SAMVERKAN. Årets forskningsdag, med temat Hur mår göteborgaren, drog nästan fullt hus i Wallenbergsalen i torsdags. Många presentationer tog avstamp i olika befolkningsstudier och kvalitetsregister som bedrivs i Göteborg. Föreläsningarna handlade om allt från tandhälsa till assisterad befruktning och psykisk ohälsa.
Forskningsdagen lyfter fram exempel på god forskning som genomförs i samarbete mellan universitet och universitetssjukhus i Göteborg. Agneta Holmäng, dekan för Sahlgrenska akademin, och Ann-Marie Wennberg, sjukhusdirektör för Sahlgrenska Universitetssjukhuset, konstaterade under sin inledning att organisationernas samarbete inom både forskning och undervisning är fortsatt mycket gott.
– Forskningsdagen har blivit en uppskattad och trevlig tradition att få möjlighet att ge några smakprov av all vår starka forskning som görs av forskare och medarbetare på Sahlgrenska Universitetssjukhuset och Sahlgrenska akademin, sade Agneta Holmäng, som bland annat lyfte fram Chalmers som en allt mer betydelsefull samarbetspartner för både Sahlgrenska akademin och Sahlgrenska Universitetssjukhuset, där den nya ingenjörsutbildningen inom medicinteknik är ett exempel.
Olika hälsovillkor
Svaret på den stora frågan – hur mår göteborgarna? – beror på hur och var man mäter, konstaterade Henrik Sjövall, som var en av talarna under det första stora seminariet på temat. Han konstaterade bland annat att det finns stora skillnader mellan olika göteborgare när man tittar på specifika diagnoser. Det finns också stora skillnader mellan göteborgarnas hälsa beroende på deras inkomstnivå, mellan män och kvinnor och mellan olika stadsdelar. En av de inledande talarna var Barbara Rubinstein, som ansvarar för Västra Götalandsregionens enkätundersökning ”Hälsa på lika villkor?”, som nu genomförs för femtonde gången. Syftet är att ta reda på hur människor i Västra Götaland lever och mår och att följa utvecklingen i hälsa över tid.
Längre liv i väster
Göteborgarna lever allt längre, men medellivslängden varierar i olika stadsdelar. I Västra Göteborg blir kvinnor i genomsnitt 85,4 år, vilket är nästan fyra år äldre jämfört med kvinnor i Angered. För män är skillnaden ännu större. Män i Östra Göteborg dör i genomsnitt när de är 77,2 år, vilket är fem år tidigare än genomsnittsmannen i de västra stadsdelarna.
Överlag upplever göteborgarna att hälsan förbättrats de senaste femton åren. Drygt 20 procent av kvinnorna och drygt 15 procent av männen bedöms ha nedsatt psykiskt välbefinnande – en andel som varit i stort sett konstant sedan år 2005. Förra årets undersökning visade att det är vanligt bland ungdomar att de är missnöjda med sig själva. Så många som 16 procent av unga i stadsdelen Majorna-Linné uppgav att de inte var nöjda med sig själva, en siffra som var något lägre bland ungdomar på Norra Hisingen (10 procent).
Olika överlevnadschanser
Annika Rosengren beskrev hur dödligheten i hjärtinfarkt visserligen minskat, men att vi ser en ökning i fetmarelaterade sjukdomar. Att ha tillgång till sjukvård är en del av rätten till hälsa, sade Annika Rosengren, men staten har också en skyldighet att bedriva en politik som förebygger sjukdomar. Hon berättade om studien Prospective Urban Rural Epidemiologic Study (PURE), där Sahlgrenska akademin medverkar. Över 200 000 människor från 21 låg-, medel- och höginkomstländer ingår i studien, som bland annat visar att människor i höginkomstländer har betydligt bättre chans att överleva 28 dagar efter en hjärtinfarkt eller stroke, och att många av hushållen i låginkomstländer inte har råd med mediciner.
Malena Lau, vid avdelningen för social hållbarhet inom Västra Götalandsregionen, lyfte utbildning som en viktig hälsofaktor, och beskrev hur VGR samarbetar med skolan, genom föräldrastöd, och för att förebygga psykisk ohälsa för att ge bättre förutsättningar för fullföljda studier i utsatta områden.
Sju fick högre kliniska forskartjänster
Efter en bensträckare fick åhörarna höra mer om de sju docenter som fått ta del av ALF-satsningen på högre kliniska forskartjänster förra året, tjänster som utlysts i konkurrens. Kerstin Lagerstrand arbetar med förbättrad diagnostisering och behandlingsuppföljning med MR-baserade biomarkörer i patienter med smärtsamma ryggtillstånd. Maria Bäck arbetar med fysisk träning via videolänk inom hjärthabilitering. Margit Alt Murphy studerar funktionen i övre extremiteter efter stroke och ryggmärgsskada. Hans Törnblom arbetar inom funktionell mag-tarmsjukdom, där han vill öka förståelsen för sjukdomsmekanismer och överföra dessa kunskaper till innovativ behandling och epidemiologisk kartläggning. Per Albertsson arbetar med målsökande antikroppar för att behandla cancertumörer. Mihai Oltean arbetar med tunntarmstransplantation. Mats Tullberg är verksam inom neurosjukvård.
Mycket att välja på
Fyra parallella seminarier stod sedan till buds för åhörarna att välja mellan: Ingmar Skoog och hans kollegor berättade om forskning från AgeCap och H70, Christina Bergh och Ian Milsom höll i en presentation om den reproduktiva hälsan, Jan Olsson modererade ett seminarium om göteborgarnas tandhälsa och Christopher Gillberg berättade vid ett seminarium om den psykiska hälsan hos barn och ungdomar.
Många rör sig för lite
Dagen avslutades med Forskningsdagens andra huvudseminarium, där föreläsaren Mats Börjesson frågade sig om göteborgaren rör på sig tillräckligt. För en vuxen frisk person är tillräcklig fysisk aktivitet 150 minuters motion på medelintensiv nivå varje vecka, till exempel fördelat på 30 minuter per gång, fem gånger i veckan. Resultat från SCAPIS-studien visar att bara en av tre når upp till den aktivitetsnivån. Mats Börjesson konstaterade att alla människor mår bra av fysisk aktivitet, oavsett vilken gentyp man har. Ju högre syreupptagningsförmåga människor har, desto mindre dödlighet.
Sitt mindre
Av de 16 timmar vi är vakna om dygnet tillbringar vi tio timmar sittande. Den som byter ut en av dessa sittande timmar mot en timmes högintensiv träning varje dag har ingen risk för det metabola syndromet. God kondition motverkar hjärt-kärlsjukdom, och om kondition kombineras med god kost blir resultatet ännu bättre. God kondition kan förbättra sömnen och skyddar mot stress.
Sitt så lite som möjligt, och så kort tid som möjligt vid varje tillfälle, var rådet Mats Börjesson gav.
Årets Forskningsdag var den femte i ordningen, och redan nu kan du notera den 4 februari 2021 som dagen då den sjätte Forskningsdagen kommer att gå av stapeln.
TEXT: ELIN LINDSTRÖM
FOTO: ÅSA EKVALL
