BIDRAG. Årets Bollan-stipendium ges till Alessandro Camponeschi, Julia Morud Lekholm, Kara Schneider och Aura Zelco som ska använda sina medel vid olika plattformar inom Core Facilities för sina projekt. Stipendiet kan delas ut tack vare en donation av Bollan Lindén. Stipendierna, med tillhörande diplom och blommor, delades ut fredagen den 11 oktober på EBM i närvaro av donatorns släktingar.
Stipendiemedlen, totalt 2,4 miljoner kronor, testamenterades till Göteborgs universitet av Elisabeth “Bollan” Lindén. Årligen utlyses 250 000 kronor och fördelas på uppemot fem sökande, som ska vara doktorander eller nydisputerade forskare, vars avhandling inte är äldre än fem år.
I fredags hölls en högtidlig utdelning till årets fyra stipendiater.
– Som företrädare för vår forskningsinfrastruktur är jag väldigt glad att vi är en del av denna viktiga tilldelning till yngre forskare. Att ett flertal forskare och doktorander får möjlighet till självständig finansiering och nyttjande av den avancerade utrustning och kompetens som finns här i Göteborg är väldigt bra, och vi är alla tacksamma för den generösa gåvan som möjliggör detta, säger Elisabet Carlsohn, chef för Sambio Core Facilities vid Göteborgs universitet.
Söker skillnader i proteinreglering i leukemi
Alessandro Camponeschi är en disputerad forskare, verksam vid avdelningen för reumatologi och inflammationsforskning, institutionen för medicin. Han får 50 000 kronor till sitt projekt om proteiner som är viktiga för utvecklingen av akut lymfatisk leukemi främst hos barn. Han kommer använda medlen vid de båda plattformarna för proteomik och bioinformatik.
Nyligen kunde Alessandro Camponeschi och hans kollegor visa att RNA för generna RAG1 och RAG2 uttrycks i leukemiska celler. De proteiner som dessa gener kodar för är normalt involverade i rekombineringen av genetiskt material i gener som kodar för antikroppar. Enligt studier i möss regleras RAG-generna på flera nivåer (RNA, protein, fosforylering) men om de regleras på samma sätt i människa har inte studerats.
B-celler bildas i friska individer
Med proteomik vill Alessandro undersöka uttrycket av RAG-proteiner i prover från patienter med leukemi och jämföra med friska kontroller för att hitta skillnader i proteinreglering. Tillsammans med Bioinformatik Core-faciliteten kommer han att analysera datasamlingar som redan finns, för att få en övergripande bild av genreglering och epigenetik.
Alessandro Camponeschi har tidigare främst studerat mogna B-celler, det vill säga de celler som efter aktivering producerar antikroppar, men har under det senaste året bytt fokus till hur B-celler bildas, vilket sker i benmärgen.
– Det är under bildandet av B-celler som generna som kodar för antikroppar rekombineras. Med andra ord är det då RAG-generna slås på och av ett flertal gånger. Eftersom detta är lite är undersökt i människa kommer jag först titta på hur B-celler bildas i friska individer och hur RAG regleras på RNA- och proteinnivå, berättar Alessandro.
Tillsammans med sina kollegor jämför han sina resultat i friska celler med celler från patienter med akut lymfatisk leukemi, där de flesta är av B-cells-typ.
Modelldjur med bara 302 nervceller
Julia Morud Lekholm, disputerad forskare vid avdelningen för medicinsk kemi och cellbiologi, institutionen för biomedicin, får 75 000 kronor som hon ska använda vid plattformen för avancerad mikroskopi, Center for Celllular Imaging (CCI). I sitt projekt studerar Julia tidigare okända jonkanaler och hur dessa reglerar nervsignalering som svar på externa stimuli i rundmasken C. elegans.
– För att kunna förstå hur hjärnan tar in och behandlar signaler från vår omvärld måste vi först förstå hur signaler uppstår i enskilda nervkretsar. Dessa typer av processer är mycket svåra att förstå i mer komplexa organismer, såsom möss och människor. Denna rundmask har bara 302 nervceller, vilket kan jämföras med människans biljoner nervceller. Detta har gjort det möjligt att kartlägga alla kopplingar och synapser mellan nervceller i C. elegans, vilket gör det enklare att förstå hur nervsignaler uppstår och fortplantas i neuronala kretsar, berättar Julia Morud Lekholm.
Gensaxen CRISPR och superupplöst flourescens-mikroskopi
I projektet kommer ett antal gener som kodar för okaraktäriserade neuronala receptorer att GFP-taggas med hjälp av CRISPR-Cas9-teknik, och deras uttrycksmönster kommer sedan studeras med hjälp av superupplöst flourescens-mikroskopi. Genom att veta exakt på vilka neuron som receptorerna sitter, kan man försöka tolka vad som händer i de neuronala kretsarna när receptorerna blir aktiverade.
