22 från Sahlgrenska akademin prisades för lång och trogen tjänst

UTMÄRKELSE. Nyligen uppmärksammades 45 medarbetare vid Göteborgs universitets, varav hälften från Sahlgrenska akademin, för nit och redlighet vid en ceremoni i universitetets huvudbyggnad. Årets tacktal hölls av Ingmar Skoog, som lyfte fram hur mycket som förändrats vid universitetet de senaste 30 åren, både på gott och på ont.

Vid ceremonin tackade rektor Eva Wiberg alla för deras långa tjänst i staten och delade ut utmärkelsen För nit och redlighet i rikets tjänst. För att få utmärkelsen ska medarbetare ha arbetat 30 år i staten, eller minst 25 år vid pension. Det blev en trevlig tillställning, med underhållning av studenter från Högskolan för scen och musik och god mat.

Ingmar Skoog, professor i psykiatri, hade i år uppdraget att hålla mottagarnas tacktal, där han reflekterade över de stora förändringar som skett inom universitetet under de trettio år mottagarna varit verksamma:

– Det är nu betydligt mer byråkratiskt. Alla rapporter och enkäter som vi ska fylla i har resulterat i ökat pappersarbete. Å andra sidan har det också blivit mindre hierarkiskt. Professorer är inte längre gudar, vilket på det stora hela är positivt.

Dålig mobilitet

Lite skämtsamt konstaterade han också i sitt tal att han och de andra som nu tog emot utmärkelsen för nit och redlighet är en del av det problem som ofta lyfts fram som universitetets största, nämligen dålig mobilitet. Många av dem som får utmärkelsen har varit kvar vid GU i trettio år.

– Jag är lite tveksam till analysen att det är ett stort problem att vi ofta stannar kvar vid vårt lärosäte. Det är ju snarare ett tecken på att man trivs. Vi har så många duktiga forskare, som Christopher Gillberg, Kaj Blennow, Elias Eriksson och Arvid Carlsson, som alla är exempel på att det går att vara mycket framgångsrik fast man väljer att stanna trettio år eller mer på samma ställe.

Pristagarna kan välja en gåva, där guldmedalj och guldklocka tillhör de mest traditionella.

– Jag övervägde länge att ta en medalj, för någon sådan har jag inte fått tidigare. Men till slut fastnade jag för en glaskanna av konstnären Ernst Billgren, berättar Ingmar Skoog.

Stopp vid 68

Ingmar Skoog är föreståndare för AgeCap, som är ett multidisciplinärt centrum för ett gott och värdefullt åldrande vid Göteborgs universitet. Han ansvarar för befolkningsstudien H70, som han började arbeta med redan 1984. H70-studien jämför åldrandet mellan olika generationer, och har visat på stora förbättringar, både fysiskt och mentalt. Dagens 70-åringar är i bättre form, har mer sex, är mindre deprimerade och har mindre demens än tidigare. Samtidigt har pensionsåldern inte höjts nämnvärt, konstaterar Ingmar Skoog, som själv har två år kvar till pensionen.

Han är en av få representanter för forskarsamhället som ingår i regeringens äldredelegation, som ska lämna över sin slutrapport till Socialdepartementet senast den 1 oktober i år. Delegationen en del av Pensionsgruppens uppgörelse om långsiktigt höjda och trygga pensioner.

– Det finns en stor enighet om att de som inte orkar arbeta vidare ska kunna gå i pension när de når pensionsålder, men det är många som skulle vilja arbeta vidare också efter den absoluta pensionsåldern, som idag är 68, säger Ingmar Skoog.

Sedan årsskiftet har dock LAS-reglerna ändrats, så att medarbetare som fyllt 68 inte längre omfattas. Region Östergötland har nyligen valt att ta bort den absoluta pensionsåldern, men statliga verksamheter håller fortfarande fast vid 68 som slutlig pensionsålder. AgeCap hoppas kunna lyfta frågan till diskussion under Almedalsveckan nu i sommar.

TEXT: ELIN LINDSTRÖM
GRUPPBILD: JOHAN WINGBORG