Akademiliv

Sahlgrenska akademins nyheter

Göteborgs universitets logotyp
  • Nyheter
  • Notiser
  • Kalendarium
  • Bidrag
  • Om Akademiliv

Studie identifierar faktorer som har samband med godkänd tentamen

24 augusti, 2020

PEDAGOGISK UTVECKLING. Studenter som deltar i icke-obligatorisk undervisning och som är intresserade av farmakologi klarar oftare tentamen för kurser relaterade till farmakologi. Det visar en studie som genomförts med medel från Utbildningsrådet (UR), vars resultat nu publicerats i den vetenskapliga tidskriften Medical Science Educator.

Ett lärarlag vid sektionen för farmakologi har tillsammans med en lärare vid institutionen för medicin undersökt en rad omständigheter som de trodde skulle kunna vara kopplade till ett gott resultat vid examinationen. Studien undersökte främst om närvaro vid icke-obligatoriska moment var associerat med prestation på kurstentamen, men inkluderade även andra aspekter (studenternas ålder och kön, hur mycket tid de själva uppskattade att de hade studerat under respektive kurs, om de läst svenska som andraspråk, om de jobbat vid sidan av studierna under kursens gång, och intresset för farmakologiämnet som sådant).

Det är relativt vanligt att studenter inte klarar tentan när den går första gången. I studien var det 36 procent av studenterna som inte blev godkända, en andel som överensstämmer väl med erfarenheterna hos de lärare som gjort studien.

Tydlig nytta med lärarledd undervisning

Två faktorer visade sig sticka ut.

Susanna Wallerstedt. Foto: Johan Wingborg.

– Studenter som var närvarande vid undervisningsmoment som inte var obligatoriska och de som hade ett stort eget intresse för farmakologi som ämne hade i betydligt högre grad också godkänt på tentamen, säger professor Susanna Wallerstedt, som är en av de fyra lärare som genomfört studien.
Hon menar att även om orsakssamband inte kan visas i en associationsstudie som denna, så kan resultaten vara av värde för studenter och lärare:
– Vi tror att det skulle kunna gynna genomströmningen om universitetet förtydligade för studenterna att de har nytta av att närvara vid så många lärarledda undervisningstillfällen som möjligt, och att det skulle vara bra med ökat fokus på lärarnas möjligheter att stimulera studenternas intresse för ämnet.

Nästan 600 studenter från sex program

I studien ingick 596 studenter från utbildningarna till apotekare, biomedicinsk analytiker, läkare, receptarie, sjuksköterska och tandläkare. Varje kurs som ingick i studien var anpassad efter vad de aktuella studenterna behöver kunna för sin framtida yrkesutövning. Trots detta visade sig kopplingen mellan en framgångsrik examination och de två faktorerna (intresse för ämnet och deltagande i mycket undervisning) vara samstämmig över programmen.

– I studien var det mellan en fjärdedel och hälften av studenterna som inte dök upp på lärarledda undervisningstillfällen som inte var obligatoriska. Detta är en komplex fråga för oss lärare, där jag tror att lösningen är något annat än att göra mer undervisning obligatorisk, säger docent Thomas Carlsson som är medförfattare till studien.

Lönearbete hade negativ association

Studien identifierade även andra, dock mindre tydliga faktorer, som kunde kopplas till studenternas studieprestation. Höga antagningsbetyg hade viss positiv association i vissa fall, medan de som jobbade extra under kursens gång i vissa analyser såg ut att i lägre grad ha godkänt på tentamen. Det senare har dock i artikeln endast undersökts utifrån om man jobbar extra eller inte, det vill säga utan att gå in närmare på hur mycket studenterna lönearbetat.

Thomas Carlsson (foto: Josefin Bergenholtz)

– Det är förstås individuellt hur mycket man klarar av att lönearbeta samtidigt som man läser på universitetet. Men som lärare skulle jag vilja se en diskussion om hur mycket tid en student förväntar sig behöva lägga på heltidsstudier. Detta avgör ju både hur vi ska lägga upp våra kurser och hur mycket vi kan förväntas kunna lära ut, säger Thomas Carlsson.

Bara 78 studenter (15 procent) valde att inte medverka i lärarlagets undersökning, vilket ger en hög deltagarandel. Av de studenter som inte deltog i studien var det hela 59 procent, jämfört med 11 procent bland dem som ingick i studien, som inte gick upp på examinationen alls.

Planerar fördjupning

Även Michael Winder och Anna Eriksson är medförfattare till studien, vars resultat presenterades på den högskolepedagogiska konferensen i Göteborg i höstas. Lärarlaget planerar att fördjupa sig vidare, bland annat vad gäller förkunskapers betydelse för studieprestationen.

För lärarlaget från den medicinska fakulteten blev det en intressant erfarenhet att skriva en pedagogisk artikel, berättar Thomas Carlsson:

– Detta är en kvantitativ studie, och mitt intryck är att denna typ av metodik inte är så vanlig i pedagogiska tidskrifter. Jag tror att en ökad samverkan mellan fakulteterna skulle vara värdefullt, och att det pedagogiska fältet skulle gynnas av att fler kvantitativa studier genomförs.

