BIDRAG. Forskare vid Sahlgrenska akademin delar på nästan 120 miljoner kronor i etableringsbidrag och projektbidrag från Vetenskapsrådet inom utlysningen för medicin och hälsa. Fyra unga forskare får etableringsbidrag som ger dem totalt sex miljoner kronor vardera, vilket innebär att en fjärdedel av VR:s satsning på unga forskare i denna utlysning kommer till Göteborg.
– Jag vill gärna framföra mina gratulationer till alla er som fick bidrag från VR, oavsett hur stort bidrag ni fått. Jag gläds extra mycket över att fyra av de femton etableringsbidrag som delades ut ges till forskare hos oss, vilket visar att vår satsning på yngre forskare slagit mycket väl ut, kommenterar dekan Agneta Holmäng.
Växande laboratorium
En av de unga forskare som får etableringsbidrag är Aishe Sarshad, som därmed får totalt sex miljoner kronor till sin forskning. Hon fick nyligen också SSMF:s Stora Anslag, och befinner sig i London för att fira det när hon nås av beskedet att hon nu också fått Vetenskapsrådets etableringsanslag:
– Jag är jätteglad! Ända sedan jag var doktorand har det varit ett av mina mål att få bidrag från Vetenskapsrådet för min forskning, så det känns verkligen bra!
Tack vare de stora bidragen kan Aishe Sarshad nu bemanna upp sin grupp. Hon planerar att rekrytera ytterligare någon postdoktor och även en doktorand till sin grupp för att få fart på arbetet i hennes laboratorium. Under sin tid som postdoktor i USA var hon den första att visa att en grupp proteiner som kallas argonauter finns i kärnan hos vissa stamceller, och har nu som mål att ta reda på vilken uppgift dessa argonauter har och varför de inte finns i alla cellkärnor.
Antikroppar effekt på ben
Även Cecilia Engdahl, docent vid avdelningen för reumatologi och inflammationsforskning, får sex miljoner kronor i etableringsbidrag för att studera antikroppars effekt på ben, både generellt och vid benförlust orsakad av olika sjukdomstillstånd:
– Jag blev naturligtvis jätteglad och skrek rakt ut när jag läste mitt namn i samband med att tilldelningarna presenterades. Som så många andra har jag arbetat hårt med både ansökningen och tidigare forskning. Att få den här tilldelningen ger en stor trygghet och betyder att jag kan ägna mer tid åt forskning.
Frakturer är en av de vanligaste indirekta dödsorsakerna i västvärlden idag, eftersom de leder till en minskad rörlighet, som i sin tur kan ge ett antal komplikationer och följdsjukdomar. Cecilia Engdahl är en av de forskare som nyligen visat att autoantikroppar kan påverka benomsättning genom stimulering av celler som bryter ner ben, så kallade osteoklaster. Hon har också visat att östrogen kan reglera sockerstrukturer på antikroppar, vilket påverkar hur sjukdomsframkallande de är. Detta är främst viktigt vid uppstarten av ledgångsreumatism, eller reumatoid artrit som sjuksomen också kallas.
– Vi kommer att titta med nytt ljus på benförlust för att se om antikroppar kan vara direkt involverade i en ökad bennedbrytning. Vi kommer också undersöka om östrogenliknande ämnen kan användas för att motverka att kvinnor med antikroppar mot kroppens egna strukturer, så kallade autoantikroppar, utvecklar reumatoid artrit när de går in i klimakteriet, säger Cecilia Engdahl.
De övriga två andra unga forskarna som får etableringsbidrag vid Sahlgrenska akademin är Linda Johansson och Araz Rawshani.
Största bidragen till Fredrik Bäckhed och Bo Jacobsson
Totalt 25 forskare vid Sahlgrenska akademin får projektbidrag. De största bidragen går till Bo Jacobsson och Fredrik Bäckhed, som får nio miljoner kronor var till sina respektive projekt. Fredrik Bäckheds grupp ska undersöka hur vår kost påverkar tarmfloran och dess relation till typ 2 diabetes, och Bo Jacobssons forskargrupp ska genomföra genetiska analyser för att bättre förstå graviditetslängd och förtidsbörd.
