INFRASTRUKTUR. Efter flera års hårt arbete för att få ihop finansiering och lokal står nu Göteborgs masscytometer på plats på Klinisk Kemi på Sahlgrenska Universitetssjukhuset. Instrumentet kombinerar flödescytometri med masspektrometri, och är den mest avancerade av sitt slag i Sverige.
Christine Wennerås, professor i klinisk bakteriologi, gläds mycket över att instrumentet nu står på plats. Hon menar att det kommer att kunna användas av en lång rad forskare inom olika fält vid Sahlgrenska akademin och Sahlgrenska Universitetssjukhuset:
– Det finns oändligt många applikationer: från att studera cancerstamceller, leukemiceller, stamceller i olika vävnader, vita blodkroppar vid olika sjukdomar, till att klargöra om cellerna ändrar sitt uttryck av molekyler, som exempelvis att undersöka om de blir motståndskraftiga mot cytostatika eller infektionsförsvarets celler.
Presentationer vid seminarium
Instrumentet blir tillgängligt för att forskare på Sahlgrenska akademin och Sahlgrenska Universitetssjukhuset mot självkostnadspris, med brasklappen att analyserna är ganska dyra att genomföra. Inledningsvis finns tre personer som har den kompetens som krävs för att använda maskinen. Om du vill veta mer om denna Helios Masscytometer kommer Klinisk kemi erbjuda vetenskapliga seminarium, men datum för dessa är ännu inte spikade. Kontakta niklas.forsgard@vgregion.se eller christine.lingblom@vgregion.se för mer information.
Vassast i klassen
Det finns sedan tidigare flera liknande instrument i Sverige, som köpts in av SciLifeLab, men eftersom de prover som analyseras måste vara färska är dessa instrument inte ett bra alternativ för forskare i Göteborg. Det sprillans nya instrumentet på Klinisk Kemi på Sahlgrenska Universitetssjukhuset är dessutom snäppet mer avancerat, eftersom det är mindre spill än med de äldre modellerna där man förlorar över hälften av cellerna som analyseras. Instrumentet är en investering på nästan åtta miljoner kronor, och har kunnat köpas in genom finansiering från både Lundbergstiftelsen och den strategiska ALF-satsningen på tung utrustning. I ansökan fick Christine Wennerås stöd av en rad forskare vid både Sahlgrenska akademin och Sahlgrenska Universitetssjukhuset: Anders Lindahl, Lars Palmqvist, Linda Fogelstrand, Marianne Quiding-Järbrink, Susanna Cardell, Mats Bemark, Lena Öhman, Agnes Wold, Robert Saalman, Lill Mårtensson-Bopp, Anna Rudin, Olov Ekwall, Inger Gjertsson och Madeleine Rådinger.
Detaljstudier av eosinofiler
Christine Wennerås räknar själv med att få stor användning för det nya instrumentet. Hon studerar eosinofila granulocyter – en sorts vita blodkroppar som varit kända i över hundra år men som man fortfarande inte får grepp om vilken funktion de har hos människan.
– Denna apparat gör det möjligt att i detalj studera eosinofiler i blodet hos exempelvis vuxna som genomgått blodstamcellstransplantation för att behandla en leukemi eller annan blodsjukdom och som utvecklat ett svårbehandlat tillstånd som kallas för ”värd-mot-transplantat”-sjukdom, där transplanterade T-lymfocyter attackerar olika friska vävnader hos den transplanterade patienten, säger Christine Wennerås som tillsammans med sina kollegor tror att eosinofiler kan dämpa sådana aggressiva T-lymfocyter.
– Vi har samma frågeställning kring eosinofilens immundämpande och läkande funktion hos levertransplanterade barn, hos friska barn genom studier av tymus-eosinofiler, och hos barn och vuxna med ”eosinofil esofagit”, en variant av födoämnesallergi som drabbar matstrupen och som trots att de första fallen beskrevs på 90-talet, inte är så känd.
TEXT OCH FOTO: ELIN LINDSTRÖM
