GÄSTPROFESSOR. Under ett av Kenneth Boffards första uppdrag som läkare i Europa arbetade han på ett sjukhus i Birmingham där han fick ta hand om offren för en IRA-bombning. Drygt 40 år senare är han gästprofessor vid Sahlgrenska akademin och arbetar tillsammans med anställda vid avdelningen för kirurgi för att utveckla ett utbildningsprogram som tillgodoser behoven hos hälso- och sjukvårdspersonal som arbetar vid kriser, och i krigshärjade länder utomlands. Vi har träffat den erkände traumaexperten professor Kenneth ’Ken’ Boffard för en intervju.
Ken Boffard från Sydafrika utsågs till gästprofessor vid Sahlgrenska akademin 2016. Han har ägnat sin karriär åt att utveckla livräddande traumakirurgisk praxis med tillhörande akademiska studieprogram och hans arbete är erkänt över hela världen. I oktober blev han en av endast två icke-amerikaner som har beviljats fullt medlemskap i ACS Academy of Master Surgeon Educators. Under åren har Ken Buffard tilldelats en rad andra priser för sitt engagemang och sin stora kunskap inom områdena traumakirurgi, intensivvård och relaterade utbildningsprogram.
I sin ambition att utbilda och förmedla kunskap har han grundat en av världens mest avancerade utbildningskurser i öppen kirurgi: Definitive Surgical Trauma Care (DSTC). Den hålls nu på sju språk i 33 länder, däribland Sverige, där också ett av de första programmen upprättades. Kursen har även resulterat i en bok med titeln Manual of Definitive Surgical Trauma Care som säljs över hela världen, nu i sin femte upplaga.
Boffard är en av pionjärerna inom akutsjukvårdstjänst med ambulanshelikoptrar, EMS (Emergency Medical Services), i Sydafrika. Även Sverige använder sig av flygande intensivvårdsenheter i stor utsträckning. De är en viktig resurs för prehospital vård av kritiskt skadade patienter och har en avgörande betydelse för livräddning dagligen. Ja han har bevisligen gjort sig förtjänt av denna utmärkelse.
En långvarig relation med Sverige
– Under många år har läkare från Sverige, främst Göteborg, kommit till oss på sjukhuset i Johannesburg för utbildning och träning inom traumavård. För även om det finns duktiga läkare i Sverige har de vanligtvis inte så stor erfarenhet av traumakirurgi. Ert land är trots allt ett land i fred, ett säkert land – eller det har i alla fall varit det, säger Boffard, som är professor emeritus vid University of the Witwatersrand och honorärkonsult vid dess institution för kirurgi, och dessutom akademisk chef för traumakirurgi vid Milpark Hospital i Johannesburg, Sydafrika, ett akademiskt undervisningscentrum som är knutet till universitetet.
Per Örtenwall, adjungerad professor vid Sahlgrenska akademin, är en av läkarna som har besökt Johannesburg och spelade en viktig roll när DSTC-kursen infördes i Sverige. Tillsammans med Ken Boffard utvecklade han en kurs för läkare som arbetar civilt inom försvarsmakten i fredliga områden. Och sedan 2006 har Boffard tillbringat en vecka per år i Sverige för att undervisa i dessa kurser.
– Du kanske är en skicklig kirurg inom bröstcancer till exempel, men när du står där inför ett multitrauma, en skottskada eller skador från en terroristhandling på akutavdelningen, har du inte tillräcklig kunskap för att hantera situationen på bästa sätt. Du har hamnat utanför din trygghetszon, säger Boffard.
Hotscenariot i Sverige ökar
2015 bjöd Hans Lönroth, adjungerad professor vid Sahlgrenska akademin och chef för Område 5 vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset, in honom till Sverige för en längre period som gästprofessor. Detta på grund av att landets hotsituation hade förvärrats och behovet av avancerat traumaomhändertagande började öka. Det är ett behov som fortfarande växer och 2018 lades 148 patienter med skottskador in på svenska sjukhus (det antalet omfattar inte personer som avled innan de kom till sjukhus). Samma år rapporterades omkring 40 tillbud med handgranater (se BBC News: Sweden’s deadly problem with hand grenades). Över 30 explosioner har inträffat under de senaste två månaderna och 100 hittills i år, 13 av dem i Göteborg.