– Den viktigaste orsaken till att barn är sjuka och dör i världen i dag är att de föds för tidigt. Vi ligger nu i startgroparna för att göra större och bättre studier för att hitta ytterligare gener som är kopplade till förtidsbörd, det största perinatalmedicinska problemet, och graviditetslängd, säger han.
Tidigare studien har visat att det finns fyra gener, hos mamman, med tydlig koppling till graviditetslängd och att tre av dessa kan ha inflytande på sannolikheten för förtidsbörd, alltså förlossning före 37 fullgångna veckor.
– Genom att hitta fler gener hoppas vi att vi kan komma närmre lösningar som kan användas kliniskt, till exempel för att bättre kunna förutsäga om barnet kommer att födas förtidigt. Men framför allt bättre förstå mekanismer bakom hur och när förlossningen startar. Om man förstår det kan vi utveckla behandlingar som syftar till att förebygga förtidsbörd å ena sidan, men också starta förlossningen när så behövs av medicinska skäl å den andra.
Ska förutsäga och förebygga hjärt- och kärlsjukdom
Även Göran Bergström, professor vid avdelningen för molekylär och klinisk medicin, får ett av utlysningens större bidrag. Han har fått närmare 4,6 miljoner kronor till sin forskning som handlar om hur man kan förbättra och göra riskbedömningen för hjärt- och kärlsjukdomar mer personbaserad. Han hoppas förbättra möjligheten att se vem som i framtiden drabbas av hjärtsjukdom, med hjälp av nya blodprovsanalyser och med avbildning av hjärta och blodkärl. Förhoppningen är att göra denna bedömning mer korrekt på individnivå, för att på så sätt bättre kunna förebygga sjukdom.
– Med vår forskning hoppas vi kunna ge människor fler friska år och skjuta hjärt- och kärlsjukdom upp i åldrarna. Genom att bättre kunna förutsäga vem som kommer drabbas kan vi också arbeta förebyggande på ett mer effektivt sätt, säger Göran Bergström.
Genom moderna beräkningsmodeller, med hjälp av maskininlärning, försöker han optimera existerande riskmodeller. Han försöker förbättra dessa med omfattande analys av proteiner, gener och metaboliter och genom att addera information från olika radiologiska undersökningar.
Effekterna av PFAS i dricksvatten
Kristina Jakobsson, professor på avdelningen för samhällsmedicin och folkhälsa, forskar inom området arbets- och miljömedicin. Hon får 2,4 miljoner till sin forskning om handlar om hur PFAS påverkar människor. Perfluorerade alkylsyror (PFAS) är en stor grupp av mycket svårnedbrytbara kemikalier som har fått stor spridning i miljön. De används i många olika tekniska tillämpningar och konsumtionsprodukter. Människor får i sig PFAS från både mat och inomhusmiljö. På vissa ställen finns det också i dricksvatten, oftast efter att vissa typer av brandskum har nått grundvattnet efter användning.
– På gruppnivå har man sett att PFAS kan påverka blodfetter, barns födelsevikt och vaccinationssvar men mycket är fortfarande okänt, säger Kristina Jakobsson.
Just nu pågår ett stort forskningsprogram som följer invånare i Ronneby. En tredjedel av kommuninvånarna har under lång tid fått i sig mycket höga halter av PFAS via dricksvattnet.
– Vi undersöker hur PFAS förs över mellan mor och barn under graviditet och amning och om ämnena påverkar barnens födelsevikt, tillväxt, språkutveckling och antikroppssvar efter vaccinationer. Vi studerar också påverkan på hormonnivåer och blodfetter hos barn och vuxna, samt risk för olika sjukdomar, säger Kristina Jakobsson
I delprojektet VR nu stöttar ska forskarna undersöka hur PFAS lämnar kroppen och varför det finns stora skillnader mellan olika individer i hur lång tid det tar att bli av med PFAS. Forskningsprogrammet sker i samarbete med forskare från ett flertal svenska universitet samt London School of Hygiene and Tropical medicine.
