STUDIE. Cirka 40 procent av alla vuxna i världen har funktionella magtarmsjukdomar i någon svårighetsgrad, och det är slående hur lik förekomsten är i olika länder. Det visar en ny stor internationell studie som just publicerats i tidskriften Gastroenterology.
Studien har genomförts på initiativ av styrgruppen för Romkommittén, som ansvarar för de gällande diagnoskriterierna för dessa sjukdomar.
Funktionella magtarmsjukdomar är ett samlingsbegrepp för de olika kroniska sjukdomar i magtarmsystemet som kännetecknas av svåra symtom som inte tydligt kan förklaras med objektiva fynd på rutinundersökningar. Dessa innefattar olika symtom och tillstånd från halsbränna, sura uppstötningar och dyspepsi, till kronisk förstoppning, buksvullnad och IBS. För första gången ger nu en studie en samlad bild av den globala förekomsten av dessa sjukdomar, i en studie som omfattar länder i alla världsdelar och där data samlats in med samma metod.Magnus Simrén, professor i gastroenterologi vid Göteborgs universitet, ingår i den internationella styrgruppen för den stora studien och har även ansvarat för den svenska delen av studien, som omfattar svar från 2000 svenskar.
– Det är slående hur stor likheterna är mellan länderna. Vi kan se vissa variationer, men generellt är dessa sjukdomar lika vanliga oavsett vilket land eller världsdel det handlar om, säger Magnus Simrén.
Extremt vanligt
I studien ingår svar från 70 000 personer i 33 länder som fått svara på en hälsoenkät med fokus på symtom från hela magtarmsystemet, baserat på de diagnoskriterier som gäller för IBS och andra funktionella magtarmsjukdomar. Dessutom finns information om bland annat andra sjukdomar och symtom, levnadsförhållanden och sjukvårdskonsumtion. Studien visar att 40 procent har symtom på funktionella magtarmsjukdomar, alltifrån lindrigare besvär till symtom som påverkar livet i mycket hög grad. Sjukdomarna är starkt kopplade till nedsatt livskvalitet och hög sjukvårdskonsumtion, och studien bekräftar också att fler kvinnor än män har funktionella magtarmsjukdomar.
Två insamlingsmetoder
I 24 av länderna, däribland Sverige, samlades data in via enkäter på internet. I sju länder samlades data in genom att intervjuare läste upp frågorna för den som skulle svara (”household survey”). För att värdera om dessa två insamlingsmetoder var likvärdiga samlades dubbla datamängder in i två länder, både genom internetenkäter och intervjuer, vilket tyvärr visade att insamlingsmetoden påverkade resultatet. Personer som svarade via internet svarade oftare att de hade symtom på funktionella magtarmsjukdomar än de som fick frågorna av en intervjuare.
– Vi vet inte varför vi ser denna skillnad, men en orsak skulle kunna vara att man tycker det är pinsamt att berätta om symtom från mage och tarm för någon som sitter framför en och att man därför underrapporterar jämfört med om man lämnar sina svar anonymt i ett webbaserat formulär. Vi hade hoppats kunna samla alla svar i en studie, men skillnaderna gör att vi kommer behöva redovisa resultat från de svarsgrupper som gett sina svar i ett fysiskt möte separat, säger Magnus Simrén.
Enormt material
Idén till studien kom för nästan tio år sedan, från medlemmar i Romkommittén. Denna kommitté bestämmer de internationella diagnoskriterierna för funktionella magtarmsjukdomar, baserat på de vetenskapliga studier som presenteras inom området.
Magnus Simrén ingår själv i styrgruppen som expert inom IBS. Han konstaterar att det varit en lång resa, men att forskningen om funktionella magtarmsjukdomar världen över nu kan skörda frukterna:
– Den aktuella publikationen från denna globala studie är bara den första i en rad publikationer som studien kommer att resultera i. Redan nu arbetar flera doktorander hos oss med projekt baserade på den stora datamängden. En av dem ska bland annat undersöka hur arbetsförmågan hos dessa individer påverkas av magtarmsjukdom, och vi ska också djupdyka i den svenska delen av materialet med andra perspektiv.
Här kan du läsa studien Worldwide Prevalence and Burden of Functional Gastrointestinal Disorders, Results of Rome Foundation Global Study: Gastroenterology. 2020 Apr 12:S0016-5085(20)30487-X. doi: 10.1053/j.gastro.2020.04.014. Online ahead of print. PMID: 32294476
TEXT: ELIN LINDSTRÖM
