Akademiliv

Sahlgrenska akademins nyheter

In English
Göteborgs universitets logotyp
  • Nyheter
  • Notiser
  • Kalendarium
  • Bidrag
  • Om Akademiliv
Lisa Nilsson och Jonas Nilsson i labbet. Foto: Anna Rehnberg.

Avancerad djurmodell kan förutspå behandlingseffekter vid immunterapi

13 januari, 2020

NY STUDIE. För många patienter med spridd malignt melanom gör immunterapi ofta underverk, men för en del patienter biter den nya behandlingen inte alls på tumörerna. En ny studie från Sahlgrenska akademin visar att en avancerad djurmodell, där möss blir bärare av patienters tumörer, kan användas för att i förväg veta vilka tumörer som kommer svara på behandlingen. Djurmodellen kan därmed användas för att testa nya behandlingar mot hudcancerformen malignt melanom.

Malignt melanom är en aggressiv sjukdom som uppkommer när pigmentceller, framförallt i huden, börjar dela sig okontrollerat. Tidigare var cancersjukdomen obotlig om den hunnit sprida sig med metastaser, men sedan några år tillbaka finns nya läkemedel, baserade på ökad kunskap om tumörcellers gener och om hur immunsystemet fungerar. Aktuell forskning tyder på att nästan hälften av alla patienter med spridd melanom nu kan leva cancerfria under flera år. En av de senaste behandlingsprinciperna är så kallade PD1-checkpointhämmare, som är en form av immunterapi som specifikt påverkar bromssystem på T-cellerna i immunsystemet. Upptäckten bakom behandlingen belönades 2018 med Nobelpriset.

Möss bär patienters tumörer

Även om immunterapi revolutionerat behandlingen för spridd melanom är det många fall där den inte fungerar alls. Hälften av patienterna svarar inte på behandlingen, och forskare världen över arbetar nu för att förstå varför.

Jonas Nilsson. Foto: Anna Rehnberg.

– Vår forskargrupp har länge arbetat med en särskild musmodell som är som en slags avatar för patienters tumörer, och som ger möjlighet att undersöka vilken behandling som är den bästa för en viss tumör, utanför patientens kropp. Metoden innebär i praktiken att en liten bit av patientens tumör får växa under huden på en mus, som då blir en patientspecifik musmodell. Tumören kan sedan föras vidare till fler möss där det går att testa olika läkemedel mot tumören, säger professor Jonas Nilsson, som leder forskargruppen.

Gruppen har tidigare testat andra cancerbehandlingar med hjälp av den avancerade musmodellen, men det är först nu de kunnat visa att den också kan användas för att förutspå behandlingsresultatet av de nya PD1-checkpointhämmarna.

Test av immunsystemet

Forskarnas hypotes var att T-cellerna i tumören måste vara av god kvalitet för att PD1-checkpointhämmare skulle kunna fungera. För att ta reda på om tumören hade god immunitet lät forskarlaget små tumörprover från patienter växa dels i en vanlig mus och dels i en annan mus, som är genförändrad så att dess celler producerar proteinet interleukin-2, en faktor som stimulerar T-celler. Av tumörer från tjugo patienter visade sig endast hälften kunna växa i de möss som producerade denna faktor. Interleukin-2 aktiverade alltså T-cellerna i tumören och dessa dödade av tumörceller så att tumören inte tilläts att växa.

En del av de patienter som lämnat tumörprover till studien hade behandlats med PD1-checkpointhämmare.

– När vi jämförde resultaten från mössen med patienternas behandlingssvar visade det sig att de patienter som i musexperimentet hade bra immunsvar mot tumören också svarade bättre på läkemedelsbehandlingen, berättar Jonas Nilsson.

Musstudie hjälpte patient

Lars Ny, till höger, visar tillsammans med Henrik Jespersen, som också är medförfattarna till studien, hur det går till när en patient för immunterapi. Foto: Anna Rehnberg.

