Akademiliv

Sahlgrenska akademins nyheter

In English
Göteborgs universitets logotyp
  • Nyheter
  • Notiser
  • Kalendarium
  • Bidrag
  • Om Akademiliv
Malin Hernebring är siste-författare till studien, som publicerats i tidskriften Aging. Foto: Elin Lindström.

Ny 3R-metod att uppskatta livslängd framtagen av forskare i Göteborg

15 november, 2019 Kommentera

STUDIE. En ny metod publicerad av forskare i Göteborg i tidskriften Aging öppnar nu för ett nytt sätt att mäta livslängd för möss i åldersstudier. Förutom den forskningsetiska förbättring som metoden innebär ger den också en bättre vetenskaplig analys av åldrande.

Möss används ofta av forskare som vill undersöka om olika gener, behandlingar eller livsstil kan resultera i ett hälsosamt åldrande med exempelvis bibehållen kognitiv funktion och lägre risk för åldersrelaterade sjukdomar som Alzheimers sjukdom. Vid dessa åldersstudier jämför forskare hur länge djur som påverkats eller genmodifierats lever jämfört med djur som levt under normala omständigheter.

En etisk lösning

Medicinsk grundforskning handlar om att förstå hur människokroppen fungerar, med målet att kunna förebygga och behandla sjukdom. Djurförsök är idag en mycket viktig del i medicinsk grundforskning och i forskning om nya läkemedel, och omgärdas i Sverige av ett strikt regelverk.

Malin Hernebring. Foto: Elin Lindström.

– Det är viktigt för oss att djuren mår bra och att vi följer de etiska regler som gäller i Sverige. Men i diskussioner på internationella konferenser får vi ofta höra att det inte går att ta ut en mus ur en åldrandestudie, för då är hela studien förstörd, säger Malin Hernebring, som är forskare på Sahlgrenska akademin och sisteförfattare till den studie där bland annat denna metod presenteras och som nyligen publicerats av tidskriften Aging.

Ett åldersspann

I många andra länder, bland annat USA, anser forskare att även sjuka möss måste vara kvar i försöket tills de är mycket nära att dö av sig själva, eftersom resultaten annars inte går att använda.

Julia Adelöf

– I vår forskargrupp har vi haft en ständig diskussion kring hur vi ska redovisa vår data och kunna jämföra den med resten av studierna i fältet eftersom vi inte låtit alla djur vara kvar i studien tills den avslutades. När vi kom fram till att vi kunde klassificera de djur som togs bort och använda ett åldersspann istället kändes det som att vi äntligen kommit runt ett både etiskt och systematiskt problem, säger doktoranden Julia Adelöf som är förstaförfattare till studien.

Ett statistiskt diagram, där procenten levande djur mäts på y-axeln och antalet levnadsdagar mäts på x-axeln. En fast linje markerar den minimala överlevnadskurvan, och en streckad linje markerar den maximala överlevnadskurvan.
Så här kan kurvan se ut, om den nya metoden används. Klicka för att se en större bild.

Den metod som presenteras i studien är en enkel matematisk modell, som i princip skulle kunna användas för alla djurstudier som undersöker hur livslängd påverkas av olika faktorer. Resultat från ålderstudier presenteras traditionellt i form av en överlevnadskurva, som visar hur många procent av djuren i gruppen som lever vid en viss tidpunkt. I den nya metoden presenteras istället två olika kurvor, en underestimering och en överestimering av livslängden. De djur som tagits bort på grund av ohälsa klassificeras som om de hade dött en naturlig död i den ena kurvan, vilket då blir en underestimering av livslängden. I den andra kurvan klassificeras de istället endast som ute ur studien och lika friska som de andra mössen när de togs bort, och detta blir då en överestimering av livslängden.

– Den faktiska livslängden hamnar i spannet som skapas mellan dessa kurvor. Vi ser att livslängder från andra åldersstudier överensstämmer med det livslängdsspann som skapas beroende på hur vi klassificerat de djur som tagits ur studien på grund av ohälsa, säger Malin Hernebring.

Ett mått på åldrande – inte sjukdom

Metoden är i linje med den så kallade 3R-principen (Refine, Reduce, Replace), som är en viktig grundbult för alla djurförsök i Sverige. Principen slår fast att alla inom försöksdjursbaserad forskning aktivt ska arbeta för att förfina försöken för att djuren ska påverkas mindre, för att minska antalet djur som används, och för att ersätta djurförsök.

Ur ett vetenskapligt perspektiv ser Julia själv mest fördelar med den nya metoden:

– I studier av detta slag varierar det alltid hur länge djuren lever, och de relevanta åldrande-effekter som studeras kommer att synas oavsett om livslängden mäts med vår metod eller det traditionella sättet. En viktig fördel med vår metod är också att det verkligen är just åldrande vi studerar, och inte sjukdom.

En innovativ metod

Redan tidigt under forskarutbildningen vid Sahlgrenska akademin insåg Julia Adelöf att hon inte var bekväm med hur åldrandestudier traditionellt har genomförts.

– Om vår metod börjar användas av andra forskare kommer den att revolutionera denna typ av studier avseende djuretik, säger hon.