Magtarmhormon och alkoholberoende
Elisabet Jerlhag-Holm, docent vid sektionen för farmakologi vid institutionen för neurovetenskap och fysiologi, får 4 800 000 kronor till sitt projekt, som handlar om aptitreglerande hormoners betydelse för beroendesjukdomar:
– Anslaget betyder att jag kan fortsätta göra det som jag gillar mest att göra, att forska. Det betyder också att min grupp kan fortsätta gemensamt mot vårt mål, djupdyka in mekanismer som är av vikt för beroendeforskning, kommenterar Elisabet Jerlhag-Holm det postivta beskedet från VR.
Hennes grupp ska dels undersöka hur kombinationsbehandlingar av olika magtarmhormoner påverkar alkoholintag, vilket hitintills är okänt, och de ska också förstå de mekanismer i hjärnan som är involverade. Gruppen etablerar en helt ny metod att undersöka dessa mekanismer på människor:
– Där kommer vi studera om magtarmhormoner påverkar intravenös självadminsitering av alkohol, i ett steg närmre en stor klinisk studie på alkoholberoende patienter.
Ett viktigt erkännade
Johan Bylund, professor vid institutionen för odontologi, har fått VR-medel i flera omgångar. För honom innebär bidrag från VR ett erkännande som forskare, som betyder nästan lika mycket som pengarna i sig:
– Dagens besked känns väldigt bra, dels för att Vetenskapsrådet tror på mina idéer, men också finansiellt eftersom jag numera har arbetsgivaransvar och pengarna är en förutsättning för att jag ska kunna ha en liten forskagrupp anställd. Efter att ha suttit i flera gransknings- och bedömargrupper vet jag dessutom att ett anslag från VR innebär en kvalitetsstämpel som på många sätt kan göra det lättare att få andra anslag.
Han studerar inflammationsprocessen på cellnivå, exempelvis i samband med tandlossningssjukdom, och får nu 2 400 000 kronor till sitt projekt om neutrofila granulocyter vid tandlossningssjukdomar, där han och hans grupp studerar hur serinproteaser reglerar inflammation och bennedbrytning:
– Genom VR-bidraget har vi nu möjligheter att följa upp några riktigt spännande fynd utan att behöva hasta, säger Johan Bylund.
Elva procent av utlysningen
Totalt beviljade Vetenskapsrådet nästan 1,1 miljarder kronor för åren 2019–2024. Av alla medel som Vetenskapsrådet hade att dela ut i denna utlysning får forskare vid Göteborgs universitet cirka elva procent. Minskningen var förväntad, eftersom fakulteten haft god utdelning två år i rad, vilket lett till att det är ovanligt många forskare vid Sahlgrenska akademin som just nu har pågående VR-projekt och som därför inte sökt i denna ansökningsomgång.
Hela listan
– de fick bidrag vid Göteborgs universitet inom utlysningen för medicin och hälsa (observera att endast besked via personligt konto i prisma är garanti för beviljat bidrag):
ETABLERINGSBIDRAG
Cecilia Engdahl
Antikroppars betydelse för benmassa och vid inducerad benförlust
6 000 000 kronor
Linda Johansson
Strukturell basis for MT1/MT2 receptor-dimer signalering och dess inverkan på typ 2-diabetes
6 000 000 kronor
Araz Rawshani
Nya Metoder och Data i Hjärtstoppsforskning: Förutsäga och Förebygga Hjärtstopp, Studera Överlevnad, Behandlingar och Patientens Livskvalitet
6 000 000 kronor
Aishe Sarshad
Undersökning av inverkan av nukleära miRNA-medierad genreglering i stamceller och cancer.
