Akademiliv

Sahlgrenska akademins nyheter

In English
Göteborgs universitets logotyp
  • Nyheter
  • Notiser
  • Kalendarium
  • Bidrag
  • Om Akademiliv

En framtida forskningsledare etablerar sig i Göteborg

14 april, 2020

UNGA FORSKARE. Efter sex år i USA är Linda Johansson nu tillbaka på Medicinareberget i Göteborg. Med avancerade mikroskopiska metoder ska hon undersöka samspelet mellan två receptorer för melatonin i hjärnan. I förlängningen kan forskningen sannolikt ge bättre behandling vid bland annat diabetes typ 2.

Linda Johansson är en av de unga forskare som nyligen utsågs till Framtidens forskningsledare av SSF, en utnämning som ger henne totalt tolv miljoner kronor under fem år. Även Vetenskapsrådet och SSMF har valt att satsa stort på hennes forskning, och på kort tid ska hon nu rekrytera flera medlemmar till sin nyetablerade forskargrupp på Medicinareberget.

Hon kom tillbaka till Göteborg i julas, efter sex år som postdoktor i USA.

– Jag har fått ett jättefint välkomnande på institutionen och fick genast plats i ett laboratorium så att jag kan komma igång. Jag har ju lång träning med mig från USA, och jag gör mycket arbete själv, från att klona dna och odla celler, till att preparera protein och att genomföra olika optimeringar, berättar Linda Johansson.

Tillbaka till startpunkten

Som medicinsk strukturbiolog har hon och hennes grupp en nisch att fylla här vid institutionen för biomedicin. Institutionen har en fantastisk bredd, och hon ser fram emot de samarbeten som kan uppstå.

Nu flyttar hon och flera andra biomedicinska grupper från nuvarande plats i det biomedicinska höghuset till andra sidan Medicinarlängan, där nyrenoverade lokaler i Lundberglaboratoriet väntar. Det var också i den byggnaden Linda Johansson fick sin forskarutbildning:

– Jag kommer tillbaka till platsen där jag började min akademiska bana, säger hon, skrattar till och fortsätter:
– Det känns bra att få fräscha lokaler, men det har varit lite svårt att planera alla inköp när jag inte haft koll på exakt hur lokalen var planerad.

Årets bästa avhandling

Som doktorand utvecklade hon tekniker för att generera kristaller i nanostorlek som används för en avbildningsteknik som kallas XFEL (röntgenfri elektronlaser), där hennes handledare Richard Neutze var en av pionjärerna. Sedan hon försvarat sin avhandling, som bland annat kartlade 3D-strukturen för ett särskilt protein i bakteriella cellmembran, fick den pris som årets bästa avhandling vid den Naturvetenskapliga fakulteten 2013.

Sedan dess har hon arbetat i USA, som postdoktor i en grupp som först verkade vid The Scripps Research Institute, och sedan flyttade till University of Southern California. Under sin tid som postdoktor tog hon steget från bakteriell till human biokemi, och började arbeta med G-proteinkopplade receptorer hos människa.

Från bakterier till människa

– Jag ville gärna applicera mitt arbete på något som kan leda till nya behandlingsmetoder och nya läkemedel. Det är också roligt att få möjlighet att applicera den metod jag varit med att utveckla på nya problem, säger Linda Johansson.

Valet föll på den receptorgrupp som är den vanligaste i människan, de så kallade G-proteinkopplade receptorerna. Upptäckten av dessa receptorer gav Nobelpris i kemi till de båda forskarna Lefkowitz och Koblika 2012.

– Det är en viktig receptorgrupp, vilket illustreras av att omkring en tredjedel av alla läkemedel slår mot just sådana receptorer. Det har gjorts en hel del forskning om deras struktur och funktion, men trots det är det mycket svårt att förutsäga hur närliggande receptorer ser ut och fungerar. Det är till exempel så att ett och samma läkemedel kan binda till flera olika receptorer, men på olika sätt, som i sin tur får olika effekt. Något som är av stor vikt när man framställer läkemedel, berättar Linda Johansson.

Arbeten i Nature

Hennes tid som postdoktor i USA måste beskrivas som framgångsrik. Två stora arbeten är nu publicerade i tidskriften Nature, där hon är delad försteförfattare. Arbetena beskriver hur två G-proteinkopplade receptorer samspelar med de molekyler som binder in till dem på molekylär nivå, alltså receptorernas interaktion med liganderna.

Den grupp hon nu etablerar på Medicinareberget ska fokusera på hur de två melatoninreceptorerna, som kallas MT1 och MT2, går ihop och bildar ett komplex (en så kallad dimer). Hon ska studera både struktur och funktion hos detta komplex, vilket har andra egenskaper än de två receptorerna var för sig.

Ett rörligt mål

– Det är en stor utmaning att bestämma deras struktur med hjälp av XFEL, eftersom de rör sig och ändrar form. De är väldigt flexibla, och det är en del av deras funktion att de kan skifta mellan aktivt och inaktivt läge. Vi måste stabilisera proteiner i ett av dessa två lägen för att kunna få kristaller, och det är svårt utan att förstöra funktionen, säger Linda Johansson, som istället ska använda ett avancerat cryoelektronmikroskop placerat vid SciLifeLab i Stockholm för fånga fler lägen hos proteinerna.

