UPPDRAG. Martin Lagging, professor i klinisk virologi, har utsetts till ny vicedekan för utbildning på forskarnivå. Han tillträder den 1 november, och har redan börjat sätta sig in i frågor som ligger på bordet för Rådet för utbildning på forskarnivå (FUR).
– Sahlgrenska akademins forskarutbildning är i toppklass, och flera undersökningar har visat att det oftast går mycket bra för dem som disputerat hos oss. Men det finns förstås, som alltid, förbättringspotential, säger Martin Lagging.
Han har nyss fått beskedet att han utsetts till ny vicedekan och kommer nu ta sig tid att läsa in sig på de frågor som är aktuella, bland annat resultaten från utvärderingen RED19:
– Det är en omfattande utredning som det kommer ta tid för hela fakulteten, på olika nivåer, att begrunda. Den ger också konstruktiva förslag till hur vår forskarutbildning ska förbättras. Jag vill beakta dessa synpunkter för att, tillsammans med mina medarbetare i FUR, överväga hur vi bäst ska gå vidare.
Intressant och viktigt
För honom är uppdraget som vicedekan en del i den demokratiska organisation som fakulteten präglas av, där förslag först diskuteras och bereds i arbetsgrupper, kommittéer och råd, och där beslut fattas gemensamt och pragmatiskt.
– Jag hoppas att jag kan bidra med förslag som kan leda till förbättringar för studenter, doktorander, lärare och handledare, och som kan bidra till att forskarutbildningen vid Sahlgrenska akademin utvecklas. Men jag är också medveten om att mina företrädare, Anna Karlsson-Bengtsson och Kristoffer Hellstrand, har gjort ett utmärkt arbete i denna riktning.
Själv samverkansdoktorand
Att förbättra forskarutbildningen för samverkansdoktorander, alltså de doktorander som framför allt har Västra Götalandsregionen som arbetsgivare, är en av de förbättringspunkter som identifierades i RED19, och som FUR nu har att diskutera med resten av fakulteten.
Martin Lagging påpekar att han själv en gång var en sådan samverkansdoktorand, och att förutsättningarna sedan dess tydligt har förbättrats, bland annat genom beslut från sjukhusledningen att sjukhusanställda måste garanteras tid för forskning. Ett annat exempel på förbättring för kliniska doktorander är etableringen av ALF-tjänster för flera kategorier av sjukhusanställda.
– Utbildningen av läkare, som ALF-avtalet baseras på, skulle inte kunna genomföras om inte många andra sjukvårdsanställda deltog. Jag vill verka för att en större andel sjukhuspersonal med legitimationsutbildning inom Västra Götalandsregionen påbörjar och slutför forskarutbildning, och att villkoren för forskning för dessa personalkategorier jämställs. Det är glädjande att notera att Medi-sam och Hälso-sam nyligen har tagit viktiga steg i denna riktning.
Martin Lagging tycker också att det är angeläget att minnas att en stor del av forskarutbildningen bedrivs vid prekliniska institutioner:
– Klinisk forskning och grundläggande forskning kompletterar varandra. Jag vill verka för att fler läkare får möjlighet att doktorera i prekliniskt ämne så att fler läkarutbildade lärare involveras i grundutbildning för läkare och i andra vårdutbildningar.
Fyra år i FUR
Martin Lagging läkarutbildades vid Karolinska Institutet och disputerade i Göteborg med en avhandling om hepatit C-virusinfektion 2002. Han har varit huvudhandlare i två doktorandprojekt och bihandledare i tre; förnärvarande är han huvudhandlare åt ytterligare två doktorander samt bihandledare åt två. Martin Lagging har haft en sexårig forskartjänst från Vetenskapsrådet och utnämndes till professor i klinisk virologi 2014, kombinerat med en tjänst som överläkare på SU. På senare tid har hans forskningsfokus delvis flyttats från hepatit C till ett annat flavivirus, nämligen TBE. Fram till förra året var han en av två studierektorer vid institutionen för biomedicin, och han var då också under fyra år ledamot i Rådet för utbildning (FUR).
– Under min tid som studierektor fick jag erfarenhet av att hantera de problem, på många nivåer, som ibland kan uppstå mellan handledare och doktorand. Jag vill verka för att minimera risken att sådana konflikter uppstår, säger Martin Lagging.
Diskriminering prioriterat
En av de aktuella frågor som Martin Lagging kommer att prioritera är att gå vidare med den arbetsmiljöenkät för doktorander som genomfördes av doktorandrådet (DOR) med stöd av FUR. Martin Lagging vill utreda möjligheten att genomföra ytterligare undersökningar för att bekräfta och fördjupa den bild som enkäten gav. Den visade bland annat att betydligt fler av de internationella studenterna, tjugo procent, upplevde att de diskriminerats, jämfört med doktorander med svensk bakgrund (sju procent). Svarsfrekvensen i dock tyvärr låg i denna undersökning.
– Ingen enda doktorand ska behöva uppleva sig diskriminerad. Detta måste vi titta närmare på, säger Martin Lagging med eftertryck.
TEXT OCH FOTO: ELIN LINDSTRÖM
