INFUTURUM. När Sahlgrenska akademin och Sahlgrenska Universitetssjukhuset bjöd in ledningarna för landets universitetssjukhus och ledningarna för de medicinska fakulteterna stod framtidens vård och AI på agendan.
Deltagarna vid årets hälsades välkomna av dekan Agneta Holmäng och Ann-Marie Wennberg, som inför årets möte gått igenom agendan för den allra första InFuturum-konferensen, som hölls i Göteborg för sju år sedan. Då diskuterades bland annat hur forskning och sjukvård ska gå ihop med ansträngd ekonomi, implementering av nya behandlingar i sjukvården och tekniken inom sjukvården i ett framtidsperspektiv. Även om frågorna gått framåt är de fortfarande aktuella, konstaterade Agneta Holmäng, som nämnde forskningens infrastruktur som en av de frågor som skulle diskuteras vid årets möte:
– Om inte infrastrukturen håller samma nivå som i andra forskningsledande länder försämras förutsättningarna kraftigt för forskare och universitet i Sverige att konkurrera internationellt, sade Agneta Holmäng som konstaterade att nya tekniker och data har potentialen att effektivisera hälsan och vården genom att tidigt identifiera riskfaktorer som kan användas för preventivt hälsoarbete – och för att identifiera rätt behandling till rätt patient.
Sedan 2004 har antalet startade kliniska läkemedelsprövningar i Sverige halverats, och Agneta Holmäng uttryckte sin oro över att utrymmet för kliniska studier minskar i Sverige:
– En viktig uppgift är att göra det möjligt för universitetssjukvården att bli den nod som krävs för att den kliniska forskningen ska stärkas och förbättra vården. Hur ökar vi intresset för att utföra kliniska studier i Sverige? Hur stärker vi forskningen och ger utrymme för den kliniska forskningen och utveckling inom hälso- och sjukvården?
Etik, juridik och AI
Konferensen Infuturum arrangeras varje år och är ett forum för dialog mellan ledningarna för landets sju universitetssjukhus och de medicinska fakultetsledningarna. Under årets möte var frågorna om etik, juridik och ett nationellt grepp inom AI några av nyckelfrågorna. Hur kan vi skynda på processer som utmanar implementeringen av AI i det dagliga arbetet inom sjukvården idag?
– Läkare är av naturen skeptiska, därför är det viktigt att starta igång med ett par konkreta projekt inom AI för statuera exempel, menade Visa Honkanen, själv läkare och utvecklingsdirektör på Helsingfors universitetssjukhus, som var inbjuden som talare om arbetet för att implementera AI i Finland.
Jenni Nordborg, regeringens samordnare för Life Science, menar att vi på bara ett år har sett en otrolig utveckling i diskussionerna kring AI. Runt om i landet har vi också börjat tänka mer på de etiska frågeställningarna, till exempel inom juridiken. En annan nyckelfråga för Sverige är vilka system vi ska använda inom arbetet med AI. I Sverige är vi kritiska till de system som finns, en skepsis som inte är lika vanlig i övriga Europa.
Något Jenni Nordborg efterlyser är att landets institutioner behöver tänka vidare kring helheten. Idag sitter var och en på kammaren och funderar i stället för att föra ett nationellt samtal.
– AI-projekten för oss samman, vi knyter samman olika institutioner och vi har kommit varandra närmare. Ett sådant exempel är de gemensamma projekten mellan Chalmers och sjukhuset. Vi måste också bli modigare i dessa projekt och få ordning på till exempel juridiken som idag är ett hinder. AI har stor potential att hjälpa oss i vården med våra utmaningar och få mer tid till våra patienter, säger Ann-Marie Wennberg, sjukhusdirektör Sahlgrenska Universitetssjukhuset.
TEXT & FOTO: SAHLGRENSKA UNIVERISTETSSJUKHUSET/SAHLGRENSKA AKADEMIN
