BIOMEDICINSKA BIBLIOTEKET. Allt fler forskare inser vilket gott stöd de kan få från sitt bibliotek. UB:s resurser står till förfogande för både sjukvårdsanställda med anknytning till universitetet och för Sahlgrenska akademins anställda. Men att slå samman biblioteken på Medicinareberget och Sahlgrenska Universitetssjukhuset skulle bli en för stor process, och kommer därför sannolikt inte att ske.
Fler och fler forskare får upp ögonen för vad Biomedicinska biblioteket har att erbjuda i form av bibliotekstjänster för forskare. Förutom fjärrlån, där både forskare och studenter kan få tillgång till tidskrifter och information har biblioteket också en service som riktar sig direkt till de som forskar på Göteborgs universitet. Helen Sjöblom är bibliotekarie vid Biomedicinska biblioteket och jobbar med bibliotekstjänster för forskare.
– Förr kom forskarna hit och fick hjälp eftersom tidskrifterna då fanns tryckta på biblioteket, men så kom internet och fler och fler tidskrifter blev elektroniska och forskarna kunde söka själva. Då blev Biomedicinska biblioteket mer studenternas bibliotek och vi såg inte forskarna lika mycket, även om de självklart fortsatte söka information och läsa tidskrifter, men nu via bibliotekets elektroniska resurser, säger Helen Sjöblom.
Tjänster för forskare
För några år sedan valde biblioteket att satsa på att utveckla tjänster för forskare parallellt med fortsatt studentfokus på verksamheten i huset. Syftet var att kunna erbjuda stöd och hjälp från bibliotekarier och det mynnade ut i dagens verksamhet.
– Vi är tre bibliotekarier som arbetar med det och det innebär flera olika insatser från oss. Det kan vara att hjälpa till när forskare ska göra översiktsartiklar och de vill ha tag på allt inom ett ämne, en så kallad systematisk sökning. När en doktorand ska disputera vill hen ibland kolla av så hen inte missat viktiga artiklar, och det kan vi hjälpa till med, säger Helen Sjöblom.
Rabatt på publiceringsavgiften
Open access, eller öppen tillgång, till artiklar är en faktor som alltfler forskare behöver förhålla sig till, då de flesta forskningsfinansiärerna kräver att forskningsresultaten ska publiceras öppet för alla. Ofta innebär det att forskaren själv behöver betala en publiceringsavgift. UB har avtal med flera stora förlag som ger rabatter på hela eller delar av avgiften. Bibliotekarierna kan också hjälpa till med att hitta möjliga tidskrifter för publicering, och stötta i de olika vägar till open access som finns. Det finns också möjlighet att få hjälp med att ta fram personliga bibliometriska mätvärden för forskare, som h-index, eller de mest citerade artiklarna.
– Det är väldigt roligt att träffa forskarna och också väldigt givande. En gång i veckan har vi Forskarsnabben, där vi delar med oss av tips och verktyg som kan underlätta forskarvardagen. Bara att veta att vi finns här för att bolla idéer och tankar med är bra, säger Helen Sjöblom.
Fler och fler utnyttjar den här tjänsten och även om inte alla kommer på Forskarsnabben så ger det ringar på vattnet. Biblioteket skickar ut inbjudan via mejl där forskarna får veta vilket ämne som berörs och kan sedan återkomma om de inte kunde vara på plats. Och det gör de.
– Vi får fler och fler förfrågningar och idag vet många om att vi är en stark aktör när det gäller de här frågorna, säger Helen Sjöblom.
Studenter och forskare
Den stora volymen besökare på Biomedicinska biblioteket och Hälsovetarbackens bibliotek är främst studenter och ungefär 1600 personer per dag kommer in genom dörrarna för att läsa, hitta fakta, träffas och studera tillsammans.
– Studenter kommer hit och får undervisning i informationssökning i våra Active Learning Classrooms. Det är salar som det bedrivs undervisning i men som också kan användas av studenterna när ingen undervisning pågår och då blir det en öppen studiemiljö. Det var en ren slump att det blev så. Vi valde att öppna upp de utrymmena och då tog studenterna dem i besittning och det är vi väldigt glada för. De används mycket, säger Annelie Janred, chef för Biomedicinska biblioteket.