Titel: Student Characteristics Associated with Passing the Exam in Undergraduate Pharmacology Courses—a Cross-sectional Study in Six University Degree Programs; https://link.springer.com/article/10.1007/s40670-020-01026-8

TEXT: ELIN LINDSTRÖM

Av: Elin Lindström
Taggat med: examination, farmakologi, genomströmning, institutionen för medicin, institutionen för neurovetenskap och fysiologi, pedagogisk utveckling, pedagogiska utvecklingsmedel, student, studie, tidskriften Medical Science Educator, Utbildningsrådet (UR), vetenskaplig publicering

Kommentarer

  1. Helen Lindqvist skriver

    26 augusti, 2020 vid 08:37

    Vad roligt att se denna studie. Stärker oss lärare och även om resultaten känns självklara så kan man trycka lite extra på detta vid kursstart för studenterna. Känns alltid lite trist att en del studenter inte kommer på viktiga moment om de inte är obligatoriska och sedan missar tentan. Att göra moment obligatoriska ger ju annat merarbete för oss lärare i form av ersättningstillfällen eller ersättningsuppgifter samt all kontroll av närvaro.

Lägg in dina egna arrangemang i Akademilivs kalendarium

Nyhetsbrevet tar paus för sportlovet – uppehåll onsdag 15 februari

Information from Sahlgrenska Academy Research Support Office

[UPDATED JAN 24]
The Sahlgrenska Academy Research Support Office provides an overview of upcoming and current calls, nominations and events in an information letter. This letter is updated approximately four times per semester.

’20 minuter för forskare’ är tillbaka – här kan du se hela vårens program

Under 20 minuter över Zoom tipsar Biomedicinska biblioteket om verktyg och tjänster som kan underlätta din forskarvardag.

Vi bygger på Medicinareberget

Nu hittar du samlad information om byggprojekt som påverkar Sahlgrenska akademin i Medarbetarportalen.

 

Här finns aktuell information om ALF i Västra Götaland

Veckans lunchmenyer

Café Anatomen
Matsedel ej tillgänglig på hemsidan.

Café Annedal
Matsedel ej tillgänglig på hemsidan.

Lunchen.nu

Lustgården på Änggårdsbacken
Avhämtning för externa gäster mellan 11.00-12.30 vardagar.

Lyktan

Mersmak Mölndal

Mersmak Sahlgrenska

Mersmak Östra

Salt & Syra

Fler nyheter

Nu kan du nominera 2023 års hedersdoktorer

2 februari, 2023

HEDERSDOKTOR. Alla anställda inom Sahlgrenska akademin kan nominera hedersdoktorer. Utnämningarna är ett bevis på fakultetens uppskattning, och et … [Read More...]

Högtidlig ceremoni för lång och trogen tjänst

30 januari, 2023

AKADEMISKA HÖGTIDER. Onsdagen den 25 januari bjöd universitetet in totalt 68 medarbetare till högtidlig utdelning av utmärkelsen Nit och red … [Read More...]

Ny avhandling: Högre risk för framtida tarmläckage efter sfinkterskada

27 januari, 2023

AVHANDLING. Risken för framtida läckage av tarmgas och avföring är betydligt högre bland kvinnor som fått en sfinkterskada vid förlossning, och al … [Read More...]

Depression och låg livskvalitet 30 år efter kemattack

25 januari, 2023

NY STUDIE. Senapsgas skadar syn, hud och andning – men tre decennier senare är det den psykiska ohälsan som väger tyngst. I en tid av hot om kemi … [Read More...]

Emma Eckernäs: Nu kartlägger universitetet arbetsmiljön även för doktorander

24 januari, 2023

KRÖNIKA. För första gången innehåller arbetsmiljöundersökningen vid Göteborgs universitet (ARK) en underenkät särskilt inriktad mot doktorander. N … [Read More...]

Ny lagstiftning för kliniska läkemedelsprövningar

24 januari, 2023

FORSKNINGENS FÖRUTSÄTTNINGAR. Ny EU-lagstiftning för kliniska läkemedelsprövningar fasas in de närmsta åren. Inom kort måste alla nya ansökningar … [Read More...]

Färre operationer vid fotledsfraktur med tydlig behandlingsrutin

24 januari, 2023

NY AVHANDLING. Andelen fotledsfrakturer som opereras har visat sig kunna minska rejält, från drygt 30 till 10 procent vid vanligaste typen av f … [Read More...]

Kraftsamling för forskning om astma, allergi och luftvägar

24 januari, 2023

FORSKNINGENS FÖRUTSÄTTNINGAR. Nu lanseras ”Breathe Sweden” - en digital plattform för forskare som samlar studier om sjukdomar som drabbar luftvä … [Read More...]

Dags att nominera till pris för Årets avhandling 2022

23 januari, 2023

PRIS. Känner du till en riktigt bra avhandling som försvarades under förra året? Fram till den 7 februari kan du nominera till Sahlgrenska aka … [Read More...]

Till minne av Bo Lundbäck

23 januari, 2023

MINNESORD: Den 6 december gick professor Bo Lundbäck bort efter en tids sjukdom, vid en ålder av 74 år. Han var seniorprofessor i lungmedicin vid … [Read More...]

Fler nyheter…

Sahlgrenska akademin

© Göteborgs universitet
Box 100, 405 30 Göteborg
Telefon: 031 786 0000

Om webbplatsen

Elin Lindström är redaktör för Akademiliv.
Har du idéer eller synpunkter mejla till akademiliv@gu.se

Anmäl dig till Akademilivs nyhetsbrev:

Tipsa Akademiliv

Har du förslag på en nyhet eller känner till något intressant bidrag/seminarium/utbildning?
Skicka ett mejl till Elin Lindström Claessen

www.watchfreesocceronline.com replik klockor