Genom ökad kunskap om exakt hur receptorerna fungerar finns stora möjligheter att utveckla läkemedel som mer selektivt binder till den mest relevanta receptorn, och därmed till exempel undvika onödiga biverkningar för insomningsläkemedel. Forskningen kan också leda till nya måltavlor för behandling av diabetes typ 2.

TEXT OCH FOTO: ELIN LINDSTRÖM

Av: Elin Lindström
Taggat med: Framtidens forskningsledare, G-proteinkopplade receptorer, institutionen för biomedicin, SciLifeLab, Stiftelsen för strategisk forskning (SSF), Unga forskare

Lägg in dina egna arrangemang i Akademilivs kalendarium

Universitetets coronarelaterade information på medarbetarportalen

Här hittar du uppdaterad information om hur universitetet hanterar konsekvenser av covid-19.

Distansundervisning – inspiration och stöd genom webbinarier med PIL-enheten

Det finns många chanser att delta i zoom-webbinarier om distansundervisning. De listas i högerspalten på PIL-enhetens web.

Vi bygger på Medicinareberget

Nu hittar du samlad information om byggprojekt som påverkar Sahlgrenska akademin i Medarbetarportalen.

 

Här finns aktuell information om ALF i Västra Götaland

Veckans lunchmenyer

Café & restaurang Anatomen (tillfälligt stängd)

Mersmak på Sahlgrenska

Lunchen.nu

Lyktan lunchservering

Lustgården på Änggårdsbacken (tillfälligt stängd)

Café Anne Dahl (tillfälligt stängd)

Fler nyheter

Karl Swedberg kommenterar studie om pumpstärkande medel i NEJM

15 januari, 2021

KOMMENTAR. Karl Swedberg, seniorprofessor och världsledande forskare inom hjärtsvikt, skriver i senaste numret av tidskriften New England Journal … [Read More...]

Apropå medial uppmärksamhet kring salstentamen

15 januari, 2021

EXAMINATION. Media rapporterar att cirka 150 studenter vid Göteborgs universitet idag fredag samlas för att skriva salstentamen under rådande pa … [Read More...]

Forskare kan ansöka om att använda data från Scapis – från 17 mars

14 januari, 2021

FORSKNING. Nu närmar sig lanseringen av världsunika Scapis. En bank med data, prover och bilder från 30 000 deltagare som kommer att stå öppen för … [Read More...]

Nya studier ger stöd för tidig upptäckt av Alzheimers sjukdom via blodprov

13 januari, 2021

NYA STUDIER. I tre nyligen publicerade artiklar i Molecular Psychiatry, Brain och JAMA Neurology visar forskare vid Göteborgs universitet att ett … [Read More...]

Dålig kondition kopplas till ökad risk för psoriasis senare i livet

12 januari, 2021

NY STUDIE. I en stor registerbaserad studie visar nu forskare vid Göteborgs universitet att sämre fysisk kondition hos unga vuxna är kopplat till … [Read More...]

Forskare identifierar en ny biomarkör för barncancerformen neuroblastom

11 januari, 2021

NY STUDIE. I samarbete med forskare i Nederländerna och Belgien visar nu forskare vid Göteborgs universitet att överuttryck av genen för ALKAL2 ak … [Read More...]

Ursprung för antibiotikaresistens kartlagd

7 januari, 2021

NY STUDIE. Genom att jämföra tusentals bakteriers arvsmassa har forskare vid Göteborgs universitet kunnat kartlägga varifrån anti … [Read More...]

Kombination av läkemedel ökar känslighet för cytostatikabehandling vid allvarlig neuroblastom

7 januari, 2021

NY STUDIE. Forskare vid Göteborgs universitet förslår nu att barn med svårbehandlade former av neuroblastom kanske kan botas genom en ny läk … [Read More...]

Ny princip för cancerbehandling visar lovande effekt

5 januari, 2021

NY STUDIE. En ny typ av hämmare som stör mitokondriers funktion i cancerceller har utvecklats i ett samarbete där forskare vid Sahlgrenska ak … [Read More...]

De fick 2020 års Bollan-stipendium

4 januari, 2021

BIDRAG. Ebba Samuelsson, Andrea Persson, Malin Lindén och Karin Starnberg är de fyra forskarna som 2020 får medel från Bollan-stipendiet. De fyra … [Read More...]

Fler nyheter…

Sahlgrenska akademin

© Göteborgs universitet
Box 100, 405 30 Göteborg
Telefon: 031 786 0000

Om webbplatsen

Elin Lindström Claessen är redaktör för Akademiliv.
Har du idéer eller synpunkter mejla till akademiliv@gu.se

Anmäl dig till Akademilivs nyhetsbrev:

Tipsa Akademiliv

Har du förslag på en nyhet eller känner till något intressant bidrag/seminarium/utbildning?
Skicka ett mejl till Elin Lindström Claessen