BIDRAG. Forskare vid Sahlgrenska akademin får mångmiljonbelopp genom medverkan i inte mindre än sex stora EU-anslag, i den senaste utdelningen inom ramprogrammet Horisont 2020 och utmaningsområde Hälsa. Totalt hamnar cirka 42 miljoner till Göteborg, i forskargrupper ledda av Henrik Hagberg, Ali Harandi, Anders Lindahl, Kerstin Persson Waye och Magnus Simrén.
Det stora projekt som Henrik Hagberg, Carina Mallard och Syam Nair vid Sahlgrenska akademin ska medverka i handlar om att skydda hjärnan hos barn som föds extremt för tidigt. I samarbete med 15 centra i Europa – främst andra universitet men även små och medelstora företag- ska projektet bland annat undersöka den hjärnskyddande effekten av så kallade mesenkymala stamceller, tagna från navelsträngsblod, som behandling för de små bebisarna.
Regeneration med stamceller
– Vi ska pröva i olika djurmodeller om stamcellsbehandlingen fungerar och hur behandlingen bör administreras för att ha bäst effekt. Vi ska undersöka i vilken koncentration stamcellerna bör ges, och i vilka intervaller samt öka kunskapen för hur stamcellerna utövar sin effekt relaterat till hjärnans metabolism och mitokondriernas funktion. Förutom att undersöka om hjärnskadorna kan begränsas ska vi också testa djurens funktion för att se att även den förbättras av behandlingen, säger Henrik Hagberg och fortsätter:
– Den del av projektet som har störst klinisk relevans undersöker om vi kan ge stamcellerna intranasalt, alltså låta barnen sniffa in dem genom näsan. Vi utnyttjar då den transportkanal för stamceller i hjärnan som upptäcktes av Peter Eriksson här i Göteborg för lite mer än tio år sedan. En annan möjlighet som vi ska undersöka är att ge stamceller som en injektion i en artär.
Projektet kallas Stem Cell Regeneration Network och ska pågå i fem år. Projektet får totalt cirka hundra miljoner kronor, varav cirka tio miljoner går till Göteborg.
Deltar i två stora vaccinprojekt
Ali Harandis forskargrupp deltar i inte mindre än två omfattande projekt om vaccin, SHIGETECVAX och VASA, som innebär ett tillskott på drygt 11 miljoner kronor för hans grupp. Projekten har en särställning, eftersom de ingår i en pilotstudie, där EU testar att betala ut medlen i en så kallad lump sum (klumpsumma), och som också innebär att projektet inte behöver göra en ekonomisk rapport efter projektslut eller redovisa nerlagd tid i projektet, vilket är ett krav i andra EU-finansierade projekt. Projektet måste dock fortfarande leverera en vetenskaplig rapport.
Inom projektet SHIGETECVAX, genomförs tidig klinisk utveckling av ett levande, försvagat kombinationsvaccin mot de båda smittsamma diarrésjukdomarna Shigella (eller dysenteri som sjukdomen kallas med ett äldre namn) och ETEC. Forskningskonsortiet består av en rad partners inom EU och i Bangladesh, samt den internationella och ideella hälsoorganisationen PATH. Det vaccin som utvecklas i forskningssamarbetet baseras till skillnad från nästan alla andra försök inte på det antigen som kallas Shigella LPS O, utan ska istället eliminera detta antigen för att möjliggöra igenkänning av flera antigener på cellytan. Vaccinet ska dra nytta tarmslemhinnans immunitet och eventuellt göra det möjligt att ge högre doser jämfört med andra levande försvagade vaccinkandidater, och utformas på ett sådant sätt att det blir möjligt för kommande generationers vaccin att tillföra ytterligare antigener för andra smittämnen i samma vaccin. Genom att tillsätta avgiftade toxin-antigener av ETEC till vaccinet ska också produktionen av blockerande antikroppar sättas igång. Inom forskningssamarbetet ska kliniskt försöksmaterial tillverkas, och för första gången testas att ge till friska människor. Forskarna ska också undersöka den naturliga immunoresponsen på vaccinet och framför allt testa vaccinet i inhemska populationer.
