Akademiliv

Sahlgrenska akademins nyheter

In English
Göteborgs universitets logotyp
  • Nyheter
  • Notiser
  • Bidrag
  • Om Akademiliv

Nya protesmaterial stimulerar nytt ben att växa fram

15 april, 2020

FORSKNING. Ibland räcker det inte med traditionell protes när stora mängder ben behöver ersättas. Det kan handla om en skada där en stor benbit brutits loss eller om att en bit av skalltaket tagits bort för att komma åt vid operation av hjärntumör. Peter Thomsen, professor vid avdelningen för biomaterialvetenskap, studerar nu tillsammans med materialforskare nya keramiska material som kan användas för att laga sådana stora bendefekter. Samtidigt som materialet successivt bryts ner och försvinner, får det patientens eget ben att nybildas.

En keram är ett oorganiskt, icke-metalliskt, ofta sammansatt material. De keramer som Peter Thomsen forskar kring består av kalciumfosfat och stimulerar patientens celler att börja bilda ben. En av keramerna, utvecklad av Håkan Engqvist, professor vid Uppsala universitet, produceras sedan några år redan för kliniskt bruk av ett medicintekniskt företag i Uppsala. Peter Thomsens intresse ligger i att försöka förstå vad det är som gör att keramerna faktiskt får ben att regenerera.

Peter Thomsen. Foto: Annika Söderpalm.

– Vi ser jättekomplicerade signalvägar mellan olika celler vid nybildningen av ben. Det är i mikromiljön vid keramen som benbildningen sker. Vi tror att proteiner, sönderfallande keram och andra faktorer spelar roll för syntesen av apatit som är vad ben består av, men vi har också anledning att tro att signaler mellan olika celler är med och styr. Mellan stamceller och inflammatoriska celler transporteras till exempel extracellulära vesikler, ett slags blåsor. När sådana vesikler binds till materialytor ökar stamcellernas förmåga att vidhäfta och dela sig.

Slag i huvudet gav ovärderlig möjlighet

En av de första patienterna som fick det keramiska materialet inopererat, fick oturligt nog ett slag i huvudet efter några år vilket gjorde att keramen böjdes och måste bytas ut. Men inget ont som inte för något gott med sig, för i och med det fick forskarna en ovärderlig möjlighet att studera hur det hade gått med benregenerationen i den utbytta keramen.

– Precis som vi tidigare sett vid försök på får hade keramen börjat ersättas av nytt ben. Det bestod av både benuppbyggande och bennedbrytande celler, och blodkärl. Dessutom var den kemiska sammansättningen identisk med patientens befintliga ben.

Peter Thomsen säger att det aldrig varit så kul att forska som nu. Han är omgiven av trevliga, unga och vetgiriga människor och menar att forskningen aldrig tidigare gett honom så mycket energi.

– Det som är extra roligt är att jobba ”bortom titan”. Det mesta som rör materialutveckling för implantat och proteser, särskilt i Göteborg, är av tradition titanrelaterat. Många av oss tycker att titan är bra för att det integreras i benet, men det leder inte till nybildning av ben som de nya keramiska materialen gör.

Materialet signalerar till vävnaden

Att det är någon sorts signaler från det keramiska materialet som lockar till sig celler som bildar både blodkärl och ben har forskarna förstått. När de opererar in keramen i mjukvävnad hos får bildas ben där, trots att det normalt inte finns någonting där som har med ben att göra.

–  Om vi istället sätter in titan i mjukvävnaden händer absolut ingenting som leder till nybildning av ben. Det kan alltså vara keramen som ger ifrån sig signaler som lockar till sig celler som kan bilda både olika sorters benceller och blodkärl, säger Peter Thomsen.

För att få fram den rätta keramen har forskargruppen sökt efter ett material som är både vävnadsvänligt, resorberas och försvinner ur kroppen och dessutom stimulerar till nybildning av ben.

– Vi har testat många olika material och har nog haft lite tur också. Eller kanske inte. Det ligger ett stort materialkemiskt kunnande bakom detta, säger Peter Thomsen.

Till vänster syns postdoktorn Farah Asa’ad, och till höger doktoranden Heithem Ben Amara. De arbetar båda med olika projekt relaterade till benregeneration i Peter Thomsens forskargrupp. Foto: Annika Söderpalm.

Ovanliga sekvenser görs synliga i droppar

Peter Thomsen tror att keramen lockar till sig cirkulerande stamceller, men det är inget han vet än, det är ännu bara en hypotes. För att ta reda på vilka celler som deltar i nybildningen av ben, hur signaleringen går till och vilka gener dessa signaler reglerar, krävs känsliga metoder eftersom cellmängderna är små. En metod som klarar detta är så kallad digital PCR och det är till inköp av sådan utrustning som anslaget från Lundbergstiftelsen ska gå. Tekniken innebär att man istället för att leta specifika DNA- eller RNA-sekvenser i ett helt prov, fördelar provet i pyttesmå droppar där bara en eller ett par DNA- eller RNA-strängar finns i varje droppe. När man sedan letar efter den specifika sekvensen i vardera droppe är det lättare att hitta sekvenser som det finns väldigt få av. Om istället hela provet analyserades på en gång skulle man riskera att missa dessa eftersom de lätt skulle försvinna bland alla andra mycket vanligare sekvenser.

I brunnarna finns små bitar av membran som används för dentala applikationer. Farah Asa’ad testar idén att celler kan fås att fastna bättre om fibrerna i membranet modifieras.

Peter Thomsen är otroligt tacksam för anslagen han fått från Lundbergstiftelsen genom två decennier.

