BIDRAG. Martin Lagging, professor i klinisk virologi, vill uppmana alla som får feber inom två veckor efter fästingbett i Västra Götalandsregionen eller i Östergötland att kontakta närmaste infektionsklinik och ge blodprov, eftersom det hjälper utvecklingen av nya anti-virala läkemedel mot TBE. Martin Laggings projekt, som är ett viktigt steg i utvecklingen av nya TBE-läkemedel, är en av fyra forskare vid Sahlgrenska akademin som får bidrag ur den senaste tilldelningen från Vetenskapsrådet inom klinisk behandlingsforskning.
TBE är en virussjukdom som sprids med fästingar och som i många fall bara ger lindriga symtom. Hos uppemot en tredjedel av dem som smittas kan viruset dock ge allvarlig hjärninflammation. Viruset finns främst i området runt Stockholm, Uppsala och Mälaren. TBE har under senare år spridits till fler geografiska områden, bland annat områden runt Vänern och Vättern, Göteborg och i östra Skåne. 2018 anmäldes 318 fall av TBE till Folkhälsomyndigheten, vilket motsvarar 3,8 fall per 100 000 invånare. Varje år sker enstaka dödsfall orsakade av TBE.
Det finns vaccin, som ger möjlighet att förebygga infektionen, men som inte skyddar till fullo. Även hos den som är vaccinerad kan infektionen få ett genombrott, och om man är äldre när man börjar vaccinera sig blir skyddet från vaccinet inte lika bra. Förhoppningsvis finns snart också läkemedel som kan användas för att motarbeta själva viruset om infektionen skulle etablera sig trots vaccination.
– Det finns nya lovande anti-virala läkemedel som är under utveckling och förhoppningsvis kommer det snart att påbörjas kliniska försök. Men innan dessa läkemedel kan testas på människor som har en TBE-infektion behöver vi etablera sätt att identifiera personer som smittats i ett tidigare skede än idag, säger Martin Lagging, professor i klinisk virologi vid Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet.
Feber efter fästingbett
TBE har två sjukdomsfaser. Någon vecka efter infektionen kommer först influensaliknande symtom, med feber och värk i huvud och kropp. Ofta känns det sedan som att man blir bättre, men efter ytterligare några veckor kan virusinfektionen leda till hjärninflammation, med svår huvudvärk, förvirring och eventuellt kramper och förlamning.
– Vi har nu börjat etablera ett svenskt nationellt forskningsnätverk och en preliminär klinisk observationsstudie, där vi ska förbättra kunskapen om den tidiga fasen med feber vid TBE och andra fästingburna infektioner. Vårt arbete är nödvändigt för kommande kliniska behandlingsförsök med de nya lovande anti-virala läkemedlen mot TBE, berättar Martin Lagging.
Följa infektionen
Studien, som kallas Fever After Tick-Bite eller FATB-studien, fick nyligen 1,2 miljoner kronor från Vetenskapsrådets utlysning inom klinisk behandlingsforskning. Med hjälp av en ny metod, som utvecklats av Martin Lagging och hans kollegor och som baseras på så kallad multiplex PCR, kommer forskarna inom samarbetet upptäcka beståndsdelar av virus och bakterier.
– Dessa små beståndsdelar av virus finns inte längre kvar i blodet när TBE-infektionen vanligen upptäcks idag, det vill säga i den andra sjukdomsfasen då den redan orsakat hjärninflammation. Vi vill därför uppmana alla som fått ett fästingbett och som inom två veckor efter att de blivit bitna får feber att kontakta någon av de infektionskliniker som ingår i forskningssamarbetet för att eventuellt kunna ingå i studien, säger Martin Lagging.
Flera kliniker ingår
Samtliga infektionskliniker i Västra Götalandsregionen samarbetar i studien, det vill säga infektionsklinikerna på Östra sjukhuset i Göteborg, Norra Älvsborgs Länssjukhus (NÄL) i Trollhättan, Skaraborgs sjukhus i Skövde och Södra Älvsborgs sjukhus i Borås. I forskningssamarbetet ingår även infektionsklinikerna på universitetssjukhuset i Linköping och Vrinnevisjukhuset i Norrköping. Ytterligare infektionskliniker ska knytas till projektet, med målet att infektionskliniker inom alla områden med TBE-smitta i södra Sverige ska ingå.
Blodproven som tas i studien ska bland annat användas för att identifiera de biomarkörer som behövs för att kunna förutse och följa infektionen av TBE i de kliniska försök som sannolikt ska inledas.
Förutspå konsekvenser
Ungefär hälften av de som får hjärninflammation av TBE får kvarstående symtom, som kan påverka bland annat minnet, koncentrationsförmågan, personligheten och sömnen.
– Inom projektet ska vi också försöka identifiera biomarkörer som kan användas för att förutspå vilka konsekvenser en infektion kommer att få, och som kan användas för att följa virusets utveckling och effekterna av de anti-virala läkemedlen i kommande kliniska försök. Vi ska också etablera en biobank med prover från patienter för forskning om TBE och andra fästingburna infektioner, säger Martin Lagging.
Ytterligare tre fick VR-bidrag
Även Seema Baid-Agrawal, Inger Gjertsson och Elmir Omerovic fick alla gehör från Vetenskapsrådet för sina ansökningar inom klinisk behandlingsforskning. Seema Baid-Agrawal är docent i medicinska njursjukdomar affiliierad till instituitionen för medicin, och får 19,5 miljoner kronor för att kunna genomföra en randomiserad kontrollerad öppen multicenterstudie med målet att förlänga överlevnad hos njurtranbsplanterade patienter. Projektet handlar om behandling av kronisk antikroppsmedierad avstötning efter njurtransplantation. Inger Gjertsson, adjungerad professor i reumtologi, får 1,2 miljoner kronor till ett projekt om autoantikroppar mot ledrelaterade proteiner som verktyg och behandlingsmål för patienter med reumatoid artrit. Elmir Omerovic, professor i kardiologi, får 17,5 miljoner för att kunna genomföra en registerbaserad klinisk studie om optimal farmakologisk behandling för takotsubosyndromet, som ibland också kallas broken heart syndrome.
TEXT OCH PORTRÄTTFOTO: ELIN LINDSTRÖM