– Vi kommer också analysera huruvida receptorerna återfinns i eller utanför synapser med hjälp av en så kallad ”split GFP”-teknik, där ena delen av GFP uttrycks presynaptiskt och den andra postsynaptiskt, säger Julia Morud Lekholm, som hoppas att de nya kunskaper projektet ger kan öka förståelsen om hur dessa receptorer fungerar och styr nervcellsaktivitet, och även hur signaler inblandade i tolkning av sensoriska stimuli från vår omvärld integreras i neuronala kretsar.
Hantering av giftiga proteiner
Kara Schneider, doktorand vid avdelningen för mikrobiologi och immunologi vid institutionen för biomedicin, studerar hur celler hanterar giftiga proteiner, vilket i förlängningen kan bidra i forskningen om sjukdomar där dessa processer inte fungerar som de ska.
– Vid neurodegenerativa sjukdomar och under åldrandet kämpar celler för att hantera skadade och dysfunktionella proteiner på rätt sätt. Dessa avvikande proteiner kan störa cellfunktionen och bli giftiga, säger Kara Schneider, som använder den encelliga jästen Saccharomyces cerevisiae som forskningsmodell för att svara på grundläggande frågor om hantering av problematiska proteiner på cellnivå:
– Jag är intresserad av de mekanismer som är ansvariga för insamling och deponering av potentiellt skadliga proteiner på specifika platser i cellen. I allmänhet kan alla proteiner felfällas och bli dysfunktionella men inte alla är giftiga för cellen och endast en delmängd har visats vara kopplad till sjukdomens början.
Tillgång till superupplösningsmikroskop
Det är inte känt vad det är som gör att cellen kan ta hand om vissa skadade proteiner men inte andra. I sitt doktorandprojektet övervakar Kara Schneider hur cellen hanterar fällningsproteiner med olika egenskaper genom fluorescensmikroskopi, och hon får nu 50 000 kronor i Bollan-stipendium som ger tillgång till superupplösningsmikroskop vid Center for Cellular Imaging (CCI).
– Därmed kommer jag kunna visualisera organisationen av olika felveckade proteiner inom samma proteinavlagring, säger Kara Schneider.
En annan process hon undersöker är hur cellulära organeller deltar i insamlingen av avvikande proteiner. Vissa organeller såsom mitokondrier har visat sig fungera som platser för insamling av olika skadade proteiner, berättar Kara Schneider:
– Jag hittat intressanta gener som krävs för proteindeponering vid mitokondrier, och kommer nu att studera celler som inte samlar in avvikande proteiner vid mitokondrier genom att använda utrustningen vid Center for Cellular Imaging.
Immunförsvarets roll för hjärnskada hos förtidigt födda barn
Aura Zelco, doktorand vid sektionen för fysiologi, institutionen för neurovetenskap och fysiologi, får 75 000 kronor i Bollan-stipendium. Hennes projekt handlar om
det neonatala immunförsvaret betydelse för utvecklingen av prematur hjärnskada och cerebral pares, och stipendiet ska användas för att ytterligare analysera sekvensdata vid core faciliteten för bioinformatik.
– Idag behandlas fullgångna spädbarn med nedkylning, men behandlingen fungerar inte alltid, särskilt för barn som fötts förtidigt. Det neonatala immunförsvaret har visats spela en roll i utvecklingen av prematur hjärnskada, men vi saknar fortfarande en djupgående förståelse dess betydelse. Tidigare studier från vår och andra forskargrupper visar att flera olika typer av immunceller ackumuleras i hjärnhinnan efter prematur hjärnskada, säger Aura Zelco.
Utfört encells-RNA-sekvensering
Projektet har två huvudmål: det första är att karakterisera immuncellspopulationen i den neonatala hjärnhinnan vid fysiologiskt tillstånd, vilket inte gjorts tidigare. Det andra målet är att studera vilken roll immuncellerna i hjärnhinnan har vid prematur hjärnskada.
– För att nå dessa mål har vi använt en in vivo-modell och analyserat en stor immuncellspopulation, leukocyterna. Vi har utfört encells-RNA-sekvensering, en relativt ny teknik där cellers genaktivitet kartläggs en och en och jämförs med varandra. Detta ger möjlighet att utforska olika populationer och se vilka celltyper och signalvägar som påverkas i vår modell av prematur hjärnskada, säger Aura Zelco.
Samarbetet med core faciliteten för bioinformatik kommer att resultera i en beskrivning av de neonatala immuncellspopulationerna vid fysiologisk och patologiskt tillstånd och hur de påverkas i gruppens modell av prematur hjärnskada. Även tidigare okända populationer kommer kunna karakteriseras.
Här kan du läsa en längre intervju där Karolina Lindén, släkting till Bollan Lindén, ger en bild av kvinnan som möjliggjorde stipendiet vid Sahlgrenska akademin: https://akademiliv.se/2019/02/56095/
TEXT: ELIN LINDSTRÖM
FOTO: ELISABET CARLSON
