FOLK. Som läkare träffade han uppåt hundra patienter varje dag, med ett stetoskop som enda utrustning. Upplevelsen fick honom att intressera sig för folkhälsa och hur man kan hjälpa fler människor på en högre nivå. Efter en lång resa från Yogyakarta till Umeå har han nu landat i Göteborg. Möt Nawi Ng, ny professor i global hälsa vid institutionen för medicin.
Nawi Ngs första jobb som nyutexaminerad läkare i Indonesien var något av en utmaning. Tjänsten var på en vårdcentral i utkanterna av Yogyakarta, en tätbefolkad region på ön Java med runt 3,5 miljoner invånare. Lokalerna var slitna och den medicinska utrustningen bristfällig.
– Jag träffade upp till hundra patienter varje dag och det enda jag hade i mitt undersökningsrum var ett stetoskop, inget mer. Dessutom var det ont om mediciner. Om jag träffade en patient med högt blodtryck till exempel, så kunde jag bara skriva ut läkemedel för sju dagar, säger Nawi Ng.
Tanken var att patienterna skulle komma tillbaka för uppföljning och ytterligare läkemedel efter en vecka, men nästan ingen kom tillbaka.
– Många var fattiga och det var dyrt och tidsödande för dem att resa och vara borta från jobbet. Det är väldigt svårt att behandla patienter under så dåliga förhållanden, säger han.
Resan till Sverige
Nawi Ng hade redan under sina medicinstudier intresserat sig för folkhälsa. Upplevelsen på vårdcentralen förstärkte hans motivation att arbeta på en högre nivå för att kunna hjälpa fler, att arbeta mer med hälsofrämjande insatser och med att förebygga sjukdomar.
Universitet där han studerade, Universitas Gadjah Mada, hade ett långt forskningssamarbete med Umeå universitet. Hösten 1999 intervjuades han av en svensk forskare på besök i Indonesien, professor Anna Winkvist, och i augusti året därpå flyttade han till Umeå för att läsa en master i folkhälsovetenskap. Hans första intryck av Sverige var den stora tomheten och tystnaden.
– I Yogyakarta ser man alltid människor i rörelse, även på natten. I Umeå var det helt tomt, från flygplatsen till studentboendet, trots att det var mitt på dagen. Det var lite av en chock, minns han.
Med tiden började han tycka om Umeå och han märkte också att hans hälsa förbättrades, tack vare den rena luften. 2003 antogs han som doktorand vid Umeå universitet och även om han tillbringade större delen av sin doktorandtid i Indonesien, så började tanken på en flytt till Sverige att växa fram. 2007 flyttade han och familjen till Umeå och sedan dess har de blivit kvar i Sverige.
Projekt över hela världen
Nawi Ng har under åren i Umeå utvecklats till en både framgångsrik och produktiv forskare inom folkhälsa och epidemiologi. Han driver flera projekt tillsammans med stora aktörer som Världshälsoorganisationen (WHO) och INDEPTH-nätverket i Asien och Afrika. Han har också deltagit i Västerbottens hälsoundersökning, liksom i många andra projekt inom svensk registerforskning.
Västerbottens hälsoundersökning undersöker riskfaktorer för kroniska sjukdomar som hjärt-kärlsjukdomar och diabetes. Deltagarna får bland annat fylla i hälsoformulär och lämna blodprov. Insatsen har gett kunskap om allt från hur riskfaktorer som rökning, övervikt och högt blodtryck hänger ihop.
– Alla deltagare får uppföljande hälsosamtal, där sjuksköterskan summerar resultaten som en stjärna. Varje arm i stjärnan representerar faktorer som fysisk aktivitet och kolesterolvärde. Har man många riskfaktorer blir ytan betydligt mindre, säger han.
Leder stort forskningsprogram
Nawi Ng leder ett stort forskningsprogram finansieras av Forte, STAR-C, som ska översätta stjärnan som används i Västerbottens hälsoundersökning till en app. Syftet är att utforska hur digital teknik, sociala nätverk och sociala medier kan hjälpa människor att skapa mer hälsosamma beteenden.
