COVID-19. Stora mängder framodlat sars cov-2-virus finns nu i ett specialutrustat laboratorium på mikrobiologen. Odlingarna ska användas för att testa om det bland 1 500 redan godkända läkemedel kan finnas någon substans som också har effekt mot covid-19.
– Jag hyser goda förhoppningar om att vi ska hitta något intressant, förklarar Kristina Nyström, docent i medicinsk mikrobiologi.
De undersökningar som nu startar på mikrobiologen handlar om att ge medicin till patienter som redan har covid-19, alltså inte om vaccin för att förebygga sjukdomen.
– Många får ju svåra symtom och är sjuka länge, förklarar Kristina Nyström. Självklart vore det därför oerhört värdefullt om vi kunde hitta en verksam medicin, som redan är godkänd, om än för en annan sjukdom, och som finns på marknaden. Samtidigt forskas det förstås också på att ta fram helt nya substanser men det här skulle kunna vara en genväg för behandling av svårt sjuka patienter.
Det är Folkhälsomyndigheten som odlat fram coronaviruset med hjälp av prover från den kvinna i Jönköping som var det första upptäckta fallet i Sverige. Stora volymer av viruset har nu odlats upp på mikrobiologen och förvaras i en frys som håller –80 grader.
– Nyligen fick vi också in ett bibliotek med över 1 500 läkemedel, både antivirala och andra, som vi nu står i begrepp att börja testa, förklarar Kristina Nyström. Vi kommer att pröva samtliga substanser men antagligen kommer vi att avfärda de flesta ganska direkt. Det finns dock några kandidater som verkar intressanta som vi hoppas kunna gå vidare med.
Förändringar vid infektion
Viruset kommer att testas på celler från grönapa som tydligt visar förändringar vid infektion. Försöken görs i ett speciellt laboratorium som håller biologisk skyddsnivå 3. Det innebär bland annat en särskild sluss för provmaterialet, en annan sluss för personalen, samt bänkar med ett luftflöde som filtreras i flera steg. Personalen måste ha särskilda kläder och dessutom ansiktsmask, handskar och förkläde som genast slängs efter användning.
– Först kontrollerar vi att den substans vi testar inte är toxisk, alltså giftig, för cellen. Sedan undersöker vi, steg för steg, hur cellen ser ut utan infektion, med infektion, utan läkemedel och till sist med läkemedel i olika koncentrationer. De substanser som verkar ge effekt kommer vi att studera mer i detalj och exempelvis titta på om läkemedlet påverkar cellen i början eller i slutet av infektionen.
Forskarna kommer också att göra andra studier, som att undersöka hur viruset ser ut, exempelvis hur mycket socker som sitter längst ut på partikeln. Det har betydelse för hur viruset binder till celler, vilket kan ge ledtrådar vid utveckling av nya mediciner. Också antikroppar, tagna från personer som haft sjukdomen, kommer att studeras.
– Det är en stor fördel att GU och sjukhuset samarbetar så bra, förklarar Kristina Nyström. Det gör det enkelt att gå mellan labb och klinisk forskning, till nytta för båda verksamheterna.
Hur lång tid det kan tänkas ta att hitta redan färdiga läkemedel som kan sättas in i behandlingen av patienter med covid-19 kan Kristina Nyström inte svara på.
– Flera tester måste göras. Men jag är optimistisk och tror att det inte kommer att ta så väldigt lång tid innan vi hittat något preparat som kan användas i vården.
Fotnot: Vetenskapsrådet får 100 miljoner kronor extra i vårbudgeten för att stödja forskning om covid-19. Utöver regeringens satsning kommer Vetenskapsrådet att stärka den grundläggande virusforskningen med 100 miljoner kronor under åren 2020–2024.
TEXT: EVA LUNDGREN / GU-JOURNALEN
FOTO: JOHAN WINGBORG