– Utan dem skulle vi aldrig kunnat lyfta vår forskning till den nivå den har idag. Stiftelsen är unik genom att ge anslag till utrustning i mellanskiktet mellan mindre apparatur och riktigt stor och dyr utrustning. Det är annars nästan omöjligt att få anslag till sådan utrustning.

TEXT OCH FOTO: ANNIKA SÖDERPALM / LUNDBERGSTIFTELSEN

 

Av: Elin Lindström
Taggat med: avdelningen för biomaterialvetenskap, benforskning, Biomaterial, IngaBritt och Arne Lundbergs forskningsstiftelse, institutionen för kliniska vetenskaper

GLAD SOMMAR!

Akademilivs nyhetsbrev är tillbaka onsdag 21 augusti.

Kontakta din institution för att lägga in din händelse i Medarbetarportalens kalendarium

  • Biomedicin: Kristian Kvint: kalender@biomedicine.gu.se
  • Core Facilities: Amelie Karlsson: amelie.karlsson.2@gu.se
  • Kliniska vetenskaper: Katarina Olinder Eriksson: klinvet@gu.se
  • Medicin: Nina Raun; kommunikation@medicine.gu.se
  • Neurovetenskap och fysiologi: Josefin Bergenholtz; kommunikation@neuro.gu.se
  • Odontologi: Johan Thompson; info@odontologi.gu.se
  • Sahlgrenska akademins kansli: och fakultetsgemensamma kalenderhändelser Åsa Ekvall; info@sahlgrenska.gu.se
  • Vårdvetenskap och hälsa: Karin Mossberg; vardvetenskap@fhs.gu.se

Information from Sahlgrenska Academy Research Support Office

[UPDATED JUNE 2024]
The Sahlgrenska Academy Research Support Office provides an overview of upcoming and current calls, nominations and events in an information letter. This letter is updated on a monthly basis.
Current and previous newsletters are also available in the Staff Portal.

’20 minuter för forskare’ är tillbaka – här kan du se hela vårens program

Under 20 minuter över Zoom tipsar Biomedicinska biblioteket om verktyg och tjänster som kan underlätta din forskarvardag.

Här finns aktuell information om ALF i Västra Götaland

Fler nyheter

Nyheter på sajten har inte uppdaterats sedan maj månad – utlysningar fortsätter samlas på akademiliv.se

13 juni, 2024

NYHETER. Efter den omfattande kraschen av Akademilivs sajt i maj månad har sajtens nyhetsdel inte uppdaterats. Sajten är nu uppe igen, och det f … [Read More...]

En personlig död – chans att vinna Björn Fagerbergs nya bok

27 maj, 2024

NY BOK. Under sitt liv som invärtesmedicinare har Björn Fagerberg varit med om många dödsfall som han alltid hanterat professionellt i sin yrk … [Read More...]

Alba Corell ger rapport från ett hjärntumörmöte på hög nivå 

20 maj, 2024

KRÖNIKA. Nyligen avslutades den Skandinaviska Neuro-onkologiska gruppens (SNOG) sammankomst i Göteborg. Professor Asgeir Jakola stod som värd och … [Read More...]

Gudmundur Johannsson prisad med europeisk medalj

20 maj, 2024

UTMÄRKELSE. Professor Gudmundur Johannsson fick nyligen ta emot 2024 års European Hormone Medal under mötet European Congress of Endocrinolgy i St … [Read More...]

Från Sydafrika till Sverige: forskningssamverkan för att förbättra gravida kvinnors hälsa

17 maj, 2024

GLOBAL HÄLSA. På det dynamiska universitetssjukhuset Tygerberg Hospital i Kapstaden arbetar ett hängivet forskarteam under ledning av Lina Be … [Read More...]

Sara Bjursten och Anna Wenger får Assar Gabrielssons pris 2024

17 maj, 2024

UTMÄRKELSE. Stiftelsen Assar Gabrielssons Fond har utsett Anna Wenger till pristagare i kategorin basvetenskaplig forskning och Sara Bjursten … [Read More...]

Hon gör residency i USA med läkarexamen från Göteborg

17 maj, 2024

STUDENT. Att få göra sin ”residency” inom ortopedi i USA är en ouppnåelig dröm för många nyutbildade amerikanska läkare. Nu har Janina Kaarre, med … [Read More...]

En heldag för doktorander med fokus på mental hälsa

16 maj, 2024

DOKTORAND. För sjätte gången har Sahlgrenska akademins doktorander bjudits in till PhD Day, organiserad av Doktorandrådet. Dagen gav bland annat k … [Read More...]

Kaj Blennow rankas högst i Sverige  inom neurovetenskap

16 maj, 2024

UTMÄRKELSE. I årets upplaga av forskarrankningen från Research.com inom ämnet neurovetenskap placeras Kaj Blennow på plats 17 på den inter … [Read More...]

Linda Wass gör postdok vid Stanford med ALF-medel

14 maj, 2024

ALF-MEDEL. Den biomedicinska analytikern Linda Wass har just installerat sig i Stanford i Kalifornien där hon ska göra en två år lång period som p … [Read More...]

Fler nyheter…

Sahlgrenska akademin

© Göteborgs universitet
Box 100, 405 30 Göteborg
Telefon: 031 786 0000

Om webbplatsen

Elin Lindström är redaktör för Akademiliv.
Har du idéer eller synpunkter mejla till akademiliv@gu.se

Anmäl dig till Akademilivs nyhetsbrev:

Tipsa Akademiliv

Har du förslag på en nyhet eller känner till något intressant bidrag/seminarium/utbildning?
Skicka ett mejl till Elin Lindström Claessen

www.watchfreesocceronline.com replik klockor