Forskarna följde upp patienternas journaler och noterade att en av de patienter vars tumör visade på aktiverade T-celler i de möss med interleukin-2 ännu inte genomgått en uppföljning av sin klinisk kemiska undersökning. Patienten kallades till röntgen, där undersökningen visade att tumören som opererats bort kommit tillbaka. Onkologen Lars Ny:

– Vid det laget hade vi mer data från musexperimentet som antydde att tumören skulle vara besvärlig att behandla med immunterapi om den var för stor. Lyckligtvis var tumören inte så stor, så jag kände mig bekväm att ordinera PD1-checkpointhämmare. Patientens tumörer svarade också bra på behandlingen genom att minska tydligt i storlek, för att senare helt försvinna. Man kan förstås fundera på vad som hade hänt om vi inte haft denna musstudie igång.

Vikten av rätt ordning

Ytterligare en av Lars Nys patienter fick behandling samtidigt som hens tumörer ingick som vävnadsprover i musstudien.

– Denna patients tumör var intressant eftersom den nästan inte hade några T-celler, utan däremot hade förmåga att skapa en sur tumörmiljö, vilket gör tumören mer motståndskraftig mot immunceller, berättar Lisa Nilsson som är senior forskare och vävnadskoordinator på labbet.

I musstudien växte denna tumör lika snabbt både i den vanliga musen och i den med faktorn interleukin-2. Eftersom patientens tumör fått stor spridning i kroppen testades andra läkemedel, så kallade BRAF och MEK-hämmare, som stänger av tumörens signalering, dödar melanomceller, och leder till lägre ämnesomsättning. Behandlingen fungerade bra och tumörer runt hela kroppen krympte och försvann. När endast ett fåtal tumörer var kvar fick patienten istället immunterapi, med gott resultat.

Forskarlaget kunde sedan upprepa hela behandlingsförloppet i musen och jämföra med hur tumörerna svarat om behandlingen gjorts annorlunda. Musstudien tydliggjorde hur viktigt det varit att behandlingen getts i just den ordning som skedde.

Lars Ny. Foto: Anna Rehnberg.

– Om immunterapi ordinerats som inledande behandling hade det sannolikt inte gått lika bra för patienten, som nu är tumörfri sedan två år tillbaka, berättar Lars Ny.

Relevant klinisk modell

Även om några av de patienter som ingick i studien kunde dra direkt nytta av de resultat som musmodellen gav kommer mössen sannolikt inte att användas i kliniken för att hitta rätt behandlingar åt enskilda patienter. Den främsta anledningen är att det etiska tillstånd som medger dessa djurförsök endast omfattar vetenskaplig forskning, och att mössen är särskilt framtagna för forskningsändamål. Musmodellen är dock kliniskt relevant, visar studien. Musmodellen har bland annat nyligen kunnat användas för att utveckla en så kallad CAR-T-behandling mot melanom, resultat som gruppen publicerade förra året i tidskriften Cancer Research. Just nu arbetar gruppen vidare för att patienter ska kunna få tillgång till denna behandling.

Postdoktorn Larissa Rizzo delar förstaförfattarskap med Lars Ny.

Den nya studien är publicerad i den kliniska tidskriften Annals of Oncology. Förutom Lars Ny, Lisa Nilsson och Jonas Nilsson har mycket av arbetet utförts av postdoktorn Larissa Rizzo som delar förstaförfattarskap med Lars Ny. Förutom Knut och Alice Wallenbergs fond, Cancerfonden, Sjöbergstiftelsen och Familjen Erling Perssons stiftelse har studien även finansierats av den lokala cancerfonden Lions Cancerfond Väst.

Här kan du läsa artikeln: https://www.sciencedirect.com/science/article/pii/S0923753419390830

Tidskriften Annals of Oncology kommenterar studien i en ledare: https://www.annalsofoncology.org/article/S0923-7534(19)39095-7/fulltext

Här kan du läsa artikeln från CAR-T-studien: https://cancerres.aacrjournals.org/content/79/5/899

TEXT: ELIN LINDSTRÖM

Av: Elin Lindström
Taggat med: avatarmöss, cancerbehandling, Cancerforskning, cancerläkemedel, djurförsök, immunterapi, institutionen för kliniska vetenskaper, malignt melanom, onkologi, PDX-möss, Sahlgrenska Cancer Center (SCC), Sahlgrenska Universitetssjukhuset, tidskriften Annals of Oncology, translationell forskning

Lägg in dina egna arrangemang i Akademilivs kalendarium

Bidra till Act Sustainable Research Conference 2022, 16-18 November

Du som doktorerar, forskar eller undervisar på Göteborgs universitet kan nu skicka förslag på bidrag till Act Sustainable Research Conference 2022. Deadline är den 26 augusti! Komferensen som arrangeras 16-18 November som en del av Chalmers och Göteborgs universitets gemensamma hållbarhetsvecka Act Sustainable. Temat för konferensen är ”Sustainability in times of declining democracy and increasing polarization: What knowledge and actions do we need?”

