BIDRAG. Forskaren Helena Carén studerar cancerstamceller för att förstå varför elakartade gliom är så svårbehandlade. Målet är att utveckla en bättre behandling med färre biverkningar. Hon är en av forskarna i Göteborg som delar på 15 miljoner kronor i forskningsmedel från Barncancerfonden.
Ett stort problem med hjärntumörer är risken för återfall som ofta är svåra att bota. Forskare tror att cancerstamceller, som tycks kunna stå emot behandling, ligger bakom återfallstumörer.
För att hitta en mer effektiv behandling försöker nu Helena Carén vid Sahlgrenska Cancer Center i Göteborg förstå cancerstamcellernas beteende vid elakartade gliom, tumörer i det centrala nervsystemet, som drabbar ett fåtal barn varje år.
Hon misstänker att fel i den så kallade epigenetiska regleringen driver hjärntumörernas utveckling. Epigenetik är den process som talar om för cellerna vilka gener i vårt DNA som ska uttryckas, alltså slås på och av, i kroppens olika organ. Den här regleringen har betydelse för vilka proteiner som ska bildas i cellerna.
− I princip alla tumörformer uppvisar fel i dessa mekanismer, säger Helena Carén.
Hennes forskarlag arbetar med en modell där stamceller har isolerats från vävnad hos patienter som har opererats för en hjärntumör. Stamcellerna kan sedan studeras för att förstå vad som har gått fel, och hur den epigenetiska regleringen kan påverkas.
I arbetet används den nya tekniken Crispr-Cas9. Den fungerar som en gensax som kan klippa och redigera i DNA-sekvenserna. Med hjälp av denna teknik kan forskarna systematiskt inaktivera olika gener för att identifiera vilka proteinuttryck tumörens stamceller är beroende av.
− Vi vill inaktivera gener och se när cellerna inte längre växer. Det indikerar att vi har slagit ut en viktig gen som tumören behöver.
Helena Carén undersöker även hur normala neurala stamceller påverkas av olika genuttryck.
− Målet är att hitta något specifikt för tumörcellerna som kan angripas med behandling men som inte slår mot alla celler och därmed orsakar biverkningar.
Barncancerfonden finansierar forskningen, som bland annat kräver dyr helgenomsekvensering, under kommande tre år.
− Stödet från Barncancerfonden betyder att vi kan genomföra studien. Vi kan inte bota de här barnen i dag så ny behandling behövs verkligen, säger Helena Carén.
Helena Carén får 1,5 miljoner kronor till sitt projekt under tre år, och får dessutom en miljon kronor under två år till ett kliniskt projektanslag för förbättrad hjärndiagnostik för hjärntumörer hos barn med hjälp av DNAmetyleringsklassificering.
Hela listan – göteborgarna som fick medel från Barncancerfonden:
- Helena Carén: Förbättrad diagnostik för hjärntumörer hos barn med hjälp av DNA metyleringsklassificering, samt Fokus på cancerstamceller för att förstå höggradiga gliom hos barn
- Linda Fogelstrand: Högkänslig analys av leukemiceller vid akut myeloisk leukemi – verktyg för behandlingsstyrning
- Magnus Dahlander (utveckling): Nationellt samordnad patientinformation om cytostatika till barn med cancer och deras föräldrar
- Lars Palmqvist: Fastställa förekomst, prognos och mekanismer för akut myeloid leukemi med t(7;12)(q36;p13)
- Tanmy Mondal: Mänskliga trunk neurallist celler: Ett modellsystem för att förstå neuroblastomutveckling
- Ruth Palmer: Funktionell relevans av ALK och dess ligander ALKAL1/2 i neuroblastom
- Frida Abel: Genetiska markörer i nervcellstumörer – relevans för klinisk diagnostik och behandling
- Magnus Sabel: Internationella behandlingsprotokoll för medulloblastom (SIOP HRMB och SIOP PNET 5 MB)
- Jikui Guan: RAS-MAPK signalering i neuroblastom
- Tommy Martinsson: Neuroblastom-genomet: Stratifiering, biomarkör- identifiering och nya terapimål
- Karin Mellgren: Cirkulerande tumör-DNA som biomarkör vid barncancer
TEXT: CHARLOTTE DELARYD / BARNCANCERFONDEN
FOTO: MALIN ARNESSON
