Ålder: 53
Bor: Tampere, Finland
Familj: Gift med Terhi Kankaanranta, specialforskare på Polisyrkeshögskolan i Tampere. Dottern Ida och sonen Aleksi.
På fritiden: Är skogsägare och tillbringar ledig tid åt skogsbruk och skogsvård, gärna tillsammans med sonen. ”I min släkt finns flera bönder men jag fastnade tidigt för skogen. När jag är i skogen och ska ta ner ett träd med en motorsåg går det inte att tänka på något annat – det är avkoppling för mig.”
Om jag inte var forskare: “Då hade jag sysslat med ekonomi på något sätt. Som chef på kliniken har jag alltid tyckt att budgetarbete är intressant och lätt att förstå.” (foto: privat)
FOLK. Han har arbetat kliniskt som lungspecialist och drivit både klinisk och epidemiologisk astmaforskning såväl som basalforskning om inflammatoriska celler i astmasjukdom. Nu ansluter astma- och allergiforskaren, tillika finländaren och skogsägaren, Hannu Kankaanranta till institutionen för medicin och Krefting Research Centre.
Hannu Kankaanranta är professor i lungmedicin, tidigare chef för avdelningen för lungmedicin vid Seinäjoki centralsjukhus i Tammerfors i Finland, samt huvudutredare för SAAS-studien – den längsta publicerade slumpmässiga kohortstudien av astma hos vuxna.
Vad fick dig att vilja komma till Institutionen för medicin och Krefting Research Center?
– Det är en dröm som går i uppfyllelse för mig att få arbeta tillsammans med forskarna på Krefting. De har en lång tradition av astma- och allergiforskning och det är helt klart en plattform man vill vara en del av. Jag är mycket stolt över att ha blivit vald.
Vad tror du själv att du i huvudsak kommer att bidra med till institutionen?
– Under åren har jag utfört både labbarbete, kliniskt arbete, klinisk forskning och administration. Jag har även drivit en klinik och jag har blivit inbjuden till flera rådgivande nämnder. Jag har lärt mig att förstå hur man bäst kommunicerar arbetet i ett labb till personer som arbetar kliniskt och vice versa. Med min bakgrund kan jag också identifiera samband mellan forskning i olika projekt och jag kan få duktiga personer från olika områden att arbeta tillsammans. Jag ser mig själv som någon som befinner sig i mitten och det är min styrka.
Du var först verksam inom farmakologi, och din andra kliniska specialisering är inom klinisk farmakologi och läkemedelsbehandling, men efter din doktorsavhandling ändrades ditt intresse när du tillbringade ett postdoc-år vid National Heart and Lung Institute, Imperial College i London.
– Ja, där började jag forska på lungor och studerade eosinofiler som är en blodtyp associerad med astma. Mitt stora forskningsintresse har sedan dess varit astma, och på senare tid särskilt astma hos vuxna. En del av anledningen är att det finns en historia med flera allergier i min familj och att jag själv är drabbad.
Sedan 2011 är ditt huvudprojekt SAAS-studien (Seinäjoki Adult Asthma Study), som fokuserar på astma bland vuxna. Vilka är huvudresultaten från projektet?
– Det som är anmärkningsvärt med den studien är att det är en 12-årig uppföljningsstudie av astma som uppstår vid vuxen ålder. Det är den längsta publicerade slumpmässiga kohortstudien av astma hos vuxna, vilket gör den intressant eftersom vi som forskar om astma tidigare trodde att sjukdomen uppkom tidigt i livet och inte mycket har varit känt om astma hos vuxna. Sedan upptäckten av astmafenotyperna har flera typer av astma identifierats. Vi har funnit att astma som uppkommer senare eller i vuxen ålder, som är mindre förknippad med allergi än astma som uppkommer i barndomen, har klart sämre prognos än sjukdom som uppkommer i barndomen. Två livsstilsassocierade fenotyper, såsom fetma- och rökningsrelaterad astma, har identifierats och patienter som tillhör dessa fenotyper uppvisar många symptom, lider av försämringar och det finns ett stort ouppfyllt medicinskt behov i deras behandling.
– Ett annat intressant resultat är att även om det vanligtvis är unga pojkar med allergier som utvecklar astma, är det mest medelålders kvinnor, ofta utan tidigare allergier, som utvecklar astma som vuxna. Det visste man delvis tidigare, men skillnaden är att man bara har tittat på det från ett tvärsnitt. Vi kan nu följa patienter i många år i denna studie och ta reda på mer om astma hos vuxna.
Hur har det varit för dig att börja arbeta på Krefting under de ovanliga omständigheterna i samband med covid-19?
– Tyvärr har jag inte kunnat resa från Finland på grund av situationen, men i ärlighetens namn har det inte varit så besvärligt som jag först trodde. Jag är förvånad över hur bra det har fungerat med Zoom-möten med medarbetarna på Krefting och på avdelningen. Jag känner redan att jag har bra kontakt med många av mina medarbetare.
Professor Madeleine Rådinger, föreståndare för Krefting Research Center menar att det betyder mycket för verksamheten att Hannu Kankaanranta kommer till Göteborgs universitet:
– Vi är otroligt glada och tacksamma för att kunna rekrytera Hannu Kankaanranta till Krefting Research Center. Han är en mycket kompetent astmaforskare med klinisk bakgrund. Det betyder mycket för vår verksamhet att få hit Hannu – en professor med kompetens från klinik till befolknings- och cellnivå är oerhört värdefullt.
TEXT: JENNY MEYER
