JUBILEUM. För 60 år sedan, när Biomedicinska biblioteket invigdes, var de typiska besökarna forskare som letade efter referenser eller artiklar. Idag ser biblioteket allt mer besök av studenter som framför allt vill ha en plats att där de kan göra sina uppgifter och plugga.
Det har i dagarna gått exakt 60 år sedan byggnaden för Biomedicinska biblioteket invigdes av kung Gusyaf VI Adolf och drottning Louise. Det första medicinska biblioteket bildades i samband med att den Medicinska högskolan inrättades 1948, och fick då flytta runt några år, från ett mindre rum på Stadsbiblioteket, till en fallfärdig paviljong på Sahlgrenska, till ett utrymme på reumatikerkliniken.
Snabbtelefoner och rullband
När det nya Medicinareberget skulle byggas fick den Chalmersutbildade arkitekten Klas Anshelm uppdraget. Biblioteket placerades centralt mellan klinikerna på Sahlgrenska och de mer teoretiska miljöerna på Medicinareberget.
Efter två års byggarbete kunde biblioteket flytta in sommaren 1959. Biblioteket inreddes smakfullt i gråskalor, med svarta trappräcken som ett grafiskt avbrott, och det möblerades med stilfulla designklassiker. Även tekniskt var biblioteket i framkant, med snabbtelefoner i alla rum och en låneexpedition med rullband. Invigningen den 18 september blev festlig med kunglig närvaro, och grusades inte av det faktum att att bokhyllorna i magasinet under natten rasat som ett jättelikt dominospel.
Ett hus för människor
Sedan invigningen för 60 år sedan har byggnadens yttre utseende inte förändrats, men däremot dess innehåll, liksom dess roll för forskare och studenter. Den datorisering och digitalisering som skett av böcker, tidskrifter och kunskap har ökat tillgängligheten, och numera får forskare tillgång till artiklar vid sina datorer, via bibliotekets prenumerationer. Samtidigt finns de äldre samlingarna kvar i huset.
Annelie Janred, chef för Biomedicinska biblioteket, menar att huset byggdes som en plats för samlingar, men lägger nu mera fokus på vara ett hus för människor:
– För 60 år sen var besökarna till stora delar forskare som var på jakt efter referenser och artiklar till sin forskning. Dagens besökare är framför allt studenter som har behov av olika typer av studieplatser, berättar Anneli.
Tusen besök på en dag
Och det är många studenter som använder Biomedicinska biblioteket som sin studieplats. Första måndagen i september noterades tusen besök på en enda dag. Med tanke på att antalet besökare ökar är lokalernas tillgänglighet en aktuell fråga för biblioteket, och en annan utmaning är att komma närmare studenterna och rent fysiskt kunna möta dem där de rör sig.
– Vi vill förstås också fortsätta att ge forskarna den service de efterfrågar, med de ökade priser och den ökade efterfrågan vi ser när det gäller fjärrlån och dokumentleverans.
Idag erbjuder Biomedicinska biblioteket stöd för såväl forskare som studenter via forskarservicegruppen och undervisningsteamet:
– För forskare handlar det mycket om hjälp med systematiska sökningar på olika plan och för studenterna undervisning på program- eller kursnivå, säger Annelie Janred.
TEXT: ELIN LINDSTRÖM
FOTO: ARKIV