Till att börja med ska programmet genomföra kvalitativa studier och frågeformulär för att undersöka vilka faktorer som påverkar beteendeförändringar. Hur kan man använda sociala nätverk, både i verkligheten och sociala medier? Hur kan en app anpassas till olika personers behov och förutsättningar?
– Vår hypotes är att sociala nätverk är extremt viktiga. När man pratar med sin familj eller sina grannar, så blir man både påverkad och påverkar själv. För beteenden smittar. Om många av dina vänner röker, så är risken hög att du själv röker. Frågan är hur olika nätverk används och kan användas för att bidra till positiva beteendeförändringar och hur de kan kombineras med digital teknik, säger Nawi Ng.
Projektet använder ett tvärvetenskapligt angreppsätt. En grupp forskare från fyra fakulteter vid Umeå universitet ska arbeta med projektet, i samarbete med Region Västerbotten. Nawi Ng har fortsatt en gästprofessur vid Umeå universitet för att leda arbetet.
Åldrande i låg- och medelinkomstländer
Nawi Ngs forskning har tre inriktningar: åldrande och funktionshinder hos äldre, utvecklingen av kroniska sjukdomar i låg- och medelinkomstländer, samt interventioner och beteendeförändringar.
Ett av hans större projekt inom åldrande är ett utvecklingsprojekt i Myanmar som finansieras av Vetenskapsrådet och drivs tillsammans med Världshälsoorganisationen, HelpAge International och Myanmars regering. Syftet är att utforska faktorer som påverkar äldre människors liv, vårdbehov och utnyttjande av hälso- och sjukvården och hur de samspelar i Myanmar.
Han har fem doktorander på ingång från Kina, Indonesien, Myanmar och Vietnam och leder en nystartad forskargrupp i global folkhälsa vid avdelningen för samhällsmedicin och folkhälsa. Tanken är att det ska bli en samarbetsplattform för att stärka forskning inom global folkhälsa vid Göteborgs universitet.
Brinner för undervisning
Utöver forskningen har Nawi Ng också uppdrag inom undervisning, både på de internationella masterprogrammen i global hälsa och folkhälsovetenskap, samt på läkarprogrammet och dietistprogrammet. Han undervisar främst i global folkhälsa och olika epidemiologiska metoder.
Undervisning är något han har brunnit för ända sedan han själv var student. När han var liten ville han bli lärare, men hans pappa tyckte att han skulle bli läkare. Nu har han en ett yrke som rymmer båda rollerna. Han tycker det är särskilt roligt att undervisa på de internationella masterprogrammen och att vara mentor åt unga forskare från hela världen.
– Diskussionerna blir ofta spännande, eftersom de har så olika bakgrund och erfarenheter. Global folkhälsa innefattar inte bara medicin, utan är tvärvetenskapligt. Det är en styrka, men är också en utmaning, just att få till de tvärvetenskapliga samarbetena. Ska man lösa globala folkhälsoproblem som att ge god vård till en åldrande befolkning, så måste man samarbeta över ämnesgränser, säger han.
Talang för att hitta mönster
Som epidemiolog bygger mycket av Nawi Ngs forskning på att kartlägga förekomsten av olika sjukdomar och riskfaktorer, men han har också börjat intressera sig mer för interventioner. Samtidigt är det tydligt att de båda hör ihop. Hans allra första doktorand undersökte sambandet mellan utbrott av denguefeber i Singapore och förändringar i temperatur och nederbörd. Genom att analysera dessa data kunde hon förutsäga 16 veckor i förväg när ett utbrott skulle ske – kunskap som kommer väl till pass för att bättre kunna hantera epidemier.
– Man kan säga att det är i epidemiologiska data jag hittar min entusiasm. Jag är väldigt kvantitativ och datadriven i mitt sätt att tänka och har lätt för att identifiera mönster. I Umeå brukade mina kollegor säga att det var lätt att se när jag hade köksvecka i fikarummet. Då var disken prydligt uppställd efter storlek och färg. Det är nästa ett intresse jag har – att hitta mönster i stora mängder data, säger han och skrattar.
TEXT: KARIN ALLANDER
FOTON: KARIN ALLANDER, MATTIAS PETTERSSON, UNIVERSITAS GADJAH MADA