På en konferens i somras presenterade Julia metoden och även andra fynd i den aktuella studien. Metoden väckte intresse från flera internationella forskare som ansåg att den var en innovativ lösning på forskningsproblematik som tidigare ansetts svårt att kringgå.

Titel: Conclusions from a behavioral aging study on male and female F2 hybrid mice on age-related behavior, buoyancy in water-based tests, and an ethical method to assess lifespan
Tidskrift: Aging
Länk:
https://www.aging-us.com/article/102242/text

TEXT: ELIN LINDSTRÖM

 

 

Av: Elin Lindström Claessen
Taggat med: 3R-principen (Refine Reduce Replace), åldersstudier, djurförsök, experimentell forskning, forskningsetik, institutionen för neurovetenskap och fysiologi, Ny studie, tidskriften Aging, vetenskaplig publicering

Skriv en kommentar Avbryt svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Forskningsdagen 2020 – anmälan öppen

Nu är anmälan öppen till Forskningsdagen, som är ett heldagarsseminarium den 30 januari 2020 på Konferenscentrum Wallenberg. Årets tema är ”Hur mår göteborgaren?”. Bland talarna finns Henrik Sjövall, Annika Rosengren, Henry Ascher, Malena Lau och Mats Börjesson.

Det ordinarie nyhetsbrevet från Akademiliv tar en paus från torsdagen den 20 december. Nyhetsbrevet kommer tillbaka onsdagen den 15 januari.

Lägg in dina egna arrangemang i Akademilivs kalendarium

Vi bygger på Medicinareberget

Nu hittar du samlad information om byggprojekt som påverkar Sahlgrenska akademin i Medarbetarportalen.

 

Här finns aktuell information om ALF i Västra Götaland

High-end science seminars, Wednesdays at 15:00.

Veckans lunchmenyer

Café & restaurang Anatomen

Gastronomen på SU

Lunchen.nu

Lyktan lunchservering

Lustgården på Änggårdsbacken

Café Anne Dahl

Fler nyheter

Nya fynd kring mättnadssignalering från tarmen

3 december, 2019

STUDIE. En hittills okänd mekanism som dämpar mättnadssignaler från tunntarmen. Det är huvudfyndet i en studie som kan förklara dels mättn … [Read More...]

”Miljö och hållbar utveckling är allt viktigare för fakulteten”

3 december, 2019

MILJÖARBETE. Efter 15 år som fakultetens miljösamordnare är det snart dags för Mats Sandberg att lämna över stafettpinnen. Under hans tid har blan … [Read More...]

Aktuellt om byggaktiviteter på Medicinareberget – arbete i Medicinarelängan kan innebära mer buller

3 december, 2019

BYGGINFORMATION. Akademiliv ger här en översikt över de byggarktiviteter som de närmsta veckorna kan påverka dig på olika platser på Medici … [Read More...]

Ledningar från svenska medicinska fakulteter och universitetssjukhus möttes i Göteborg

3 december, 2019

INFUTURUM. När Sahlgrenska akademin och Sahlgrenska Universitetssjukhuset bjöd in ledningarna för landets universitetssjukhus och ledningarna för … [Read More...]

Tre nya excellenta lärare utsedda

3 december, 2019

UTMÄRKELSE. Lena Hartelius, Inger Jansson och Helena Wigert – det är de senaste att sälla sig till Sahlgrenska akademins skara av excellenta lära … [Read More...]

Utebliven effekt när vårdcentraler får extra betalt för läkemedelsgenomgångar

28 november, 2019

AVHANDLING. Systemet med en särskild ekonomisk ersättning vid läkemedelsgenomgångar för äldre patienter inom primärvården har inte gett önskad eff … [Read More...]

Klassiska H70-studien öppnar för inspel från deltagarna

26 november, 2019

STUDIE. ”70 är det nya 50”, ”Kultur kan skydda mot alzheimer” och ”Fetma hos äldre ökar risken för demens”. Rubrikerna har varit många när H70-stu … [Read More...]

Avtal om samarbete kring information om ovanliga diagnoser med Socialstyrelsen upphör

26 november, 2019

  SAMVERKAN. Den 15 februari nästa år upphör nuvarande avtal med Socialstyrelsen om uppdraget att producera och uppdatera dess databas om … [Read More...]

Uppskattat seminarium om medförfattarskap

26 november, 2019

FORSKNINGSETIK. Gert Helgesson, professor i medicinsk etik vid Karolinska Institutet, föreläste nyligen på Sahlgrenska akademin, inbjuden av Rå … [Read More...]

Henrik Sjövall: Den svåra konsten att stiga av i farten

26 november, 2019

KRÖNIKA. Han hade beslutat att dra sig tillbaka, men det visade sig svårare än han trott. I sin senaste krönika funderar Henrik Sjövall kring sitt … [Read More...]

Fler nyheter…

Sahlgrenska akademin

© Göteborgs universitet
Box 100, 405 30 Göteborg
Telefon: 031 786 0000

Om webbplatsen

Elin Lindström Claessen är redaktör för Akademiliv.
Har du idéer eller synpunkter mejla till akademiliv@gu.se

Anmäl dig till Akademilivs nyhetsbrev:

Tipsa Akademiliv

Har du förslag på en nyhet eller känner till något intressant bidrag/seminarium/utbildning?
Skicka ett mejl till Elin Lindström Claessen