COVID-19. Agnes Wold är en av de forskare vars covid-projekt Vetenskapsrådet valt att finansiera. Nu inleds arbetet att rekrytera patienter till studien, som ska undersöka om intravenöst immunoglobulin kan fungera som behandling vid svår covid-19.
Agnes Wold och hennes samarbetspartners arbetar just nu på en ansökan till Läkemedelsverket och hoppas dra igång studien i oktober. Hon konstaterar att det inte hade varit möjligt att genomföra studien utan bidraget från Vetenskapsrådet:
– Beskedet från VR har förgyllt min semester, det var enormt roligt! Nu blir det mycket jobb med att få studien att rulla så snart som möjligt – glädjande nog är det allt färre som läggs in på sjukhus med covid-19, men det betyder ju för vår del att vi behöver skynda oss på att börja rekrytera!
Rekryterar patienter
Det rör sig om en randomiserad kontrollerad interventionsstudie där behandling med intravenöst immunglobulin (IVIG) jämförs med placebo. Vanda Friman, överläkare på Sahlgrenska Universitetssjukhuset och adjungerad professor inom infektionsmedicin, är ansvarig för den kliniska delen av studien.
– Hon är ansvarig för immunbristpatienterna i Västra Götaland och har en mångårig erfarenhet av behandling med intravenöst immunglobulin. Vi kommer att rekrytera patienter på infektionsklinikerna i Göteborg, NÄL, Borås och Skövde. Ålders- och könsmatchade kontroller till covid-patienterna kommer att rekryteras på medicinkliniken i Mölndal för studierna av det inflammatoriska mönstret, berättar Agnes Wold.
Intravenöst immunglobulin är immunglobulinfraktionen av blodserum från tusentals blodgivare, alltså en koncentrerad blandning av antikroppar riktade mot många olika främmande substanser. Det är känt sedan länge att intravenöst immunglobulin har en mycket god effekt mot flera inflammatoriska och autoimmuna tillstånd. Det är standardbehandlingen mot Kawasakis sjukdom, en blodkärlssjukdom som drabbar små barn och som kännetecknas av blodproppsbildning i små blodkärl. Ett Kawasaki-liknande syndrom har iakttagits hos vissa barn som infekterats av SARS-CoV-2.
Kartlägger förändring i blodet
I studien ska forskarna också kartlägga den inflammatoriska bild som kännetecknar svår covid-19 och hur den förändras av behandling med intravenöst immunglobulin. Studien ska kartlägga olika populationer av vita blodkroppar med flödescytometri och ett brett urval av mediatorer som styr inflammation, koagulation och komplementaktivering i blodet.
Viruset är inte levande och kan inte reproducera sig självt, utan det är våra egna celler som producerar viruskopior. Virusets hölje är membran från våra celler som det tar med sig när det lämnar den virusinfekterade cellen för att ta sig in i nästa cell. De glykoproteiner som sitter i virusets hölje produceras alltså som membranproteiner av den infekterade cellen, vilket innebär att en cell som är infekterad med ett höljeförsett virus kommer att uttrycka intakta virala glykoproteiner på sin yta.
När man utvecklat IgG-antikroppar mot virala glykoproteiner, tror forskarlaget att de binder till den infekterade cellen och dödar den, genom komplementaktivering eller en mekanism som kallas antibody-mediated cell-dependent cytotoxicity,eller ADCC.
– Den allvarliga formen av covid-19 kännetecknas av lungskada, problem att syrsätta blodet och proppbildning, och det är vår hypotes att denna form av sjukdomen kan orsakas av IgG-antikroppar mot virusets ytproteiner som exponeras av ytan av infekterade celler. SARS-CoV-2 är ett höljeförsett virus. Glykoproteiner i höljet ansvarar för virusets vidhäftning till våra celler, som är en förutsättning för att viruset ska tas in i våra celler och orsaka infektion, säger Agnes Wold.
Tre vid GU fick VR-medel
Agens Wold och hennes samarbetspartners får totalt 1,7 miljoner från Vetenskapsrådet i utlysningen. Ytterligare två forskare vid Göteborgs universitet fick medel i Vetenskapsrådets utlysning. Annika Rosengren, professor i medicin, får cirka 1,5 miljoner kronor till sitt projekt som ska undersöka covid-19-epidemin i Sverige med fokus på kardiometabol sjukdom och sociodemografiska faktorer. Per Sunnerhagen, professor vid Naturvetenskapliga fakuleten, får cirka 900 000 kronor till ett projekt som handlar om en genetisk fälla för småmolekyler som inhiberar SARS-CoV-2 main protease.
Totalt 23 beviljade projekt
Utlysningen var öppen under två veckor och stängde 2 juni. Det var ett högt söktryck med 255 ansökningar som ett 30-tal internationella forskare med expertis inom området har bedömt. Av dessa beviljas 23 medel, vilket ger en beviljandegrad på 9 procent. Drygt 33 miljoner fördelas på projekten under 2020.
– Vi är glada över att möjliggöra forskning som snabbt kan komma till användning för att öka kunskapen om, och mildra effekterna av covid-19. Det stora antalet högkvalitativa ansökningar visar hur viktigt det är med en bra grundläggande virusforskning som snabbt går att ställa om när nya virus dyker upp, säger Vetenskapsrådets generaldirektör Sven Stafström.
TEXT: ELIN LINDSTRÖM
PORTRÄTTFOTO: JOHAN WINGBORG
