Akademiliv

Sahlgrenska akademins nyheter

In English
Göteborgs universitets logotyp
  • Nyheter
  • Notiser
  • Kalendarium
  • Bidrag
  • Om Akademiliv

En framtida forskningsledare etablerar sig i Göteborg

14 april, 2020

UNGA FORSKARE. Efter sex år i USA är Linda Johansson nu tillbaka på Medicinareberget i Göteborg. Med avancerade mikroskopiska metoder ska hon undersöka samspelet mellan två receptorer för melatonin i hjärnan. I förlängningen kan forskningen sannolikt ge bättre behandling vid bland annat diabetes typ 2.

Linda Johansson är en av de unga forskare som nyligen utsågs till Framtidens forskningsledare av SSF, en utnämning som ger henne totalt tolv miljoner kronor under fem år. Även Vetenskapsrådet och SSMF har valt att satsa stort på hennes forskning, och på kort tid ska hon nu rekrytera flera medlemmar till sin nyetablerade forskargrupp på Medicinareberget.

Hon kom tillbaka till Göteborg i julas, efter sex år som postdoktor i USA.

– Jag har fått ett jättefint välkomnande på institutionen och fick genast plats i ett laboratorium så att jag kan komma igång. Jag har ju lång träning med mig från USA, och jag gör mycket arbete själv, från att klona dna och odla celler, till att preparera protein och att genomföra olika optimeringar, berättar Linda Johansson.

Tillbaka till startpunkten

Som medicinsk strukturbiolog har hon och hennes grupp en nisch att fylla här vid institutionen för biomedicin. Institutionen har en fantastisk bredd, och hon ser fram emot de samarbeten som kan uppstå.

Nu flyttar hon och flera andra biomedicinska grupper från nuvarande plats i det biomedicinska höghuset till andra sidan Medicinarlängan, där nyrenoverade lokaler i Lundberglaboratoriet väntar. Det var också i den byggnaden Linda Johansson fick sin forskarutbildning:

– Jag kommer tillbaka till platsen där jag började min akademiska bana, säger hon, skrattar till och fortsätter:
– Det känns bra att få fräscha lokaler, men det har varit lite svårt att planera alla inköp när jag inte haft koll på exakt hur lokalen var planerad.

Årets bästa avhandling

Som doktorand utvecklade hon tekniker för att generera kristaller i nanostorlek som används för en avbildningsteknik som kallas XFEL (röntgenfri elektronlaser), där hennes handledare Richard Neutze var en av pionjärerna. Sedan hon försvarat sin avhandling, som bland annat kartlade 3D-strukturen för ett särskilt protein i bakteriella cellmembran, fick den pris som årets bästa avhandling vid den Naturvetenskapliga fakulteten 2013.

Sedan dess har hon arbetat i USA, som postdoktor i en grupp som först verkade vid The Scripps Research Institute, och sedan flyttade till University of Southern California. Under sin tid som postdoktor tog hon steget från bakteriell till human biokemi, och började arbeta med G-proteinkopplade receptorer hos människa.

Från bakterier till människa

– Jag ville gärna applicera mitt arbete på något som kan leda till nya behandlingsmetoder och nya läkemedel. Det är också roligt att få möjlighet att applicera den metod jag varit med att utveckla på nya problem, säger Linda Johansson.

Valet föll på den receptorgrupp som är den vanligaste i människan, de så kallade G-proteinkopplade receptorerna. Upptäckten av dessa receptorer gav Nobelpris i kemi till de båda forskarna Lefkowitz och Koblika 2012.

– Det är en viktig receptorgrupp, vilket illustreras av att omkring en tredjedel av alla läkemedel slår mot just sådana receptorer. Det har gjorts en hel del forskning om deras struktur och funktion, men trots det är det mycket svårt att förutsäga hur närliggande receptorer ser ut och fungerar. Det är till exempel så att ett och samma läkemedel kan binda till flera olika receptorer, men på olika sätt, som i sin tur får olika effekt. Något som är av stor vikt när man framställer läkemedel, berättar Linda Johansson.

Arbeten i Nature

Hennes tid som postdoktor i USA måste beskrivas som framgångsrik. Två stora arbeten är nu publicerade i tidskriften Nature, där hon är delad försteförfattare. Arbetena beskriver hur två G-proteinkopplade receptorer samspelar med de molekyler som binder in till dem på molekylär nivå, alltså receptorernas interaktion med liganderna.

Den grupp hon nu etablerar på Medicinareberget ska fokusera på hur de två melatoninreceptorerna, som kallas MT1 och MT2, går ihop och bildar ett komplex (en så kallad dimer). Hon ska studera både struktur och funktion hos detta komplex, vilket har andra egenskaper än de två receptorerna var för sig.

Ett rörligt mål

– Det är en stor utmaning att bestämma deras struktur med hjälp av XFEL, eftersom de rör sig och ändrar form. De är väldigt flexibla, och det är en del av deras funktion att de kan skifta mellan aktivt och inaktivt läge. Vi måste stabilisera proteiner i ett av dessa två lägen för att kunna få kristaller, och det är svårt utan att förstöra funktionen, säger Linda Johansson, som istället ska använda ett avancerat cryoelektronmikroskop placerat vid SciLifeLab i Stockholm för fånga fler lägen hos proteinerna.

