PRISER. Forskaren Araz Rawshani vid avdelningen för molekylär och klinisk medicin fick nyligen etableringsbidrag från Vetenskapsrådet, och har också utsetts som mottagare av priset till yngre barndiabetesforskare, som delades ut av HKH Kronprinsessan Victoria. Han får priset för enastående epidemiologiska och kliniska studier och för implementeringen av modern teknologi.
Barndiabetes är den näst vanligaste kroniska sjukdomen bland barn och drygt 50.000 svenskar har denna form av diabetes, som också kallas typ 1 diabetes. Sjukdomen är dödlig om man inte får behandling omedelbart. Araz Rawshani ingår i ett större team med forskare från Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Sahlgrenska akademin och Nationella Diabetesregistret, som fokuserar på riskfaktorer för komplikationer, hjärt-kärlsjukdom och överlevnad.
– Att få priset är en stor ära och likaså ett erkännande för hela vår forskargrupp. Vi försöker identifiera sätt att minska risken för komplikationer och förlänga livet. I det långa loppet är det dock avgörande att vi hittar ett botemedel mot typ 1 diabetes och jag tror att det är en fråga om tid. Typ 1 diabetes är en av våra stora utmaningar inom den medicinska forskningen och jag är djupt tacksam för att få priset, säger Araz Rawshani och fortsätter:
– Personer som lever med typ 1 diabetes idag får bättre och bättre förutsättningar för varje dag som går, tack vare forskningen. Svensk forskning är i internationell framkant och vi kommer med största sannolikhet se många framsteg de kommande åren.
Behövs kunskap
Vid prisutdelningen, som skedde i samband med Barndiabetesfondens 30-årsjubileum i Linköping, tog också professor Per-Ola Carlsson vid Uppsala universitet emot Barndiabetsfondens Johnny Ludvigsson-pris för Framstående Barndiabetesforskning i Norden, ett pris han fick för viktiga och framgångsrika translationella studier – experimentell forskning som översätts till kliniska studier – och hans arbete med stamcellstransplantation för nydiagnosticerade typ 1 diabetespatienter. Priserna delades ut av HKH Kronprinsessan Victoria, som sedan många år är Barndiabetsforndens beskyddare:
– Det märktes att Kronprinsessan var mycket kunnig och genuint intresserad av typ 1 diabetes, vilket hade sin grund i att en nära vän till henne drabbats av sjukdomen. Kronprinsessans engagemang vittnar om att detta är något som berör de flesta svenskar. Vi som forskare är mycket tacksamma för Kronprinsessans engagemang eftersom det stärker forskningsfrågan och i slutändan gynnar det patienterna, säger Araz Rawshani.
I sitt tal konstaterade Kronpinsessan att hon genom fonden fått möjlighet att följa de vetenskapliga framstegen inom diabetesforskningen, och i sitt tal konstaterade hon bland annat att det behövs mer kunskap:
– Det har varit fascinerande – men också frustrerande. Så många barn blir sjuka av diabetes. Men vi vet fortfarande inte varför. Vi vet inte heller varför förekomsten är så hög just här i Sverige och Finland.
Barndiabetesfonden, som startades av seniorprofessor Johnny Ludvigsson, har i år dragit in 22 miljoner kronor som går till forskning om sjukdomen. Barndiabetesfondens Johnny Ludvigsson-pris för Framstående Barndiabetesforskning i Norden är 250.000 kronor och tilldelas alltså i år professor Per-Ola Carlsson vid Uppsala universitet. Årets Johnny Ludvigsson-pris till Yngre Forskare i Sverige som i år ges till doktor Araz Rawshani vid Göteborgs universitet är på 50.000 kronor. Priserna delades ut den 17 oktober i anslutning till Barndiabetesfondens 30-årsjubileum på Ryttargårdens konferensanläggning i Linköping.
Etableringsbidrag för forskning om hjärtstopp
Oktober blev en fin månad för Araz Rawshani, då han förutom priset från Barndiabetesfonden också fick besked om att han, som en av fyra unga forskare vid Sahlgrenska akademin, får sex miljoner kronor från Vetenskapsrådet i etableringsbidrag i årets stora utdelning inom medicin och hälsa. Det projekt han får etableringsbidrag för handlar om plötsliga hjärtstopp. I Sverige har ungefär fem miljoner personer utbildats i hjärt-lungräddning. Sjukvårdens och invånarnas insatser gör att en person räddas till livet var sjätte timme. Trots det är överlevnaden bara drygt 10 procent vid hjärtstopp utanför sjukhus och 30 procent vid hjärtstopp inne på sjukhus.
– Vi ska bland annat studera vilka faktorer som påverkar risken för att drabbas, samt studera hjärtstopp i olika patientgrupper, till exempel personer med diabetes, hjärtsvikt, kranskärlssjukdom och barn med medfödda hjärtfel. Vi ska även studera hur olika interventioner relaterar till överlevnaden och patientens livskvalitet, säger Araz Rawshani.
Forskargruppen ska också undersöka om artificiell intelligens kan användas för att förutsäga hjärtstopp bland personer med så kallad ICD, som är en defibrillator som inopererats i bröstkorgen. Slutligen är målet är att etablera en infrastruktur för att kunna genomföra effektiva kliniska prövningar inom Svenska Hjärt-Lungräddningsregistret.
– Registret har funnits i drygt 30 år och startades på Sahlgrenska sjukhuset. Det ger en världsunik möjlighet att studera hjärtstopp. Registret ska samköras med en lång rad andra databaser. Vi kommer att använda både klassisk epidemiologi och mer moderna analysmetoder, till exempel neuronnät, för att förutsäga hjärtstopp baserat på EKG-signaler, säger Araz Rawshani.
Tilldelningen från Vetenskapsrådet betyder mycket för hans forskning och ger bland annat möjlighet att rekrytera och utbilda doktorander. Hans första utmaning blir att etablera ett nationellt forskarlag.
– Det blir förhoppningsvis en enkel uppgift, för i Sverige finns några av världens främsta hjärtstoppsforskare. Vår filosofi är att ju fler som vill engagera sig, desto mer nytta för patienterna. Jag tror på att forskning och forskningsdata ska vara öppet för alla. Den filosofin kommer vara kärnan i projektet. Jag hoppas det ska leda till att fler vill engagera sig och öka den vetenskapliga produktionen, säger han.
FOTO: ANNA JÄRPE / BARNDIABETESFONDEN
