och jag kommer från Göteborg. Jag har mina rötter i Bohuslän och Kinnekulle och har många goda vänner här. Jag är av lätt nostalgisk natur och det känns naturligt att låta mina egna barn få växa upp bland klippor och tång och nära det salta havet.
Ditt intresse för kardiologi går långt tillbaka i tiden. Hur har inriktningen på din forskning utvecklats under åren?
– Redan under studietiden uppfattade jag hjärtsjukdomar som en dominerande orsak till lidande. Det är sällan som patienter som har hjärtsvikt kan bli helt botade, men olika behandlingsformer kan göra väldigt stor nytta. Utvecklingen går snabbt framåt just nu.
– Vetenskapligt har jag varit verksam vid Lunds Universitet och vid Broad Institute of Harvard and MIT i Boston. I Lund disputerade jag 2012 och drev i åtta år en egen forskargrupp. Jag studerade i Boston 2007 och har sedan dess varit affilierad gästforskare och varit där i olika omgångar i sammanlagt omkring tre år. Kliniskt har jag gjort både forskar-AT och forskar-ST i Lund. Jag har arbetat som kardiolog med inriktning mot hjärtsvikt och kardiomyopati vid hjärtmottagningen på Skånes universitetssjukhus i Lund.
– Från början var jag mest inriktad mot genomik, men forskningsprogrammets inriktning har expanderat successivt. Mitt huvudsakliga forskningsfält i dag kallas för molekylär epidemiologi, och baseras på applikation av olika molekylärbiologiska och bioinformatiska metoder på blod- och vävnadsprover från stora befolkningskohorter och patientmaterial för att förstå mekanismer bakom hjärtsjukdom.
Vad hoppas du själv kunna bidra med till institutionen?
– Bland annat att stimulera till samarbete på olika sätt. Jag är van vid tvärvetenskapligt och kollaborativt arbete, ofta inom internationella konsortier, och hoppas att vi kan bidra med know-how kring systematiska molekylära studier (omics) och hantering av big data-analyser.
– Jag hoppas också kunna vara med och skapa starkare samarbete mellan olika kliniska specialiteter, epidemiologer, bioinformatiker, statistiker och experimentalister. Samarbeten mellan i första hand Skåne och Västergötland kan möjliggöra mer konklusiva kliniska studier med större kliniskt underlag. Det breda internationella nätverk som jag har, särskilt inom molekylär epidemiologi, hoppas jag kunna knyta starkare till Göteborg, och särskilt då samarbete med Skåne och Boston.
– Målsättningen med min forskning är att den ska ligga till grund både för bättre förståelse av mekanismer för utveckling av hjärtsjukdom, effektiva riktade terapier och ökat fokus på individanpassad behandling och precisionsmedicin.
Vad jobbar du med just nu?
– Just nu sammanställer forskargruppen våra molekylära analyser av hjärtsjukdom baserat på storskalig molekylär kartläggning av olika kohorter, inklusive kohorter med invasiv karaktärisering av central hemodynamik. Utifrån det sjösätter vi uppföljande prospektiva kliniska studier. Vi är bland annat i startgroparna med en pilotstudie av precisionsmedicin för kronisk hjärtsvikt och en multicenterstudie av akut hjärtsvikt.
– I experimentallabbet arbetar vi intensivt med omics-analyser av human hjärtvävnad på enskild cellnivå. Vi fokuserar framförallt på en myokardiell inflammatorisk-fibrotisk mediator kopplad till höga fyllnadstryck. Det tror jag kan bli riktigt intressant som terapeutiskt mål vid vissa former av hjärtmuskelsjukdom.
OM GUSTAV SMITH
Bor: I Kullavik
Familj: Gift med Maya, också läkare på Sahlgrenska. Barnen Carl och Charlotte, fyra och två år.
Ålder: 38 år
På fritiden: Just nu gör jag mest vad barnen vill, det är en sådan glädje att vara med dem. Hela familjen trivs ute i naturen och det blir många utflykter. Jag tycker mycket om att läsa både skön- och facklitteratur, även om jag just nu bara hinner med någon enstaka bok per år. Jag har också ett stort musikaliskt intresse och är cineast.
Oväntad talang: Nja, under sommaren var mina barn väldigt imponerade över min förmåga att skapa betydande plask när jag hoppade ner i vattnet (bomben), vilket jag har förstått att det finns mästerskap i.
Om jag inte var forskare: Då skulle jag nog antingen vara heltidsläkare eller arbeta med något inom matematik och datavetenskap.
TEXT OCH FOTO: ANNA VÖRÖS
Artikeln publicerades först av institutionen för medicin, https://www.gu.se/medicin