– Ken Boffard har de kvalifikationer som krävs för att hjälpa oss att utöka våra kunskaper inom traumavård. Tillsammans har vi nu börjat bygga nätverk i regionen för att öka motivationen och utveckla ledningen för prehospital vård av kritiskt skadade individer. Det är väldigt viktigt att sjukvården och politikerna nu erkänner det växande behovet av traumavård och att de tar det på allvar, säger Lönroth.
– Vi vill även stärka vårt akademiska arbete för multitraumapatienter och se över hur vårt samhälle ska ta hand om dem. Kunskapen som vi nu bygger upp tillsammans med professor Boffard kommer även att påverka vården av det stora antalet patienter som drabbas av multitrauma till följd av allvarliga trafik- och fallolyckor, till exempel. Med andra ord kommer samhället att gynnas i stor utsträckning om vi kan hjälpa fler överlevande att återvända till arbetet, fortsätter Lönroth.
Patienter, lärare och resurser
Sedan 2016 har Ken Boffard regelbundet besökt Sverige, och arbetat för avdelningen för kirurgi på Sahlgrenska Universitetssjukhuset och undervisat läkarna där, och även ägnat sig åt utbildning och forskning vid Sahlgrenska akademin. Dessutom handleder han doktorander, och Linda Sonesson vid Karolinska Institutet blev 2018 en av de första som slutförde sin doktorsavhandling, Design of blended learning for civilian and military trauma care.
– Man behöver patienter, lärare och resurser för att kunna utveckla sina färdigheter. Jag har stor erfarenhet från de tre universitetssjukhusen jag arbetar med i Johannesburg, säger Boffard och fortsätter. Till exempel tar det största av de tre varje månad emot 500 av de svårast skadade patienterna (’prioritet 1-patienter’). De har livshotande skador som behöver vård inom fem minuter efter ankomst. Som jämförelse tar Sahlgrenska universitetssjukhuset emot 40 patienter per månad i den kategorin.
Världens första traumasjukhus
Under sin uppväxt i en läkarfamilj (hans far var gynekolog) insåg Boffard tidigt att han ville bli kirurg. Till att börja med arbetade han som brandman och körskollärare på deltid under sina universitetsstudier för att klara sin försörjning och betala studieavgifterna. Efter avklarad läkarexamen reste han runt i Europa. I England frågade han en vän som bodde i Birmingham om de behövde läkare på sjukhuset.
– 1844 byggdes det nya Queen’s Hospital i Birmingham. Det råkade bli granne med stadens största bryggeri. Bryggarna kom till sjukhuset och sa: ’Det inträffar många olyckor hos oss. Om vi ger er gratis öl, kan ni behandla våra skador gratis då?’ ’Javisst,’ svarade sjukhuset”, berättar Ken Boffard med ett leende.
1944 förberedde man sig i Storbritannien för att invadera och befria Nederländerna och förväntade sig då ett stort antal skadade. Militären kontaktade sjukhuset och berättade att det skulle göras om till ett traumasjukhus. Sjukhuset hade inget val och man hade dessutom viss tidigare erfarenhet efter att ha behandlat skadorna som inträffade på bryggeriet, om det nu kan stå sig i jämförelse. På så vis uppstod världens första traumasjukhus.
Bombdåd i Birmingham
– 1974 gick jag till det sjukhuset och erbjöd mina tjänster och de anställde mig direkt. Och vet du vad? Ölkranen fanns fortfarande kvar och den var i bruk! Så vi kunde alltid ta oss ett glas innan vi gick in på operation, precis som de gjorde under andra världskriget, skrattar Ken med en blinkning.
Tre månader senare bombade IRA Birmingham. Det var första gången de bombade det brittiska fastlandet.
– Efter den första bomben kom det in 120 skadade på 10 minuter, och det gick faktiskt riktigt bra. Jag var grönast av alla, men det avskräckte mig inte. Tvärtom fick det mig att börja intressera mig för traumakirurgi och traumavård.
