MEDICINSK ETIK. När resurserna inte räcker till alla, vem ska då väljas bort? Det är en fråga som sjukvårdspersonal inom intensivvården kan tvingas ta ställning till. Nu har Socialstyrelsen publicerat en vägledning som bland annat filosofer vid GU hjälpt till att ta fram.
Enligt hälso- och sjukvårdslagen ska vården i Sverige ske på lika villkor och den som har det största behovet ska ges företräde. Vården styrs också av tre etiska principer: människovärdesprincipen, behovs- och solidaritetsprincipen samt kostnadseffektivitetsprincipen. Det förklarar Christian Munthe, professor i praktisk filosofi, som tillsammans med kollegan Erik Malmqvist är de forskare vid GU som bidragit till skriften.
Biologisk ålder
– Människovärdesprincipen innebär att alla är lika viktiga och att ingen utan grund får särbehandlas. Det är alltså enligt lag förbjudet att prioritera personer utifrån exempelvis social ställning eller kronologisk ålder. Däremot får hänsyn tas till det som ibland kallas ”biologisk ålder”, alltså hur länge en person förväntas kunna leva rent medicinskt. En bräcklig yngre person, som riskerar att dö trots behandling, prioriteras lägre enligt denna faktor, än en äldre person som har stor chans att överleva.
Behovs- och solidaritetsprincipen betyder att en person som är väldigt sjuk och som skulle ha stor nytta av en insats prioriteras framför en person som inte är så sjuk och heller inte skulle bli särskilt hjälpt av en behandling.
– Men den innebär också att en patient som inte är så sjuk men skulle ha stor glädje av en insats kan få förtur framför en svårt sjuk person, som knappast skulle bli bättre av vården, förklarar Christian Munthe.
Prioriteringar inom vården
De prioriteringar som tas upp i den nya skriften gäller även möjligheten att vid behov ställa in mindre akuta ingrepp för att istället flytta över resurser till intensivvården.
– Det kan handla om att frigöra professionell kompetens men också om omprioriteringar av läkemedel och andra resurser. Tanken från samhällets sida är att både plana ut kurvan, så att alla inte blir sjuka samtidigt, och att höja ribban, så att resurserna sätts in där de behövs som allra mest.
En fråga som skriften inte tar upp är om sjukvårdspersonal skulle kunna prioriteras i vården.
– Det skulle kunna strida mot principen om allas lika värde sett på kort sikt, men skulle å andra sidan kunna stämma med samma princip på lång sikt. Inför svininfluensan fick personer med samhällsviktiga funktioner förtur till vaccin om det skulle bli brist, så att de skulle kunna utföra sina uppgifter. På liknande sätt skulle man kunna resonera om pressen på intensivvården blir svår och långvarig, för om läkare och sjuksköterskor blir smittade och vården i värsta fall kollapsar, missgynnas ju alla framtida patienter.
Arbetet med skriften har inneburit ett samarbete mellan myndigheter, lärosäten och verksam vårdpersonal, påpekar Christian Munthe.
– Det har varit tvärvetenskaplig samverkan när den är som bäst. Etiska riktlinjer är viktigt så att vårdpersonal har något att hålla sig till men självklart måste vägledningen också fungera i praktiken för alla dem som i en stressad situation snabbt måste fatta svåra beslut.
Fakta: Skriften Nationella principer för prioritering inom intensivvård under extraordinära förhållanden är utgiven av Socialstyrelsen. Arbetet har letts av Lars Sandman, professor i hälso- och sjukvårdsetik samt föreståndare för Prioriteringscentrum, Linköpings universitet. Flera experter har deltagit i arbetet, varav två filosofer från Göteborgs universitet: Erik Malmqvist, docent i medicinsk etik, och Christian Munthe, professor i praktisk filosofi.
Här kan du ladda ner skriften.
TEXT: EVA LUNDGREN / GU JOURNALEN
