AVHANDLING. En persons fysiska kapacitet blir bättre vid både hjärtsvikt och förmaksflimmer om hen får individanpassad fysisk träning under ledning av fysioterapeut. Metoden ger bättre resultat än fysisk aktivitet på recept för dessa patientgrupper, visar en avhandling.
Den som har kronisk hjärtsvikt blir snabbt andfådd, och klarar ofta bara att gå kortare sträckor. Även förmaksflimmer leder till nedsatt fysisk kondition, och ofta oro för att belasta hjärtat. Främst är det äldre personer som drabbas av sjukdomarna.
– Många patienter undviker att röra på sig och att träna, av rädsla för att anstränga sitt hjärta för mycket. Jag tror att det ger ett viktigt socialt stöd att få träna tillsammans med andra inom hjärtrehabiliteringen, och att de där vågar ta i mer i sin träning eftersom den är individanpassad och handledd av en fysioterapeut, säger Maria Borland, disputerad vid Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet, och kliniskt verksam fysioterapeut inom primärvården i Västra Götaland.
I en av hennes delstudier ingick 42 äldre patienter med hjärtsvikt som också hade andra sjukdomar, exempelvis diabetes och högt blodtryck. Patienterna fick träna under leding av fysioterapeut, dels cykling med individanpassad belastning och dels styrketräning där enskilda muskler tränades med vikter.
– Att träna en muskel i taget belastar inte hjärtat lika mycket, men musklerna blir ändå starkare. Jag kunde se att patienterna fick mer ork, bättre arbetskapacitet och att deras muskler blev mer uthålliga. De upplevde också själva att de blev mer aktiva av träningen, säger Maria Borland.
Träning bra även vid förmaksflimmer
Tidigare forskning har visat att ökad kondition och muskelstyrka för äldre med hjärtsvikt förbättrar prognosen och leder till färre inläggningar på sjukhus. Det vetenskapliga underlaget när det gäller förmaksflimmer är svagare, men den aktuella forskningen visar att konditions- och styrketräning under rätt förutsättningar hjälper även denna grupp.
I en delstudie i avhandlingen fick 96 patienter med permanent förmaksflimmer antingen träna hos fysioterapeut inom hjärtrehabiliteringen eller få fysisk aktivitet utskriven på recept, i de här fallen i form av ordinerade promenader.
– De som fick träna på hjärthrehabiliteringen med en fysioterapeut fick en klart förbättrad fysisk kapacitet, men de som promenerade på egen hand fick ingen effekt alls. Promenaderna innebär helt enkelt inte en tillräcklig intensitet för att ge resultat, säger Maria Borland.
Stor grupp som behöver hjälp
Även om det saknas en central rekommendation från Socialstyrelsen om fysisk träning inom hjärtrehabilitering vid förmaksflimmer erbjuds detta på sjukhuset i Alingsås, där Maria Borland är verksam. Patienterna får individanpassad träning under ledning av fysioterapeut.
– Patienter med förmaksflimmer är en stor grupp vi verkligen skulle kunna hjälpa, men som på många platser i dag inte erbjuds möjlighet att delta i hjärthabilitering överhuvudtaget, säger Maria Borland.
Omkring 200 000 personer i Sverige beräknas ha hjärtsvikt, och cirka 300 000 har förmaksflimmer.
Titel: Exercise-based cardiac rehabilitation, physical fitness, and physical activity in cardiac disease; http://hdl.handle.net/2077/56882
TEXT: ELIN LINDSTRÖM CLAESSEN
PORTRÄTTSFOTO: JOHAN WINGBORG
