UTMÄRKELSE. Mikael Landén, professor i psykiatri på Göteborgs universitet är en av vinnarna i Årets artikel i Läkartidningen 2019. Han tar hem segern i en av sex kategorier – kommentar – för en artikel om tillströmningen av unga patienter med könsdysfori.
Under rubriken ”Ökningen av könsdysfori hos unga tarvar eftertanke” beskrev han situationen i vården och läget på forskningsfronten. I kommentarfältet kom reaktionerna direkt: Lysande! Strålande! Mycket efterlängtat! Tack!
– Vi vet väldigt lite om den behandling som erbjuds, och vi vet väldigt lite om hur det går för de här personerna. Det handlar om unga människor som ibland får oåterkalleliga behandlingar, alltså könskorrigerande behandling, säger han.
– Min poäng var att vi inte vet vad som ligger bakom den dramatiska ökningen av unga som söker för könsdysfori. Förklaringarna om ändrad lagstiftning i Sverige håller inte eftersom ökningen ses internationellt. Det finns heller inget stöd för minskad stigmatisering under de år som ökningen skett. Jag tror att det är något annat. Jag vet inte vad, men det måste tas på allvar och utredas.
Magert på forskningsfronten
Mikael Landén ingick i den grupp som under hösten gjorde en systematisk kunskapsöversikt för Statens beredning för medicinsk och social utvärdering (SBU) om forskningsläget. SBU hade fått uppdraget av regeringen, och rapporten presenterades i december.
– Det var en akut insats, vi hade inte tid att göra någon evidensgradering, men rapporten visar ändå tydligt att det inte finns tillräcklig forskning i fältet. Å andra sidan är fenomenet med den ökade tillströmningen av unga patienter nytt, så det har nästan inte hunnit göras någon forskning.
Enligt Mikael Landén har det gått från en handfull unga patienter per år med könsdysfori till hundratals på tio år. Och kurvorna pekar brant uppåt.
Högt tonläge i debatten
– I det läget behöver sjukvården ta ett steg tillbaka, och fråga sig om denna bredare grupp sökande personer är hjälpta av samma behandling som tidigare reserverats för en mycket liten och noga avgränsad grupp fick. De kanske är det, jag vet inte, men man måste undersöka det.
Är detta minerad mark?
– Ja, tonläget är i alla fall högt, säger Mikael Landén. Vissa har någon slags bild av att tokiga läkare och psykologer gör konstiga experiment med våra barn, men det är inte sant. Vården fortsätter i huvudsak att behandla på samma sätt som tidigare. Men eftersom det har tillkommit nya grupper som söker så saknas evidens för vilka åtgärder som hjälper och vilka som eventuell gör mer skada än nytta.
– Vi måste se detta som en medicinsk fråga. Det är inte en mänsklig rättighet att få könskorrigerande behandling, lika lite som det är en mänsklig rättighet att få en knäoperation. Vi har en grupp lidande patienter som söker vård, och då måste vi veta att de faktiskt blir bättre av behandlingen, avslutar han.
Läkartidningen: Vinnarna i ”Årets artikel” utsedda; http://lakartidningen.se/Aktuellt/Nyheter/2020/01/Vinnarna-i-Arets-artikel-utsedda-/
TEXT: MARGARETA GUSTAVSSON KUBISTA