6 000 000 kronor
PROJEKTBIDRAG
Mats Bemark
Gränskontrollsstyrkor under utbildning – jämförelse av lymfocyters funktioner och lokalisation i tarmens lymfoida vävnader mellan människa och mus på singel-cell nivå
2 400 000 kronor
Göran Bergström
En mer personbaserad riskprediktion av kardiovaskulär sjukdom
4 584 000 kronor
Jan Borén
Studier av kardiovaskulära riskfaktorer
4 800 000 kronor
Johan Bylund
Neutrofila granulocyter vid tandlossningssjukdomar – hur serinproteaser reglerar inflammation och bennedbrytning
2 400 000 kronor
Fredrik Bäckhed
Undersökningar av hur vår kost påverkar tarmfloran och dess relation till typ 2 diabetes
9 000 000 kronor
Suzanne Dickson
Karaktärisering av nervceller som svarar på interna och externa signaler som stimulerar överkonsumtion av mat
2 400 000 kronor
Henrik Hagberg
Perinatala hjärnskador
4 800 000 kronor
Bo Jacobsson
Genetiska analyser för att bättre förstå graviditetslängd och förtidsbörd
9 000 000 kronor
Kristina Jakobsson
Elimination av perfluorerade alkylsyror – observationsstudier och humana experimentella studier
2 400 000 kronor
John-Olov Jansson
Mekanismen för kliniskt använda Glucagon-like peptide-1 (GLP-1) receptorstimulerande anti-fetma läkemedel; en oväntad icke-synaptisk signalering i hjärnan
2400 000 kronor
Elisabet Jerlhag-Holm
Aptitreglerande hormoners betydelse för beroendesjukdomar
4 800 000 kronor
Tao Jin
Samspel mellan bakterier och värd – bakomliggande molekylära mekanismer, nya biomarkörer och framtida behandlingar för septisk artrit
2 400 000 kronor
Gudmundur Johannsson
Biomarkörer för glukokortikoider
2 400 000 kronor
Malin Johansson
Gobletcellerna och tarmens skyddande mucus
2 400 000 kronor
Hans-Georg Kuhn
Återhämtning under sen fas efter stroke: biomarkörer i blodet, plasticitetsmekanismer och kognitiva studier
2 400 000 kronor
Göran Landberg
Cancerns mikromiljö – behandlingsmål och viktig medierare av tumörprogression
4 800 000 kronor
Sara Lindén
Reversering och kunskap om infektionsinducerade förändringar av mucinglykaner och mucusutsöndring som reglerar Helicobacter pylori
4 800 000 kronor
Nils Lycke
Nya adjuvansformuleringar för nästa generation av brett skyddande nasala influensavacciner
3 600 000 kronor
Hanns-Ulrich Marschall
Roll av aktivering av gallsyrereceptor FXR vid human lipidomsättning och reglering av alkalisk fosfatas
2 400 000 kronor
Jonas Nilsson
Translationell och klinisk cancerforskning för att finna nya behandlingar av patienter med spridd hud- eller ögonmelanom
4 800 000 kronor
Jenny Nyström
Nya strategier för att upptäcka centrala mekanismer vid uppkomst och progression av kronisk njursjukdom
2 400 000 kronor
Charlotta Olofsson
Molekylär och cellulär reglering av adiponektinfrisättning i vita adipocyter, vid hälsa och vid metabol sjukdom
2 400 000 kronor
Anna Rudin
Tidig reumatoid artrit: nya aspekter på patogenes och biomarkörer för behandlingssvar
4 800 000 kronor
Ingmar Skoog
Psykisk och kognitiv hälsa bland äldre. Relation till ålder, kön, födelsekohort, funktionsförmåga, kroppslig hälsa, genetiska, psykologiska, sociala och neurobiologiska faktorer.
2 400 000 kronor
Lena Öhman
Sjukdomsmekanismer och prediktorer av sjukdomsförlopp och terapisvar hos patienter med kronisk inflammatorisk tarmsjukdom (IBD)
4 800 000 kronor
TEXT: ELIN LINDSTRÖM / KARIN ALLANDER / SUSANNE LJ WESTERGREN / NINA RAUN / JENNY PETTERSSON
FOTO: THOMAS JOHANSSON / JOHAN WINGBORG / ELIN LINDSTRÖM / CECILIA HEDSTRÖM / ANNA MOLANDER / PAULINA JACOBSSON / BILDBYRÅN GÖRAN PETERSON AB
Birgitta Ahlström skriver
Stort Grattis, Johan, till projektbidraget!