STUDIE. Ångest, depression och andra sjukdomar som påverkar vårt humör kan kopplas till vad vi äter. Det visar en ny översiktsstudie bland annat genomförd av forskare vid Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet. För flera enskilda sjukdomar är det välbelagt att en särskild diet kan hjälpa, men många andra dieter som ofta framförs som hjälpsamma saknar tillräckligt vetenskapligt stöd.
Vad vi äter påverkar vår psykiska hälsa, bekräftar den nya expertgranskningen som publicerats i den vetenskapliga tidskriften European Neuropsychopharmacology. Studien är genomförd inom den vetenskapliga organisationen European College for Neuropsychopharmacology (ECNP), under ledning Suzanne Dickson, professor i fysiologi, särskilt neuroendokrinologi, vid Sahlgrenska akademin:
– Vår översiktsstudie visar att det finns allt större bevis på en koppling mellan en dålig diet och en försämring av humörsjukdomar, inklusive ångest och depression. Men vi visar också att det saknas tillräckliga vetenskapliga bevis för många vanliga uppfattningar om hälsoeffekter av vissa livsmedel, kommenterar Suzanne Dickson.
Medelhavsdiet är fördelaktig
Studien visar att kopplingen mellan kost och mental hälsa inom vissa områden är välgrundad och etablerad, som exempelvis att barn med epilepsi kan bli hjälpta av en diet med hög fetthalt men låg kolhydrathalt, liksom att brist på vitamin B12 kan leda till trötthet, försämrat minne och depression. Studien visar också att det finns goda bevis för att en Medelhavsdiet, rik på grönsaker och olivolja, gynnar den mentala hälsan, och ger ett visst skydd mot depression och ångest.
Men för många livsmedel eller kosttillskott är bevisen otydliga.
– Det gäller bland annat användningen av D-vitamintillskott och de livsmedel som tros vara kopplade till ADHD eller autism. För flera enskilda tillstånd och sjukdomar ser vi tvetydliga vetenskapliga bevis för den kost som ibland förs fram som gynnsam, säger Suzanne Dickson och fortsätter:
– För ADHD kan vi exempelvis se att en ökning av mängden raffinerat socker i kosten verkar öka hyperaktiviteten, medan en föda med mer färsk frukt och grönsaker verkar skydda mot ADHD. Men det finns relativt få studier, och många av dem har inte pågått tillräckligt länge för att visa långtidseffekter.
Fokus på förklaringar
Även om vissa livsmedel kan förknippas med ett psykiskt hälsotillstånd, saknas oftast förklaringar om varför maten orsakar denna effekt. I sin översiktsstudie drar forskarna slutsatsen att den framtida forskningen inom näringspsykiatri behöver fokusera med på att koppla psykiska hälsoeffekter med mekanismer och mer detaljstudier av hur olika dieter påverkar sjukdomar och tillstånd.
– Det finns en allmän övertygelse om att kostråd för mental hälsa är baserade på solid vetenskapligt bevis. I verkligheten är det mycket svårt att bevisa att specifika dieter eller specifika kostkomponenter bidrar till mental hälsa, säger Suzanne Dickson.
I vissa fall är länken mellan näring och mental hälsa otvetydig och förhållandevis lätt att bevisa, bland annat betydelsen av näring i livmodern och spädbarnstiden och barnets hjärnfunktion senare i livet. Men att bevisa effekten av diet på mental hälsa i den allmänna befolkningen var svårare, konstaterar Suzanne Dickson:
– Hos friska vuxna är dieteffekter på mental hälsa ganska små, och det gör det svårt att detektera dessa effekter. Det kan vara så att kosttillskott bara fungerar om det finns brister på grund av en dålig diet. Vi måste också ta hänsyn till genetik, där subtila skillnader i metabolism kan innebära att vissa människor svarar bättre på förändringar i diet än andra.
Nytt forskningsfält
Näringspsykiatri är ett nytt forskningsområde, där denna översiktsstudie visar att diet har effekt på mental hälsa, men att forskare måste vara försiktiga med att dra slutsatser baserat på otillräckliga bevis. Det krävs fler studier om de långsiktiga effekterna av dagliga dieter.
Det finns också praktiska svårigheter som måste övervinnas när dieter undersöks med vetenskapliga metoder. Mat skiljer sig från läkemedel, och kan därför inte testas som ett läkemedel:
– Vi kan ge någon ett sockerpiller för att se om det är en förbättring på grund av placeboeffekten, men det är mycket svårt möjligt att ge folk låtsasmat. Budskapet i detta dokument är att effekterna av diet på mental hälsa är verkliga, men att vi måste vara försiktiga med att hoppa till slutsatser på grundval av preliminära bevis. Vi behöver fler studier om de långsiktiga effekterna av dagliga dieter.
Artikel: Nutritional psychiatry: Towards improving mental health by what you eat; https://www.sciencedirect.com/science/article/pii/S0924977X19317237
TEXT: ELIN LINDSTRÖM
