FORSKNING SOM PÅVERKAR. Hans-Inge Person har samverkat med Centrum för personcentrerad vård (GPCC) sedan 2015, som han bland annat bidragit till två läroböcker. Förutom att han länge varit ledamot i GPCC:s personråd för patienter och närstående, för han också fram patient- och närståendeperspektivet och argumenterar för en personcentrerad hälso- och sjukvård i debatter och seminarier.
Hans-Inge har ett starkt personligt engagemang för införandet av en personcentrerad vård och arbetar nu nästan heltid med vad han kallar sin mission. Förutom att han är författare och debattör, medverkar han även i en rad olika forum som föreläsare, ledamot i nationella brukarråd och nu även som adjungerad ledamot i Sjukhusdirektörens ledningsgrupp på Södra Älvsborgs sjukhus i Borås, ett uppdrag som han som patient/närstående troligen är en av de första i landet som har.Hans-Inges engagemang började när han följde sin fru Kristinas sista fyra månader i livet på Skånes universitetssjukhus. Där förde han dagbok som kom att utgöra grunden till hans första bok Den inhumana vården.

– Efter den resa jag gjorde med min fru genom vården fram till hennes död, har det blivit både min mission och min passion att genomföra detta arbete. Jag gör det absolut inte för att ta hämnd på vården. Jag gör det av två skäl, dels för att sprida den personcentrerade vården, dels för att visa att vårdens dåliga arbetsmiljö för personalen och den på vissa ställen märkliga organisationen också går ut över personalen. De är frustrerade eftersom de måste kompromissa mellan det sätt på vilket de skulle vilja utföra sitt jobb och det krav organisationens produktivitets- och effektivitetskrav ställer på dem. Jag vill hjälpa dem i deras kamp, säger Hans Inge Persson.
Han ser tre huvudsakliga förbättringsmöjligheter för svensk hälso- och sjukvård, där den första handlar om att se patienter inte bara som en diagnos, utan som en hel människa.
– Man fokuserar traditionellt på att den sjuka har rollen patient, är en passiv mottagare av vård, men vården måste ha förmåga till dubbelseende. Man måste dels se den sjuka patient men också som en hel människa. Man måste kunna växla från att patienten är en passiv mottagare av vård till att människan blir en aktiv medskapare i sin vård. Detta beskriver jag i alla mina fyra böcker, säger Hansi-Inge och fortsätter beskriva den andra förbättringsmöjligheten han ser:
– Vårdens kompetens måste användas tvärsektoriellt Man måste vårda hela människan inte bara enstaka diagnoser.
Den tredje förbättringsmöjligheten som Hans-Inge Persson vill lyfta fram gäller ledarskapet, som måste gå från att vara organisationsfixerat till att bli personcentrerat.
Samlar tankar på Facebook
Nu skriver han fortsatt ”dagbok” på sin öppna Facebooksida. Där rapporterar han om sina många uppdrag och skriver tankar om dessa och hälso- och sjukvården i stort. Följ gärna Hans-Inges facebooksida för att ta del av hans berättelse!
Några av Hans-Inges inlägg på Facebook:
- ”På väg till Stockholm för att imorgon ha hand om förmiddagspasset på SKR:s ledarskapsprogram. Tar upp några spännande fakta och etiska frågor med dem: För att arbeta personcentrerat måste man ha dubbelseende, dels se patienten som sjuk med en diagnos, men också som en hel människa med kapacitet och vilja.”
- ”Att bara mäta och se det som går att mäta med siffror, är som att ställa sig 1 dm från ett konstverk och betrakta de minsta detaljerna. Vården är totalfragmentiserad. Om man också tar några steg bakåt, ser du hela det vackra konstverket också och hela människan.”
- ”Man måste kunna vända patientperspektivet från att bara vara en mottagare av vård till att också bli en medskapare i vården, eftersom patienten är expert på sig själv. Om man mäter enbart naturvetenskapliga fakta om en människa, mäter man med siffror (t.ex.blodvärdet). Patienten blir ansiktslös. Om man mäter humanistiska fakta (hur mår du, hur känner du dig, vad skulle du vilja?), mäter man med ord. Patienten blir en person. När man inte kan mäta det viktiga (hur man mår), blir det som går att mäta det viktiga (blodvärdet).”
TEXT: JEANETTE TENGGREN DURKAN