Vi bygger på Medicinareberget

Nu hittar du samlad information om byggprojekt som påverkar Sahlgrenska akademin i Medarbetarportalen.

 

Här finns aktuell information om ALF i Västra Götaland

Veckans lunchmenyer

Café Anatomen
Matsedel ej tillgänglig på hemsidan.

Café Annedal
Matsedel ej tillgänglig på hemsidan.

Lunchen.nu

Lustgården på Änggårdsbacken

Lyktan

Mersmak på Sahlgrenska

Salt & Syra

Fler nyheter

Förbättrad prognos för personer med typ 1 diabetes men stor variation inom gruppen

26 juli, 2022

NY STUDIE. Sedan början av 2000-talet är det allt färre personer med typ 1 diabetes som insjuknar i hjärt- kärlsjukdomar eller avlider. Men vari … [Read More...]

Skyddande T-celler kvar 20 månader efter covid-19

21 juli, 2022

NY STUDIE. Högt specialiserade T-celler finns kvar minst 20 månader efter covid-19. Det visar en studie från Göteborgs uni … [Read More...]

Lika svårt för algoritmer och hudläkare bedöma tjocklek på melanom

20 juli, 2022

NY STUDIE. Det är svårt att bedöma tjocklek på melanom, oavsett om du är erfaren hudläkare eller vältränad algoritm. En studie från Göteborgs univ … [Read More...]

Långvarig trötthet mycket vanligt efter IVA-vård för svår covid

12 juli, 2022

NY STUDIE. Vid uppföljningen ett år efter intensivvård för svår covid var trötthet mycket vanligt bland första vågens IVA-patienter i Göteborg. Av … [Read More...]

Frakturer bland äldre kan förhindras med enkel ryggröntgen

28 juni, 2022

AVHANDLING. Kotkompressioner är mycket vanliga bland äldre, och den som har en sådan fraktur har hög risk att drabbas av nya frakturer. Resultat i … [Read More...]

Bygginformation Medicinareberget – Regionstyrelsebeslut om förberedande arbeten för Sahlgrenska Life

27 juni, 2022

BYGGINFORMATION. Akademiliv ger här information om byggprojekt på Medicinareberget. Informationen gäller för perioden vecka 26 – 34 (27 juni – 26 … [Read More...]

Jens Nielsen och Michael Treschow blir hedersdoktorer vid Sahlgrenska akademin

27 juni, 2022

UTMÄRKELSE. Professor Jens Nielsen och näringslivsprofilen Michael Treschow har utsetts till hedersdoktorer vid Sahlgrenska akademin, den m … [Read More...]

Så kommer GU att arbeta med profilområden

22 juni, 2022

PROFILOMRÅDEN. Vilka områden ska utses till särskilda forskningsprofiler vid GU? Den frågan kommer att utredas i höst. Men mycket är fortfarande … [Read More...]

Se Natrium från insidan – Öppen visning den 30 september

22 juni, 2022

Byggprojektet bjuder in medarbetare och studenter vid Naturvetenskapliga fakulteten och Sahlgrenska akademin den 30 september på eftermiddagen. … [Read More...]

Sommarhälsning från dekan Agneta Holmäng

21 juni, 2022

KRÖNIKA. I sin sista hälsning för den här terminen fokuserar Agneta Holmäng särskilt på två frågor där det skett mycket aktivitet under våren: arb … [Read More...]

Fler nyheter…

Sahlgrenska akademin

© Göteborgs universitet
Box 100, 405 30 Göteborg
Telefon: 031 786 0000

Om webbplatsen

Elin Lindström är redaktör för Akademiliv.
Har du idéer eller synpunkter mejla till akademiliv@gu.se

Anmäl dig till Akademilivs nyhetsbrev:

Tipsa Akademiliv

Har du förslag på en nyhet eller känner till något intressant bidrag/seminarium/utbildning?
Skicka ett mejl till Elin Lindström Claessen

www.watchfreesocceronline.com replik klockor