BIDRAG. 26 forskare i Göteborg får totalt 70 miljoner i årets stora utdelning från Cancerfonden. Störst bidrag går i år till Göran Landberg, som får sex miljoner kronor till sitt projekt om hur cancercellers aggressivitet påverkas av den miljö de befinner sig. Även Maria Falkenberg får ett stort bidrag, 5 250 000 kronor, för att undersöka om skadat mitokondrie-DNA kan vara en bidragande orsak till att personer som behandlats för cancer som barn kan få problem senare i livet.
Cancerfonden delar i år ut totalt 770 miljoner kronor till forskare i Sverige, vilket är det största beloppet i Cancerfondens historia.
– Pengarna kommer uteslutande från gåvor. Det är tack vare alla generösa givare, privatpersoner och företag som det är möjligt för forskarna att hela tiden söka och hitta nya resultat i form av bättre behandlingsmetoder och nya mediciner för de som drabbas av cancer. Pengarna räddar liv, säger Klas Kärre, ordförande för Cancerfondens forskningsfond, i ett pressmeddelande.
Cancercellernas unika omgivning
Göran Landberg, professor i patologi med inriktning mot molekylär tumörpatologi, får sex miljoner kronor till sitt projekt, som handlar om miljön kring cancercellerna, som visats kraftfullt kan påverka cancercellernas olika aggressiva förmågor, exempelvis förmågan att sätta dottertumörer. Cancercellerna tillsammans med patientens normala försvar bildar den för patienten unika omgivning som cancercellerna lever i och som kallar mikromiljön eller scaffolden. Genom att studera hur cancerceller utsöndrar olika faktorer när de växer i en relevant patientlik makromiljö har Göran Landberg och hans kollegor identifierat proteinet progranulin, som verkar vara en viktig reglerare av en receptor på cancerceller som heter sortilin.
– När detta system aktiveras i cancercellerna så blir de mera elakartade och kan sätta dottertumörer. De blir också mera lika cancerstamceller vilket är en subpopulation av cancercellerna som är mer tålig och inte påverkas av vanliga cancermediciner, berättar Göran Landberg och fortsätter:
– I projektet tar vi nu fram olika typer av kemiska substanser som kan blockera sortilin och på så sätt testas som en ny cancermedicin som gör något som de flesta andra mediciner gör, det vill säga specifikt påverkar en viss egenskap hos cancercellerna.
Testa läkemedel utanför patienten
I ett annat delprojekt vidareutvecklar gruppen ett system där de använder patientens egen mikromiljö som rensats från celler och låter sedan en standardiserad kontrollcancercell växa in i patientens miljö.
– Genom att sedan mäta de förändringar som sker i cancercellerna kan vi få ett mått på hur elakartad den specifika patientens omgivning är och identifiera vilka processer i cancercellerna som påverkas av omgivningen. På så vis kan cancerdiagnostikenen förfinas genom ett test som bygger på patientens egen mikromiljö och som också kan användas för att testa olika cancerläkemedel ”utanför patienten”. Förutom att ge bättre diagnostik kan testet användas för bedöma vilken behandling som kommer att vara effektiv för varje enskild patient och på så sätt komma till nytta inom sjukvården och ge bättre vård för cancerpatienter, berättar Göran Landberg.
En ny forskningsinriktning
Maria Falkenberg, professor i biomedicinsk laboratorievetenskap, får 5 250 000 kronor till sitt projekt, där hon och hennes medarbetare ska undersöka om skadat mitokondrie-DNA kan kopplas till att personer behandlats för cancer som barn kan få hjärtsvikt, nedsatt hörsel, balansstörningar eller andra problem när de blir vuxna. Studierna kan bidra till utveckling av nya läkemedel mot cancer med färre biverkningar. För Maria Falkenbergs laboratorium är detta en helt ny forskningsinriktning, baserad på den kunskap som gruppen byggt upp under årens lopp.
– Behandling av barn med cancersjukdomar har blivit allt bättre med åren. Idag botas cirka fyra av fem cancersjuka barn. Samtidigt vet vi att en del av de som har behandlats utvecklar andra symtom när de blir äldre, exempelvis hjärtproblem. Vi har en idé om hur en del av dessa sena problem uppkommer, säger Maria Falkenberg, och tillägger att de nu ska undersöka om dessa idéer är riktiga, med stödet från Cancerfonden:
– Om vår idé stämmer kan vi förhoppningsvis bidra till utvecklingen av nya cancerläkemedel med mindre biverkningar senare i livet.
Bättre behandling vid tarmcancer
Även professor Eva Angenete vid avdelningen för kirurgi får ett gott tillskott till sin forskning från Cancerfonden. Hon får tre miljoner till sitt projekt, som handlar om att utvärdera och förbättra kirurgiska och onkologiska behandlingar för kolorektal- och analcancer. Forskningen fokuserar på patienternas upplevelse, livskvalitet och kroppsfunktion utöver de vanliga utfallsmåtten (återfall av tumör och överlevnad). I studierna kartläggs både tumörsvar av behandling och patienternas upplevelser och funktion, och projektet innefattar också interventioner såsom användandet av ett forum på internet.
Jäst som modell
Anders Ranegaard Clausen, som leder en forskargrupp vid avdelningen för medicinsk kemi och cellbiologi, får 1 800 000 kronor till sitt projekt, som handlar om att hitta nya behandlingsmetoder mot kolorektal cancer.
