AVHANDLING. Hur och när smittar det nya coronaviruset, och vad kan vi vänta oss av utbrottet framöver? Generellt har luftvägsvirus komplexa spridningsmönster, men det finns likheter mellan tidigare kända coronavirus, visar forskning vid Göteborgs universitet.
– Vi har fyra coronavirus som vanligtvis cirkulerar i befolkningen. Det vi har sett är att de är extremt vinterbetonade, de korrelerar starkt till låg temperatur och låg luftfuktighet, säger Nicklas Sundell, nyligen disputerad inom infektionssjukdomar på Sahlgrenska akademin och specialistläkare på infektionskliniken, Sahlgrenska Universitetssjukhuset Östra.
– När man kommer en bit i in på våren och värmen stiger så dämpas kraften i smittspridningen, fortsätter han. Man kan spekulera i att det nya coronaviruset också har de här egenskaperna, men det är inget vi kan säga säkert. Dessutom pågår det en pandemi, alla är mottagliga för viruset, så situationen är annorlunda.
Infektioner orsakade av luftvägsvirus är mycket vanligt förekommande hos människan och, globalt sett, förenat med betydande sjuklighet och död. Avhandlingen huvudsakliga syfte var att fördjupa kunskapen om virus som drabbar luftvägarna genom studier av epidemiologiska, kliniska och diagnostiska aspekter samt faktorer som kan inverka på spridningen.
En köldknäpp satte fart
I en delstudie, som fick medial uppmärksamhet härom året, gjordes en genomgång av drygt 20 000 virusprover från övre luftvägar under en period av tre år. Studien visar att insjuknande i influensa och flertalet andra så kallade höljebärande luftvägsvirus är starkt associerad till kall väderlek, medan icke höljebärande virus som rhinovirus och enterovirus orsakar infektioner året runt.
Ökad förekomst av exempelvis influensavirus, coronavirus och RS-virus är starkt sammankopplat med låg utomhustemperatur och låg absolut luftfuktighet. Detta kan bero på att kall och torr väderlek bidrar till smittspridning av dessa virus genom att gynna bildningen av små aerosolpartiklar som kan hålla sig svävande i luften under längre tid.
– Vi fann också att av den årliga säsongsinfluensan, på våra breddgrader, sammanfaller med ett plötsligt temperaturfall, ofta under 0 grader. Resultaten är viktiga för att förstå säsongsvariationen av luftvägsvirus och för att kunna förutsäga ungefär när den årliga influensasäsongen kommer att inträffa, konstaterar Nicklas Sundell.
Avhandlingen omfattar också forskning om hur vanligt det är med luftvägsvirus i övre luftvägarna hos symtomfria vuxna, där knappt en på tjugo visade sig ha virus. Resultatet ger ökad kunskap om hur tester och analyser ska tolkas.
Hur virala luftvägsinfektioner ska skiljas från bakteriella infektioner hos patienter på sjukhus studerades också. För att inte ge antibiotika i onödan gäller det att hålla isär patienterna. Det gäller även rent bokstavligt, för att undvika smittspridning i sjukhusmiljön.
Stora skillnader i smittspridning
Ytterligare en del av avhandlingen, med bäring på den pågående pandemin, är en studie av mässlingsutbrottet i Göteborg 2017-2018. De som fick mässling trots tidigare vaccination hade lindrigare symptom, mindre mängder viruspartiklar i näsan och överförde inte smittan till någon annan. Personer med så kallad primär mässling hade däremot signifikant mycket mer virus i övre luftvägarna och oftare hosta.
– Resultaten är av stor vikt vid hanteringen av framtida mässlingsutbrott vad det gäller smittspårning och förebyggande insatser. Även om avhandlingen inte studerat det nya coronaviruset är det sannolikt så att virusmängden i de övre luftvägarna har stor betydelse för smittsamheten, säger Nicklas Sundell.
Titel: On the epidemiology, clinical presentation and transmission of respiratory viral infections; http://hdl.handle.net/2077/63241
TEXT: MARGARETA GUSTAFSSON KUBISTA
