Rutin för etisk prövning av exjobb nu på plats

UTBILDNING. Sahlgrenska akademin inför nu en rutin för etisk granskning av projekt för examensarbeten på grundnivå och avancerad nivå. Rutinen är tänkt att göra det lättare för både handledare och studenter att se till att alla studentarbeten bedrivs under etiskt säkerställda och trygga former.

Här kan du läsa dokumentet Rutiner för etisk prövning vid examensarbeten (dnr GU 2019-2622): https://gubox.box.com/s/hq9sozkp0xv9t3emrfgcq8mzy9c7j9y0

Sahlgrenska akademins nya rutiner innebär att studentarbeten som berör människa eller djur, oavsett om de omfattas av etikprövningslagen eller djurskyddslagen eller inte, ska genomgå en etisk granskning av prefekten eller avdelningschefen, alternativt verksamhetschef inom sjukvården. Ansvaret för granskningen kan enligt rutinen delegeras till en person eller gruppering, bara dessa inte är jäviga.

Att dessa rutiner just är rutiner, och inte ett formellt regelverk, beror på att Rådet för forskningsetik (FER) vid Sahlgrenska akademin enats om fastställda rutiner är det bästa sättet att få ett gott resultat.

– Att etikpröva examensarbeten behöver inte vara komplicerat. Det handlar om att någon utomstående sätter sig in i vad som ska göras och bedömer om etiska frågor har hanterats på ett godtagbart sätt. I många fall är denna bedömning snabbt genomförd, men det är viktigt att den genomförs, säger Sven Wallerstedt, vice ordförande i FER.

Han konstaterar att den nya rutinen engagerat många medarbetare, och att den föregåtts av ett stort berednings- och förankringsarbete, där bland andra vicedekan Silvana Naredi gjort en stor insats.

En elegant lösning

Ett komplicerat problem som processen behövde lösa var hur Sahlgrenska akademin skulle hantera de arbeten som handlar om registerstudier och andra studier som baseras på data insamlade av vården:

– Detta problem fick en elegant lösning av Sahlgrenska Universitetssjukhuset som utarbetade ett formulär för uppdragstilldelning, där verksamhetschefen kan uppdra åt en särskild person att utföra specifika uppgifter, exempelvis att granska journaler, berättar Sven Wallerstedt och fortsätter:
– Det finns ett klart intresse för forskningsetiska frågor på fakulteten och när jag presenterat hur rutinen ska fungera har den fått ett mycket positivt mottagande. Jag har givetvis fått en del frågor vilket motiverat några förtydliganden.

Rutinen sammanfattar på två sidor dels vilka arbeten som ska etikgranskas, dels formerna för denna granskning. Bland annat ska studentarbeten som berör människa etikprövas om arbetet innefattar behandling av känsliga personuppgifter, om forskningspersoner påverkas fysiskt eller psykiskt eller om det finns risk för exempelvis integritetsmässig skada av försökspersoner. Även studier på biologiskt material som tagits från en levande eller avliden människa och kan härledas till denna människa tillhör de studier som ska etikprövas. Rutinen listar också undantag. Studier som inte behöver etikprövas är bland annat litteraturöversikter, studier som inte innefattar vävnad från identifierbara människor eller arbeten som genomförs med encelliga djur. Inte heller arbeten som redan omfattas av tidigare etikgodkännade behöver en ny etikprövning, enligt rutinen.

Inget studentundantag

Eftersom etikprövningslagen inte uttryckligen omfattar vissa arbeten som görs av studenter finns en spridd uppfattning att det finns ett undantag för etisk prövning för examensarbeten och andra studentarbeten. Något sådant studentundantag finns dock inte.

– Dessa arbeten omfattas inte av den definition av forskning som gäller för etikprövningslagen, och därmed omfattas de inte av just denna lagstiftning. Men, i andra lagrum och förarbeten framförs att regeringen förutsätter att även studentarbeten bedrivs under etiskt säkerställda och trygga former, med utbildningsanordnaren som ansvarig, förklarar Sven Wallerstedt och tillägger:

– Att säkerställa detta torde inte vara möjligt utan någon form av granskning!

En tydlig rutin

Från och med i år definieras inte heller studentarbeten som endast bedrivs inom ramen för högskoleutbildningen som forskning, och ska därmed inte heller granskas av etikprövningsmyndigheten. Tanken bakom tillägget i lagen var att forskare inte skulle kunna komma ifrån en etisk granskning av ett avancerat projekt genom att rubricera detta om ett studentarbete.

– Det finns däremot inget som säger att dessa arbeten och studier inte alls behöver etikgranskas. För mig är det kristallklart att vi behöver ha en tydlig rutin för hur examensarbeten ska etikprövas. Den nu antagna rutinen tydliggör vem som ansvarar för att etikprövningen genomförs och hur prövningen kan fungera på ett bra sätt, säger Sven Wallerstedt.

Sahlgrenska akademins rutin för etisk prövning av studenters vetenskapliga arbete stöds också av högskolelagen 1 kap. 3 a §, som slår fast att högskolorna i sin verksamhet ska värna vetenskapens trovärdighet och god forskningssed. Beträffande studentarbeten tydliggör regeringen detta i sin proposition om vissa etikprövningsfrågor (Prop. 2007/08:44, sid. 20). I propositionen anges också att detta ansvar vilar på utbildningsanordnaren.

– Jag är mycket glad över att Sahlgrenska akademins dekan, Agneta Holmäng, och fakultetsstyrelse ställt sig bakom den nya rutinen, avslutar Sven Wallerstedt.

TEXT: ELIN LINDSTRÖM

 

• Här kan du läsa dokumentet Rutiner för etisk prövning vid examensarbeten (dnr GU 2019-2622): https://gubox.box.com/s/hq9sozkp0xv9t3emrfgcq8mzy9c7j9y0
• Här kan du läsa Regeringens proposition 2007/08:44 Vissa etikprövningsfrågor m.m: https://www.regeringen.se/contentassets/1b9daef38a27443fbe8098b399ff07aa/vissa-etikprovningsfragor-m.m.-prop.-20070844
• Här kan du läsa Högskolelag (1992:1434): https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/hogskolelag-19921434_sfs-1992-1434