Att bibliotek används mindre och mindre håller inte Annelie med om, men kanske använder man biblioteket på andra sätt än förr. Genom tidskrifter man läser på nätet eller information man tar del av via databaser som tillhandahålls av biblioteket.
– Det är inte bara en fysisk byggnad utan så mycket mer. Biblioteket ska vara en plats för alla människor, både forskare, studenter och en intresserad allmänhet – och det tycker jag att det är, säger Annelie.
Svårt samordna biblioteksresurser
Projektet Sahlgrenska Life befinner sig ännu i ett tidigt skede, och kan om flera år resultera i nya stora byggnader vid Per Dubbsgatan, som då kan knyta Medicinareberget ännu närmare Sahlgrenska Universitetssjukhuset. Projektet har väckt liv i idén att samordna resurserna vid Biomedicinska biblioteket och Medicinska biblioteken på SU, och frågan har därför nyligen utretts av en arbetsgrupp, på uppdrag av Hälso-sam. Önskemålet har varit att anställda vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset skulle kunna få åtkomst till de e-resurser som upphandlas och tillgängliggörs av Göteborgs universitetsbibliotek. Anställda vid SU som har forskningsanknytning till GU får använda både UB:s och landstingets elektroniska resurser, som tidskrifter och databaser. De som inte har den anknytningen har tillgång till de e-resurser som landstinget erbjuder. Frågan Hälso-sam ställde var om universitetets och regionens bibliotek kunde samordnas i det här fallet, och hur det i så fall skulle kunna se ut och finansieras.
– Det handlar alltså om Biomedicinska biblioteket och Medicinska biblioteken på SU och de resurser de talar om är databaser och tidskrifter som vi abonnerar på, dels via Kungliga biblioteket, dels direkt från enstaka leverantörer, säger Annelie Janred, som ingått i arbetsgruppen bakom den utredning som visade att samordning i dagsläget inte är aktuellt.
I utredningen har arbetsgruppen tittat på hur andra orter samordnat sina medicinska bibliotek och om det fungerat väl. De tre huvudorterna som efterfrågades var Örebro, Umeå och Linköping men gruppen bestående av Annelie Janred, Biomedicinska Biblioteket, Ann Wennerberg, Sahlgrenska akademin, Helena Johansson, Medicinska biblioteken och Therese Svanberg, Medicinska biblioteken valde att ta med Uppsala, Växjö och Lund/Malmö också.
Inget av de lärosäten de tittade på har idag ett fungerande samarbete biblioteken emellan på det sätt som efterfrågas. Om det skulle implementeras i Göteborg så hade det varit tvunget att riva upp eller skriva om befintliga avtal med leverantörer, vilket är en enorm process som i slutändan blir dyr. Även om samarbetet inte kan se ut på efterfrågat sätt menar Annelie Janred att biblioteken redan idag har ett fungerande samarbete.
– Vi har walk-in-use här, vilket man har på de flesta universitets – och högskolebibliotek. Det innebär att alla som har ett bibliotekskort kan logga in på våra datorer i biblioteket och därmed använda sig av våra e-tidskrifter och databaser. Man behöver inte ha någon GU-anknytning för att få ett bibliotekskort, så den möjligheten är alltså öppen även för de SU-anställda som inte har GU-anknytning. Många sjuksköterskor och läkare som forskar har dock utöver sin SU-anställning även en GU-anknytning, och kan då komma åt allt vi erbjuder var de än befinner sig, säger Annelie Janred.
Den lilla andel som inte är dubbelanslutna kan ändå få tillgång till information via fjärrlån. Det är en universell process vilket betyder att det som inte finns tillgängligt kan biblioteken beställa, varhelst det finns i världen.
TEXT OCH FOTO: JESSIKA DEVERT / FRILANSJOURNALIST
