NY STUDIE. När unga vuxna passerar åldersgränsen för att betala patientavgift minskar deras läkarbesök i primärvården med sju procent, visar en studie. De grupper som påverkas mest är kvinnor och låginkomsttagare.
– Det är intressant att trots en relativt låg avgift så finner vi en minskning i antalet läkarbesök, konstaterar Naimi Johansson, doktorand i hälsoekonomi och förstaförfattare till studien, publicerad i The European Journal of Health Economics.
I den aktuella forskningsstudien undersöks hur primärvårdsläkarbesök i Västra Götaland påverkas när unga vuxna går från avgiftsfri vård, till att från 20-årsdagen behöva betala patientavgiften på hundra kronor.
Studien är genomförd med registerdata från Västra Götalandsregionen och från Statistiska Centralbyrån, och inkluderar uppgifter om cirka 73 000 individer i ådern 18-22 år.
Klar minskning vid 20 år
Resultaten visar att 19-åriga kvinnor i snitt gör 1,41 läkarbesök i primärvård per år, varav flertalet besök görs när 20-årsdagen är relativt nära. Som 20-åringar gör de i snitt 1,32 besök per år. Just i brytpunkten vid 20-årsdagen sker en tydlig minskning i gruppen med 9,2 procent färre besök.
Män följer samma mönster men har lägre besöksfrekvens, 0,86 läkarbesök i primärvård som 19-åringar och 0,81 som 20-åringar. Förändringen vid 20-årsstrecket, minus 3,5 procent, är inte statistiskt signifikant.
Studien bekräftar tidigare forskning i fältet, att patientavgifter till viss del minskar sjukvårdsanvändningen. Samtidigt är studien ovanligt tydlig i hur priskänslighet i sjukvård och inkomstnivå kan kopplas ihop.
Viktigt förstå avgifters effekt
I den aktuella studien finns fyra inkomstklasser, och det visar sig att kvinnor med lägst inkomster är den grupp där besöksfrekvensen hos läkare i primärvård minskar mest, med 14,0 procent, när patientavgift ska betalas. För män i lägsta inkomstklassen är minskningen 9,8 procent.
– Det är viktigt att påpeka att vi i denna studie inte kunnat studera vilken typ av besök som minskar efter 20-årsdagen. Patientavgiften finns till viss del för att motverka besök som är mindre nödvändiga, säger Naimi Johansson.
Fokus för hennes forskning vid Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet, är just hur patientavgifter påverkar sjukvårdsanvändning i Sverige, och hur sjukvårdsutnyttjande skiljer sig mellan olika geografiska områden.
Patientavgifter är en del av sjukvårdssystemet, men regler och nivåer skiljer sig mellan regionerna. Med tanke på hur stora resurser som läggs på sjukvården, är det viktigt att förstå hur utformningen av sjukvårdssystemet påverkar användningen, och i förlängningen folks hälsa, menar Naimi Johansson.
Titel: Effects of primary care cost-sharing among young adults: varying impact across income groups and gender; https://link.springer.com/article/10.1007/s10198-019-01095-6
TEXT: MARGARETA GUSTAFSSON KUBISTA
