STUDIE. En ny metod publicerad av forskare i Göteborg i tidskriften Aging öppnar nu för ett nytt sätt att mäta livslängd för möss i åldersstudier. Förutom den forskningsetiska förbättring som metoden innebär ger den också en bättre vetenskaplig analys av åldrande.
Möss används ofta av forskare som vill undersöka om olika gener, behandlingar eller livsstil kan resultera i ett hälsosamt åldrande med exempelvis bibehållen kognitiv funktion och lägre risk för åldersrelaterade sjukdomar som Alzheimers sjukdom. Vid dessa åldersstudier jämför forskare hur länge djur som påverkats eller genmodifierats lever jämfört med djur som levt under normala omständigheter.
En etisk lösning
Medicinsk grundforskning handlar om att förstå hur människokroppen fungerar, med målet att kunna förebygga och behandla sjukdom. Djurförsök är idag en mycket viktig del i medicinsk grundforskning och i forskning om nya läkemedel, och omgärdas i Sverige av ett strikt regelverk.
– Det är viktigt för oss att djuren mår bra och att vi följer de etiska regler som gäller i Sverige. Men i diskussioner på internationella konferenser får vi ofta höra att det inte går att ta ut en mus ur en åldrandestudie, för då är hela studien förstörd, säger Malin Hernebring, som är forskare på Sahlgrenska akademin och sisteförfattare till den studie där bland annat denna metod presenteras och som nyligen publicerats av tidskriften Aging.
Ett åldersspann
I många andra länder, bland annat USA, anser forskare att även sjuka möss måste vara kvar i försöket tills de är mycket nära att dö av sig själva, eftersom resultaten annars inte går att använda.
– I vår forskargrupp har vi haft en ständig diskussion kring hur vi ska redovisa vår data och kunna jämföra den med resten av studierna i fältet eftersom vi inte låtit alla djur vara kvar i studien tills den avslutades. När vi kom fram till att vi kunde klassificera de djur som togs bort och använda ett åldersspann istället kändes det som att vi äntligen kommit runt ett både etiskt och systematiskt problem, säger doktoranden Julia Adelöf som är förstaförfattare till studien.
Den metod som presenteras i studien är en enkel matematisk modell, som i princip skulle kunna användas för alla djurstudier som undersöker hur livslängd påverkas av olika faktorer. Resultat från ålderstudier presenteras traditionellt i form av en överlevnadskurva, som visar hur många procent av djuren i gruppen som lever vid en viss tidpunkt. I den nya metoden presenteras istället två olika kurvor, en underestimering och en överestimering av livslängden. De djur som tagits bort på grund av ohälsa klassificeras som om de hade dött en naturlig död i den ena kurvan, vilket då blir en underestimering av livslängden. I den andra kurvan klassificeras de istället endast som ute ur studien och lika friska som de andra mössen när de togs bort, och detta blir då en överestimering av livslängden.
– Den faktiska livslängden hamnar i spannet som skapas mellan dessa kurvor. Vi ser att livslängder från andra åldersstudier överensstämmer med det livslängdsspann som skapas beroende på hur vi klassificerat de djur som tagits ur studien på grund av ohälsa, säger Malin Hernebring.
Ett mått på åldrande – inte sjukdom
Metoden är i linje med den så kallade 3R-principen (Refine, Reduce, Replace), som är en viktig grundbult för alla djurförsök i Sverige. Principen slår fast att alla inom försöksdjursbaserad forskning aktivt ska arbeta för att förfina försöken för att djuren ska påverkas mindre, för att minska antalet djur som används, och för att ersätta djurförsök.
Ur ett vetenskapligt perspektiv ser Julia själv mest fördelar med den nya metoden:
– I studier av detta slag varierar det alltid hur länge djuren lever, och de relevanta åldrande-effekter som studeras kommer att synas oavsett om livslängden mäts med vår metod eller det traditionella sättet. En viktig fördel med vår metod är också att det verkligen är just åldrande vi studerar, och inte sjukdom.
En innovativ metod
Redan tidigt under forskarutbildningen vid Sahlgrenska akademin insåg Julia Adelöf att hon inte var bekväm med hur åldrandestudier traditionellt har genomförts.
– Om vår metod börjar användas av andra forskare kommer den att revolutionera denna typ av studier avseende djuretik, säger hon.
På en konferens i somras presenterade Julia metoden och även andra fynd i den aktuella studien. Metoden väckte intresse från flera internationella forskare som ansåg att den var en innovativ lösning på forskningsproblematik som tidigare ansetts svårt att kringgå.
Titel: Conclusions from a behavioral aging study on male and female F2 hybrid mice on age-related behavior, buoyancy in water-based tests, and an ethical method to assess lifespan
Tidskrift: Aging
Länk: https://www.aging-us.com/article/102242/text
TEXT: ELIN LINDSTRÖM