Sedan dess har Boffard genomgått en hel del utbildning själv och fortsatt utbilda andra runt om i världen, både kliniskt och i traumahantering, både i krigstid såväl som fredstid.
Brist på traumautbildade läkare
– Den svenska militären har ett problem: De har inte tillräckligt många traumautbildade läkare för att möta det potentiellt utökade hotet och den fredsbevarande bilden som Sverige står inför idag. Ett annat problem som hänger samman med det är bristen på sjukvårdspersonal, den leder till att läkare inte kan beviljas ledighet för utbildning och nödvändig praktisk övning. Därför har vi försökt hitta effektivare sätt att undervisa på, säger Boffard.
Vid Imperial College i London utvecklas nu ett datoriserat, AI-baserat utbildningsprogram för kirurger.
– Med begränsad tid för utbildning kan ett datorbaserat program minska klyftorna mellan utbildning, tankesätt och erfarenhet, och fler kirurger kan öva sig på trauma.
Ny utbildning i kirurgiskt ledarskap
Ur en humanitär synpunkt är Sverige ett av de bästa länderna i världen. Under det kommande året, hans sista som gästprofessor, kommer Boffard att arbeta med andra på avdelningen för att utveckla ett utbildningsprogram som tillgodoser behoven hos hälso- och sjukvårdspersonal som arbetar i kriser och krigshärjade länder utomlands. Kursen är ovanlig, för även om det finns många kurser i kirurgiskt ledarskap under ogynnsamma förhållanden, är ingen av dem utformad för att förändra deltagarnas tankesätt.
– Vi kallar det här programmet, eller kursen, Svåra förhållanden (Austere Conditions) eftersom det handlar om att kunna klara sig med bara det som är absolut nödvändigt, på grund av att det finns begränsat med pengar, material och resurser i den situation man befinner sig i. Kursen fungerar för både humanitära insatser samt militära fredsbevarande situationer och krig. Den inriktar sig på situationer som inte handlar om faktisk hälso- och sjukvård utan som rör vardagslivet: Vad gör man när vattnet tar slut, om det blir strömavbrott och så vidare. Det ingår i icke-operativ behandling (non-operative management, NOM).
Enligt Boffards uppfattning kan den här typen av kunskap och färdigheter kan även gynna Sverige och Sahlgrenska Universitetssjukhuset vid andra typer av kriser än krig, som till exempel vid naturkatastrofer och terrorism.
Andra kommer att fortsätta hans arbete
2020 när Ken Boffard återvänder till sitt hem i Johannesburg kommer andra att fortsätta hans arbete i Sverige. Han nämner tre mycket kompetenta kollegor: de adjungerade professorerna Per Örtenwall och Hans Lönroth från Sahlgrenska akademin (nästa år kommer den senare att lämna sin tjänst som chef för Område 5 vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset) samt Ragnar Agn, chef för traumaenheten vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset.
Sverige har varit världsledande inom katastrofhantering, säger han. Han nämner Amir Khorram-Manesh, en av Sahlgrenska akademins experter på katastrofhantering, och Sten Lennqvist vid Linköpings universitet som var banbrytande för praktisk traumautbildning och beredskap för katastrofmedicin i Sverige. Han hänvisar också till katastrofövningen Liv som genomfördes i april förra året. Karolinska universitetssjukhuset nekade till uppdraget och menade att det var för svårt.
– Då valde militären oss och vi lyckades extremt bra. Nu finns även nya Kunskapscentrum katastrofmedicin väst, med kirurgen Yohan Robinson som ansvarig. Yohan har goda kontakter med den militära världen och är en mycket kompetent person. Centrumet kombinerar vanlig hälso- och sjukvård med militär sådan och kommer att spela en viktig roll i utvecklingen av traumavård i Västsverige och över hela landet.
Till sist tar Boffard upp ett område som Göteborgs universitet enligt hans åsikt måste förbättra: utbildningen i traumavård för läkarstudenter. Behovet av den typen av kunskap har ökat och det är något som universitetet måste ta på allvar, och det kommer att ta tid.
TEXT: SUSANNE LJ WESTERGREN
FOTO: JOHAN WINGBORG