Genom ökad kunskap om exakt hur receptorerna fungerar finns stora möjligheter att utveckla läkemedel som mer selektivt binder till den mest relevanta receptorn, och därmed till exempel undvika onödiga biverkningar för insomningsläkemedel. Forskningen kan också leda till nya måltavlor för behandling av diabetes typ 2.

TEXT OCH FOTO: ELIN LINDSTRÖM

Av: Elin Lindström
Taggat med: Framtidens forskningsledare, G-proteinkopplade receptorer, institutionen för biomedicin, SciLifeLab, Stiftelsen för strategisk forskning (SSF), Unga forskare

Lägg in dina egna arrangemang i Akademilivs kalendarium

Nyhetsbrevet tar paus för sportlovet – uppehåll onsdag 15 februari

Information from Sahlgrenska Academy Research Support Office

[UPDATED JAN 24]
The Sahlgrenska Academy Research Support Office provides an overview of upcoming and current calls, nominations and events in an information letter. This letter is updated approximately four times per semester.

’20 minuter för forskare’ är tillbaka – här kan du se hela vårens program

Under 20 minuter över Zoom tipsar Biomedicinska biblioteket om verktyg och tjänster som kan underlätta din forskarvardag.

Vi bygger på Medicinareberget

Nu hittar du samlad information om byggprojekt som påverkar Sahlgrenska akademin i Medarbetarportalen.

 

Här finns aktuell information om ALF i Västra Götaland

Veckans lunchmenyer

Café Anatomen
Matsedel ej tillgänglig på hemsidan.

Café Annedal
Matsedel ej tillgänglig på hemsidan.

Lunchen.nu

Lustgården på Änggårdsbacken
Avhämtning för externa gäster mellan 11.00-12.30 vardagar.

Lyktan

Mersmak Mölndal

Mersmak Sahlgrenska

Mersmak Östra

Salt & Syra

Fler nyheter

Ny metod för diagnostik av ligamentskador i knäleden på gång

3 februari, 2023

HÄLSA OCH TEKNIK. En ny metod att diagnostisera skador i knäets ligament har tagits fram av forskare vid Sahlgrenska akademin och Chalmers. M … [Read More...]

Nu kan du nominera 2023 års hedersdoktorer

2 februari, 2023

HEDERSDOKTOR. Alla anställda inom Sahlgrenska akademin kan nominera hedersdoktorer. Utnämningarna är ett bevis på fakultetens uppskattning, och et … [Read More...]

Högtidlig ceremoni för lång och trogen tjänst

30 januari, 2023

AKADEMISKA HÖGTIDER. Onsdagen den 25 januari bjöd universitetet in totalt 68 medarbetare till högtidlig utdelning av utmärkelsen Nit och red … [Read More...]

Ny avhandling: Högre risk för framtida tarmläckage efter sfinkterskada

27 januari, 2023

AVHANDLING. Risken för framtida läckage av tarmgas och avföring är betydligt högre bland kvinnor som fått en sfinkterskada vid förlossning, och al … [Read More...]

Depression och låg livskvalitet 30 år efter kemattack

25 januari, 2023

NY STUDIE. Senapsgas skadar syn, hud och andning – men tre decennier senare är det den psykiska ohälsan som väger tyngst. I en tid av hot om kemi … [Read More...]

Emma Eckernäs: Nu kartlägger universitetet arbetsmiljön även för doktorander

24 januari, 2023

KRÖNIKA. För första gången innehåller arbetsmiljöundersökningen vid Göteborgs universitet (ARK) en underenkät särskilt inriktad mot doktorander. N … [Read More...]

Ny lagstiftning för kliniska läkemedelsprövningar

24 januari, 2023

FORSKNINGENS FÖRUTSÄTTNINGAR. Ny EU-lagstiftning för kliniska läkemedelsprövningar fasas in de närmsta åren. Inom kort måste alla nya ansökningar … [Read More...]

Färre operationer vid fotledsfraktur med tydlig behandlingsrutin

24 januari, 2023

NY AVHANDLING. Andelen fotledsfrakturer som opereras har visat sig kunna minska rejält, från drygt 30 till 10 procent vid vanligaste typen av f … [Read More...]

Kraftsamling för forskning om astma, allergi och luftvägar

24 januari, 2023

FORSKNINGENS FÖRUTSÄTTNINGAR. Nu lanseras ”Breathe Sweden” - en digital plattform för forskare som samlar studier om sjukdomar som drabbar luftvä … [Read More...]

Dags att nominera till pris för Årets avhandling 2022

23 januari, 2023

PRIS. Känner du till en riktigt bra avhandling som försvarades under förra året? Fram till den 7 februari kan du nominera till Sahlgrenska aka … [Read More...]

Fler nyheter…

Sahlgrenska akademin

© Göteborgs universitet
Box 100, 405 30 Göteborg
Telefon: 031 786 0000

Om webbplatsen

Elin Lindström är redaktör för Akademiliv.
Har du idéer eller synpunkter mejla till akademiliv@gu.se

Anmäl dig till Akademilivs nyhetsbrev:

Tipsa Akademiliv

Har du förslag på en nyhet eller känner till något intressant bidrag/seminarium/utbildning?
Skicka ett mejl till Elin Lindström Claessen

www.watchfreesocceronline.com replik klockor