Det andra projektet, VASA (Vaccin mot schistosomiasis för Afrika) genomförs i samarbete mellan partners i Europa. Afrika och USA. Det är en klinisk fas I-studie av vaccinet SchistoShield hos vuxna i lokalt avgränsade områden i Afrika söder om Sahara. Schistosomiasis, eller snäckfeber som sjukdomen också kallas, sprids av en parasit i sötvatten framför allt i Afrika, men finns också i vissa delar av Asien och i Sydamerika. Eftersom så många som en miljard människor i 74 länder beräknas beröras räknas ett vaccin mot sjukdomen som ett av de mest brådskande i världen att få fram.
– Ett effektivt vaccin med långvarigt skydd mot alla former av schistosomiasis skulle påtagligt förbättra sjukdomskontrollen. I detta stora forskningssamarbete arbetar vi för att dechiffrera den molekylära signaturen av SchistoShield-vaccinets immunogenicitet i Burkina Faso och Madagaskar, där olika parasitarter som ger olika varianter av sjukdomen orsakar upprepade infektioner hos lokalbefolkningen, säger Ali Harandi.
Automatiserar cellodling för stamcellsterapi
Anders Lindahl och hans kollegor medverkar i det stora projektet AutoCRAT (Automated Cellular Robot-Assisted Technologies for translation of discovery-led research in Osteoarthritis). Projektet samlar fem universitet och fyra företag, med syfte att utveckla hållbara cellbaserade terapier för osteoartrit. I Europa är över 40 miljoner människor drabbade av denna ledsjukdom, som medför smärta och inflammation i främst knä och höftleder och resulterar i en degradation av ledbrosket. Förutom smärta och begränsade rörlighet för dem som drabbas av sjukdomen innebär den också en stor hälsoekonomisk belastning för samhället.
– Mesenkymala stamceller injicerade i knäleden har i studier uppvisat en effekt på sjukdomens inflammatoriska del och autologa broskceller kan transplanteras till patienter med tidiga broskskador med långvarigt klinisk förbättring, berättar Anders Lindahl och fortsätter:
– Eftersom cellterapi i Europa betraktas som läkemedel är behandlingen dyr och tillgången till fungerande cellterapi är begränsad. För att öka tillgängligheten av regulatorisk godkända celler av hög kvalitet och till låg kostnad till patienter med osteoartrit kommer vi inom AutoCRAT att skapa broskceller och mesenkymala stamceller från humana inducerade pluripotenta stamceller och utveckla en robotiserad tillverkningsprocess som är regulatoriskt godkänd.
Mesenkymala stamceller är sådana som kan utvecklas till olika typer av bindvävsceller, och pluripontenta stamceller är sådana som kan ge upphov till alla celler i en vuxen individ.
I projektet ingår dessutom en explorativ del där de samlade proteiner som utsöndras från en cell, det så kallade sekrosomet, och produktionen av extracellulära vesiklar och andra signalmolekyler ska studeras och, om det är möjligt, även massproduceras.
– Extracellulära vesiklar innehåller signalsubstanser som kan lindra och bota osteoartrit i dess tidiga stadium. Vår grupp kommer att arbeta med utveckling av humana inducerade pluripotenta stamceller och deriveringsprotokoll för broskceller som kan användas för automatisering. Projektet är det första försöket att i större skala robotisera odlingsprocesser för cellulära terapier, berättar Anders Lindahl.
Projektet AutoCRAT leds av forkare vid National University of Ireland Galway, och får totalt motsvarande drygt 80 miljoner kronor, varav drygt 8 miljoner kommer till Anders Lindahls del av projektet.
Mental hälsa och dess koppling till samlad exponering
Kerstin Persson Waye och hennes forskargrupp inom ljudmiljö och hälsa deltar i det stora projektet EQUAL-LIFE (Early environmental quality and life-course mental health effects), som totalt får motsvarande nästan 130 miljoner kronor, varav motsvarande drygt sju miljoner kommer till Göteborg. Målet med det stora forskningskonsortiet är att utforska samband mellan mental hälsa och den samlade exponering som man utsätts för under livet, med särskilt fokus på barn och unga upp till 21 års ålder. Projektet ska resultera i verktyg för att utvärdera och hantera miljömässiga hälsoeffekter och förebygga mental ohälsa.