– Det har gjorts många studier som undersökt DNA-förändringar i kolorektal cancer, men man vet inte riktigt vad dessa förändringar innebär. Förändringarna kan vara signifikanta för just dessa cancerceller, men de kan också ha uppkommit på grund av DNAs instabilitet. I vilket fall som helst, så kan vi studera dessa förändringar för att senare förhindra att cancer bildas eller hitta nya metoder att bota cancer, säger Anders Ranegaard Clausen.
Målet med projektet är att studera enzymet DNA-polymeras δ (delta), som är viktigt för DNA-stabilitet och kopiering.
– Om det är minsta defekt i detta enzym så kan det orsaka DNA-förändringar i cancerceller. På grund av människocellers komplexitet, så vill vi använda jästceller först som en enklare organismmodell för att studera dessa förändringar. Efter att ha förstått dessa förändringar, så vill vi utveckla nya behandlingsmetoder baserat på förändringar på DNA-polymeras δ i kolorektalcancer. Om denna metod fungerar väl, så kan det implementeras mot andra cancertyper, säger Anders Ranegaard Clausen.
Hela listan – de får bidrag från Cancerfonden
Karin Maria Ahlberg
Protons or photons? Patient reported outcomes and cost-effectiveness off Scanned Proton Beam Therapy compared to Modern Photon Radiation Therapy
2 400 000 kronor
Per Arne Albertsson
Increased ovarian cancer cure with Alpha emitting Radioimmunotherapy
3 000 000 kronor, och dessutom tre forskarmånader per år under tre år, 2020-2022.
Eva Angenete
Improving the treatment for colorectal and anal cancer – studies evaluating and improving treatment and surgical techniques with an emphasis on Quality of life
3 000 000 kronor
Ola Bratt
Studier of aktiv monitorering I Sverige (SAMS)
800 000 kronor
Björn Burmann
Mitochondrial Protease in Cancer: Structure and Dynamocs governing their function
1 800 000 kronor
Helena Carén
Identification of tumour drivers in cancer stem cells
2 400 000 kronor
Peter Carlsson
FoxF genes as regulators of vascular diversity
1 600 000 kronor
Anders Clausen
Genome-wide systematic decoding of DNA Polymerase in cancer development: from improving our understanding of colorectal cancer targeted treatment
1 800 000 kronor
Maria Falkenberg
Mitochondrial DNA replication and mutagenesis in cancer
5 250 000 kronor
Caterina Finizia
Nya behandlingsmetoder vid komplikationer efter huvud-halscancerbehandling för förbättrad funktion ochhälsorelaterad livskvalitet – klinisk och translationell forskning
3 000 000 kronor
Eva Haglind
Återhämtning efter kirurgisk behandling av cancer. Studier av åtgärder för förbättring av kliniskt korttidsutfall och överlevnad, patientupplevd återhämtning och livskvalitet samt kostnadseffektivitet.
3 000 000 kronor
Meena Kanduri
Screening av biomarkörer baserade på epigenom och epitranskriptiom analyser, i kronisk lymfatisk leukemi (CLL).
2 400 000 kronor
Per Karlsson
Optimering av strålbehandling vid bröstcancer
3 000 000 kronor
Göran Landberg
Tumour microenvironment and breast cancer progression
6 000 0000 kronor
Sara Lindén
Reglering av Helicobacter pylori och Helicobacter suis tillväxt, virulens och vidhäftning vid kolonisation, infektion och cancerutveckling
2 400 000 kronor
Beidong Liu
Global investigation of functional roles of stress granules and physiological protein aggregates in aging and oncogenesis
2 400 000 kronor
Margit Mahlapuu
Molecular pathogenesis and new treatment strategies of hepatocellular carcinoma
2 400 000 kronor
Anna Martner
Targeting NOX2 in cancer
3 000 000 kronor
Inga-Lill Mårtensson Bopp
Roles of B-cell components and sub-populations in the development of cancers and as biomarkers for the prediction of adverse events following treatment with immune checkpoint inhibitors
3 750 000 kronor
Margareta Nordling
Studier av gener orsakande ärftlig kolorektal cancer
1 800 000 kronor
Roger Olofsson Bagge
The immunological effcts of isolated limb perfusion – a translational reserach approach involving a phase II randomized double-blind placebo-controlled trial using a PD-1 inhibitor
2 400 000 kronor
Marc Pilon
Regulation of membrane fluidity: The PAQR-2 pathway in c. elegans, mammalian cells and mouse models
3 750 000 kronor
Anders Ståhlberg
Targeting Tumor-Specific Processes in FET Fusion Oncogene Sarcomas
2 400 000 kronor
Per Sunnerhagen
Cellulära responser på cancerterapi
1 800 000 kronor
Anetta Svitorka Härtlová
Deciphering the function of the Macrophage Scavenger Receptor 1 in the progression of obesity-induced liver cancer
2 400 000 kronor
Fredrik Thoren
Targeting the residual malignant clone in chronic myeloid leukemia using NK cell-stimulatory immunotherapy
3 000 000 kronor
Planeringsgrupp
Jan Olov Nyman
Svenska planeringsgruppen för lungcancer
525 000 kronor
TEXT: ELIN LINDSTRÖM
