Akademiliv

Sahlgrenska akademins nyheter

In English
Göteborgs universitets logotyp

Agneta Holmäng: Nu gäller det att ta tillvara på förslagen från RED19

Agneta Holmäng. Foto: Malin Arnesson.

KRÖNIKA. Stora insatser har gjorts på alla nivåer inom fakulteten för att sammanställa underlagen för den externa utvärderingen av forskningen, RED19. Nu gäller det att vi tar tillvara på den kritik och de förslag som presenterats av sakkunniga. Det skriver dekan Agneta Holmäng i sin krönika.

RED19, eller Research Evaluation for Development 2019 som förkortningen står för, har nu presenterat sin rapport, där både fakulteten som helhet och våra institutioner ges flera konstruktiva förslag på hur vi kan skapa förutsättningar för ännu bättre forskning. Vi får också mycket beröm som ger oss anledning att vara stolta. Vi har bland annat lyckats väl i vår rekrytering av yngre forskare och att ge dem det stöd de behöver för att kunna etablera självständiga forskargrupper. När nyanställda framstående medarbetare trivs ger det snabbt ett gott rykte i vår omvärld, som kan leda till att fler yngre, men även mer seniora forskare, letar sig hit.

Utvärderingar är viktiga men får inte ske för ofta

RED19-utvärderingen blev mycket bra och givande, tycker jag. Med detta sagt vill jag också framföra att jag inte är odelat positiv till denna typ av granskningar. Utvärderingar är viktiga men får inte ske för ofta, då tar det så mycket tid och kraft att medarbetare inte hinner ägna sig åt sina huvudsakliga uppgifter. Nu har det gått nästan tio år sedan senaste utvärderingen, RED10, så det kanske är lagom med en utvärdering om ytterligare tio år.

Vi befinner oss nu mitt i processen där fakulteten och våra institutioner bearbetar och analyserar resultaten från RED19. I början av terminen diskuterades rapporten med fakultetsledningen på det gemensamma uppstartsmötet för fakultetsstyrelse och institutionsledningarna. Vi har nu fått ut mallar från den centrala förvaltningen där verksamheten på alla nivåer ska gå igenom resultaten från RED19 och konkretisera de åtgärder som är möjliga att genomföra för att möta kritiken. Dessa handlingsplaner ska vara inlämnade i december, och kommer att följas upp under de dialoger vi ska ha med institutionerna till våren.

Pekar på problem som vi redan känt till

Vi kan konstatera att utvärderingen egentligen inte kommer med några överraskningar. Den pekar på problem som vi redan känt till, men det är ändå betydelsefullt för oss att få en sammanställning av dessa, eftersom det är frågor vi behöver åtgärda.

Det faktum att vi i hög grad internrekryterar våra forskare och lärare är en sådan utmaning. Rörligheten bland akademisk personal är generellt sett låg i Sverige. Enligt den senaste forskningsbarometern från Vetenskapsrådet så är det omkring 64 procent av personalen vid de breda etablerade universiteten som har en doktorsexamen från samma lärosäte som de nu är verksamma vid. Sammantaget är rörligheten som lägst inom lantbruksvetenskap följt av medicin och hälsovetenskap, där 57 procent har en doktorsexamen från det egna lärosätet. Expertpanelen bakom RED19 menar att vi bör sträva efter att externrekrytera 50 procent av alla lärar- och forskartjänster. Personligen tycker jag inte att man bara ska titta på vilket lärosäte personen i fråga disputerat vid, utan huvudsaken är att forskaren har internationell erfarenhet och exempelvis gjort en period som postdoktor. Detta ger nya intryck, kontakter och angreppssätt som kan föras tillbaka till det ursprungliga lärosätet. Detta internationella utbyte bör ske på alla nivåer, vilket är anledningen till att Rådet för forskning (FOR) fått i uppdrag att skapa ett nytt sabbaticalprogram med goda villkor för våra professorer.

 I år har vi den stora glädjen att promovera tre hedersdoktorer

Även vår forskarutbildning har förbättringspotential, menar expertpanelen, som föreslår att vi kanske skulle kunna balansera antalet forskarstuderande genom att satsa mer resurser på postdoktoral nivå. En annan åtgärdspunkt som lyfts fram är situationen för de doktorander som samtidigt är anställda som läkare eller annan personalkategori inom vården – så kallade samverkansdoktorander. Här är det viktigt att vi ständigt bevakar att de får ut sin forskningstid på kliniken, men eftersom de kombinerar sina forskarstudier med kliniskt arbete så behöver de längre tid på sig innan de kan disputera. Här diskuterar vi bland annat att om vi kan ge möjlighet för dessa att genomföra en licentiatexamen och därefter ha möjlighet att välja att avsluta med denna examen eller att fortsätta sina forskarstudier. En sådan öppning tror jag skulle innebära att fler kliniskt verksamma skulle våga söka sig till forskarutbildningen. Redan under forskarutbildningen vill vi också att de internationella vistelserna blir en naturlig del av forskarkarriären, och där detta skulle kunna skrivas in redan i studieplanen för doktoranden. Jag vill gärna tipsa om de bidrag som går att söka under hela året från Svenska Sällskapet för Medicinsk Forskning, SSMF, där doktorander kan få 50 000 kronor upp till tre gånger under sin forskarutbildning ,för att exempelvis kunna besöka potentiellt intressanta internationella postdoc-lab.

Inom kort sker doktorspromoveringen, som alltid är en fin akademisk högtid. I år har vi också den stora glädjen att promovera tre hedersdoktorer: Gunilla Backman, Carl Bennet och Denis Mukwege. Jag hoppas du har möjlighet att delta vi det seminarium som ges i Wallenberg konferenscentrum den 18 oktober klockan 11:30. (Föranmälan krävs senast den 8 oktober, se inbjudan i Akademiliv).

Agneta Holmäng

Här kan du läsa rapporterna från RED19:

Fler nyheter

Fler nyheter…

Sahlgrenska akademin

© Göteborgs universitet
Box 100, 405 30 Göteborg
Telefon: 031 786 0000

Om webbplatsen

Elin Lindström är redaktör för Akademiliv.
Har du idéer eller synpunkter mejla till akademiliv@gu.se

Anmäl dig till Akademilivs nyhetsbrev:

Tipsa Akademiliv

Har du förslag på en nyhet eller känner till något intressant bidrag/seminarium/utbildning?
Skicka ett mejl till Elin Lindström Claessen