Akademiliv

Sahlgrenska akademins nyheter

In English
Göteborgs universitets logotyp
  • Nyheter
  • Notiser
  • Kalendarium
  • Bidrag
  • Om Akademiliv
Malin Hernebring är siste-författare till studien, som publicerats i tidskriften Aging. Foto: Elin Lindström.

Ny 3R-metod att uppskatta livslängd framtagen av forskare i Göteborg

15 november, 2019

STUDIE. En ny metod publicerad av forskare i Göteborg i tidskriften Aging öppnar nu för ett nytt sätt att mäta livslängd för möss i åldersstudier. Förutom den forskningsetiska förbättring som metoden innebär ger den också en bättre vetenskaplig analys av åldrande.

Möss används ofta av forskare som vill undersöka om olika gener, behandlingar eller livsstil kan resultera i ett hälsosamt åldrande med exempelvis bibehållen kognitiv funktion och lägre risk för åldersrelaterade sjukdomar som Alzheimers sjukdom. Vid dessa åldersstudier jämför forskare hur länge djur som påverkats eller genmodifierats lever jämfört med djur som levt under normala omständigheter.

En etisk lösning

Medicinsk grundforskning handlar om att förstå hur människokroppen fungerar, med målet att kunna förebygga och behandla sjukdom. Djurförsök är idag en mycket viktig del i medicinsk grundforskning och i forskning om nya läkemedel, och omgärdas i Sverige av ett strikt regelverk.

Malin Hernebring. Foto: Elin Lindström.

– Det är viktigt för oss att djuren mår bra och att vi följer de etiska regler som gäller i Sverige. Men i diskussioner på internationella konferenser får vi ofta höra att det inte går att ta ut en mus ur en åldrandestudie, för då är hela studien förstörd, säger Malin Hernebring, som är forskare på Sahlgrenska akademin och sisteförfattare till den studie där bland annat denna metod presenteras och som nyligen publicerats av tidskriften Aging.

Ett åldersspann

I många andra länder, bland annat USA, anser forskare att även sjuka möss måste vara kvar i försöket tills de är mycket nära att dö av sig själva, eftersom resultaten annars inte går att använda.

Julia Adelöf

– I vår forskargrupp har vi haft en ständig diskussion kring hur vi ska redovisa vår data och kunna jämföra den med resten av studierna i fältet eftersom vi inte låtit alla djur vara kvar i studien tills den avslutades. När vi kom fram till att vi kunde klassificera de djur som togs bort och använda ett åldersspann istället kändes det som att vi äntligen kommit runt ett både etiskt och systematiskt problem, säger doktoranden Julia Adelöf som är förstaförfattare till studien.

Ett statistiskt diagram, där procenten levande djur mäts på y-axeln och antalet levnadsdagar mäts på x-axeln. En fast linje markerar den minimala överlevnadskurvan, och en streckad linje markerar den maximala överlevnadskurvan.
Så här kan kurvan se ut, om den nya metoden används. Klicka för att se en större bild.

Den metod som presenteras i studien är en enkel matematisk modell, som i princip skulle kunna användas för alla djurstudier som undersöker hur livslängd påverkas av olika faktorer. Resultat från ålderstudier presenteras traditionellt i form av en överlevnadskurva, som visar hur många procent av djuren i gruppen som lever vid en viss tidpunkt. I den nya metoden presenteras istället två olika kurvor, en underestimering och en överestimering av livslängden. De djur som tagits bort på grund av ohälsa klassificeras som om de hade dött en naturlig död i den ena kurvan, vilket då blir en underestimering av livslängden. I den andra kurvan klassificeras de istället endast som ute ur studien och lika friska som de andra mössen när de togs bort, och detta blir då en överestimering av livslängden.

– Den faktiska livslängden hamnar i spannet som skapas mellan dessa kurvor. Vi ser att livslängder från andra åldersstudier överensstämmer med det livslängdsspann som skapas beroende på hur vi klassificerat de djur som tagits ur studien på grund av ohälsa, säger Malin Hernebring.

Ett mått på åldrande – inte sjukdom

Metoden är i linje med den så kallade 3R-principen (Refine, Reduce, Replace), som är en viktig grundbult för alla djurförsök i Sverige. Principen slår fast att alla inom försöksdjursbaserad forskning aktivt ska arbeta för att förfina försöken för att djuren ska påverkas mindre, för att minska antalet djur som används, och för att ersätta djurförsök.

Ur ett vetenskapligt perspektiv ser Julia själv mest fördelar med den nya metoden:

– I studier av detta slag varierar det alltid hur länge djuren lever, och de relevanta åldrande-effekter som studeras kommer att synas oavsett om livslängden mäts med vår metod eller det traditionella sättet. En viktig fördel med vår metod är också att det verkligen är just åldrande vi studerar, och inte sjukdom.

En innovativ metod

Redan tidigt under forskarutbildningen vid Sahlgrenska akademin insåg Julia Adelöf att hon inte var bekväm med hur åldrandestudier traditionellt har genomförts.