– Projektet är angeläget mot bakgrund av att mental ohälsa ökar i Europa och att vi i Sverige ser en fortsatt ökning av unga som upplever symptom på psykisk ohälsa, säger Kerstin Persson Waye.
Totalt deltar tjugo olika parter från tolv länder med expertis inom folkhälsa, miljömedicin, barnpsykologi, miljöpsykologi, arkitektur, epidemiologi, miljö och geografisk planering, mikrobiologi, neurobiologi, medicin, fysik, informations- och kommunikationsteknologi och statistisk modellering. Inom projektet finns mer än två miljoner barn från olika kohorter där data finns av miljö och sociala exponeringar samt indikatorer på mental ohälsa Kerstin Persson Waye ansvarar för ett av de sex delprojekten, som handlar om att identifiera mekanismer som länkar tidiga tecken på mental hälsa och ohälsa till den fysiska och sociala miljön:
– Först ska vi göra litteraturgenomgångar av sannolika mekanismer mellan miljö, social exponering och mental ohälsa som stress, sömn, återhämtning, självkontroll och strategier som man tillämpar för hantering av sin livssituation. Vi ska identifiera frågeställningar där det saknas data, särskilt för de utvecklings- och åldersstadier då individer är mest känsliga för exponering för olika hälsoutfall.
Sömnens återhämtande funktion
Om data är tillgänglig inom befintliga studier ska projektet göra djupare analyser, men om data saknas eller är ofullständiga planeras fördjupade studier bland olika åldersgrupper att utföras.
– Vi tror att dessa studier framför allt kommer att handla om sömnens återhämtande funktion bland unga vuxna och dess koppling till mental hälsa, samt hur kognitiva funktioner påverkas av den dagliga miljö i förskola och skola som mindre barn vistas i, säger Kerstin Persson Waye.
Projektet är angeläget mot bakgrund av att mental ohälsa är den snabbast ökande sjukdomen i Europa och att vi i Sverige ser en fortsatt ökning av unga som upplever psykisk ohälsa, vilket redovisades i en färsk rapport från Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällsfrågor.
Förutom forskargruppen Ljudmiljö och hälsa deltar även Yun Chen och Peter Friberg från Göteborg.
Rekryterar patienter med IBS
Magnus Simrén är forskningspartner i konsortiet DISCOvERIE (Development, dIagnosis and prevention of gender-related Somatic and mental COmorbiditiEs in iRrItable bowel syndrome in Europe), vars mål är att fördjupa kunskapen om IBS och sjukdomens medsjuklighet och dessas riskfaktorer. I förlängningen ska forskningsresultaten leda till bättre diagnostik i kliniken och i framtiden ge förutsättningar för evidensbaserad målinriktad och skräddarsydd behandling. DISCOvERIE får totalt motsvarande nästan 65 miljoner kronor, och leds av IBS-forskaren Javier Santos i Barcelona, Spanien. Projektet omfattar 19 forskningspartners i elva länder, varav en partner är det amerikanska bioteknikföretaget Nanostring Technologies Inc.
Magnus Simrén medverkar i flera av projektets delprojekt, och är huvudansvarig för den del som fokuserar på att rekrytera patienter med IBS med och utan andra kroppsliga och psykiatriska problem, och ansvarar även för noggrann karaktärisering av dessa patienter.
– I delprojektet ska prover samlas in och sparas på standardiserat sätt för att möjliggöra analys av tarmflora, tarmfunktion och genetik, och vi ska delta i analys av interaktionen mellan den tarmfunktion som utgörs av bakterier, barriär, interaktion mellan immunsystem och tarmens nerver, och funktion i centrala nervsystemet, via funktionell magnetkameraundersökning av hjärnan, säger Magnus Simrén.
Magnus Simréns delprojekt får drygt motsvarande 5,6 miljoner av de forskningsmedel som projektet tilldelas.
–Det är ett bra tillskott till verksamheten och helt i linje med den forskning som vi redan bedriver med fokus på patofysiologi och co-morbiditet vid IBS, säger Magnus Simrén.
TEXT: ELIN LINDSTRÖM
FOTO: JOHAN WINGBORG / CECILIA HEDSTRÖM / MALIN ARNESSON