– Om vår metod börjar användas av andra forskare kommer den att revolutionera denna typ av studier avseende djuretik, säger hon.

På en konferens i somras presenterade Julia metoden och även andra fynd i den aktuella studien. Metoden väckte intresse från flera internationella forskare som ansåg att den var en innovativ lösning på forskningsproblematik som tidigare ansetts svårt att kringgå.

Titel: Conclusions from a behavioral aging study on male and female F2 hybrid mice on age-related behavior, buoyancy in water-based tests, and an ethical method to assess lifespan
Tidskrift: Aging
Länk:
https://www.aging-us.com/article/102242/text

TEXT: ELIN LINDSTRÖM

 

 

Av: Elin Lindström
Taggat med: 3R-principen (Refine Reduce Replace), åldersstudier, djurförsök, experimentell forskning, forskningsetik, institutionen för neurovetenskap och fysiologi, Ny studie, tidskriften Aging, vetenskaplig publicering

Lägg in dina egna arrangemang i Akademilivs kalendarium

Exjobbs- och kandidatarbetesmässa inom hälsa och teknik

Handledare registrerar projekt senast 4 oktober, via den här länken.

Information from Sahlgrenska Academy Research Support Office

[UPDATED SEPTEMBER 20]
The Sahlgrenska Academy Research Support Office provides an overview of upcoming and current calls, nominations and events in an information letter. This letter is updated approximately four times per semester.

’20 minuter för forskare’ är tillbaka – här kan du se hela höstens program

Under 20 minuter över Zoom tipsar Biomedicinska biblioteket om verktyg och tjänster som kan underlätta din forskarvardag.

Vi bygger på Medicinareberget

Nu hittar du samlad information om byggprojekt som påverkar Sahlgrenska akademin i Medarbetarportalen.

 

Här finns aktuell information om ALF i Västra Götaland

Fler nyheter

Höstens ALF-utlysningar 2023 har publicerats

25 september, 2023

BIDRAG. Utlysningen av ALF-tjänster för legitimerade läkare har nu publicerats på ALF-portalen. Ansökningsperioden är 19 oktober till 7 december, … [Read More...]

Utbildningsadministratör – och extremcyklist

21 september, 2023

LIVSSTIL. Hettan i Mojaveöknen blev nästan slutet för hans solo-resa på cykel från Los Angeles till New York i somras. USA-resan är bara det senas … [Read More...]

Till minne av Hanns-Ulrich Marschall

21 september, 2023

Han hade en unik förmåga att skapa möten med människor och samarbeten med andra forskare. Hanns-Ulrich Marschall föddes 1954 in Ibbenbüren, Tyskl … [Read More...]

Lägre risk för blodcancer efter fetmakirurgi

20 september, 2023

NY STUDIE. Kirurgi mot fetma är förknippat med en 40-procentigt lägre risk för blodcancer. Det visar en studie vid Göteborgs universitet. Den tydl … [Read More...]

Fetma drabbar extra hårt vid bipolär sjukdom

20 september, 2023

NY STUDIE. Fetmaepidemin slår extra hårt mot personer med bipolär sjukdom. Det visar en studie vid Göteborgs universitet. Resultaten tyder på att … [Read More...]

Malin Broberg installerad som rektor

19 september, 2023

REKTOR. Fredag 15 september installerades Malin Broberg som Göteborgs universitets tjugonde rektor. – Det är ingen slump att jag står här idag. D … [Read More...]

Ny kanslichef på fakulteten: Annelie Tobin

18 september, 2023

LEDNINGSUPPDRAG. Med tjugo års erfarenhet inom framför allt utbildning och internationalisering på Sahlgrenska akademin har nu Annelie Tobin ta … [Read More...]

Pandemin en tuff tid även på apoteken

15 september, 2023

NY STUDIE. Kunder som dök upp fast de var sjuka, som inte accepterade restriktionerna, och många nya arbetsuppgifter för personalen. Det är fak … [Read More...]

Axel Wolf är ny föreståndare för Centrum för personcentrerad vård

14 september, 2023

UPPDRAG. Axel Wolf, professor vid Institutionen för vårdvetenskap och hälsa, har nu tagit över som föreståndare för Centrum för personcentrerad vå … [Read More...]

Två utlysningar aktuella för DDLS Fellows vid Göteborgs universitet

12 september, 2023

TJÄNSTER. Göteborgs universitet har två aktuella utlysta tjänster inom SciLifeLab & Wallenberg National Program for Data-Driven Life Science ( … [Read More...]

Fler nyheter…

Sahlgrenska akademin

© Göteborgs universitet
Box 100, 405 30 Göteborg
Telefon: 031 786 0000

Om webbplatsen

Elin Lindström är redaktör för Akademiliv.
Har du idéer eller synpunkter mejla till akademiliv@gu.se

Anmäl dig till Akademilivs nyhetsbrev:

Tipsa Akademiliv

Har du förslag på en nyhet eller känner till något intressant bidrag/seminarium/utbildning?
Skicka ett mejl till Elin Lindström Claessen

www.watchfreesocceronline.com replik klockor