REMISSVAR. Den 11 juni fastställde Göteborgs universitets styrelse sitt yttrande över den av regeringen beställda Styr- och resursutredningen (Struten). Bland annat ställer sig GU positivt till ett samlat utbildnings- och forskningsanslag, en ökad bastilldelning samt en större betoning av den akademiska friheten. Flera förslag behöver dock utvecklas ytterligare och implementeringen bör ske stegvis, i nära dialog med lärosätena och andra berörda parter, menar GU.
Bland annat föreslår Struten ett samlat anslag för utbildning och forskning, där lärosätena själva bestämmer hur medlen ska fördelas. GU ställer sig bakom förslaget men betonar att det samlade anslaget inte får användas för att kompensera för en otillräcklig finansiering.
För utbildning föreslår Struten ett tvådelat anslag, där den ena delen är fast och den andra avräknas mot antalet helårsstudenter. Schablonersättningar och helårsprestationer försvinner alltså, enligt förslaget.
Istället för takbelopp föreslås lärosätena få fasta utbildningsmål.
Viktigt att samarbeta med berörda aktörer
Att regeringen har ett särskilt behov att styra dimensioneringen av vissa utbildningar, exempelvis inom skola och hälso- och sjukvård, håller GU med om. I sitt svar framhåller GU också vikten av att samarbeta med andra berörda aktörer i samhället när det gäller dessa utbildningar.
GU betonar dock att lärosätena för övrigt bör få ansvara själva för utbildningsutbudet och fördelningen av resurser mellan olika områden. Dessutom menar GU att ytterligare utredningar på lärosätesnivå krävs för att tydliggöra exempelvis vilka möjligheter ett lärosäte har att omförhandla de fastställda målen samt för att utreda vilka effekterna blir om lärosätet inte uppnår sina mål. GU menar även att någon form av samordning av resurstilldelningen till olika utbildningar måste göras så att inte samma utbildning ges väldigt skilda förutsättningar vid olika lärosäten.
Anslag av forskningsmedel
Endast drygt 40 procent av de statliga forskningsmedlen går idag direkt till lärosätena; övriga cirka 60 procent fördelas av de statliga forskningsfinansiärerna. GU påpekar i sitt yttrande att detta förhållande begränsar lärosätenas handlingsutrymme, inte minst eftersom många finansiärer dessutom har krav på medfinansiering, och försvårar sambandet mellan utbildning och forskning.
För att komma till rätta med obalansen mellan externa och interna anslag föreslår Struten ökade anslag samt en omfördelning av forskningsmedlen så att hälften ges till forskningsfinansiärerna och hälften till lärosätena. GU ställer sig positivt till ökade resurser men avvisar förslaget att minska tilldelningen till forskningsfinansiärerna.
Struten föreslår även en allmän översyn av den statliga externa forskningsfinansieringen, något som GU välkomnar.
GU stöder även Strutens förslag om en samlad proposition för högre utbildning och forskning vart fjärde år som bygger på fyraåriga överenskommelser mellan departementet och de skilda lärosätena.
Förändringar i högskolelagen
Struten innebär även flera förändringar av högskolelagen. Bland annat föreslår utredningen att högskolelagen ska slå fast att en lärartjänst normalt innehåller både utbildning och forskning. GU stöder detta förslag liksom tanken att högskolelagen ska fastställa lärosätenas ansvar för fort- och vidareutbildning samt utvidga innebörden av lärosätenas samverkan med det omgivande samhället.
Lärosätenas roll – självständiga och reflekterande
GU välkomnar också Strutens förslag att högskolelagen ska betona lärosätenas roll som självständiga och kritiskt reflekterande krafter i samhället. Att ändamålet och förutsättningarna för högskolans verksamhet står i centrum för lagstiftningen är en viktig grundförutsättning för att kunna etablera det ramverk för en långsiktig, samordnad och dialogbaserad styrning av högskolan som utredningen föreslår, menar GU.
Fakta
Idag bestäms anslaget för utbildning på grund- och avancerad nivå dels av antalet helårsstudenter, dels av antalet helårsprestationer. Anslagets storlek är begränsat av ett takbelopp. Olika utbildningar har olika schablonmässigt satta prislappar.
Statliga medel till forskning och forskarutbildning utgörs dels av ett basanslag, som går direkt till lärosätena, dels av medel till statliga forskningsfinansiärer, som forskarna måste söka i konkurrens.
Struten föreslår att dagens system ersätts med ett enda anslag för både utbildning och forskning. Utbildningsmedlen föreslås bestå av en fast del och av en rörlig del, som avräknas av antalet helårsstudenter. Dagens schablonmässiga prislappar för olika utbildningar tas bort, liksom prestationskravet. Istället för ett takbelopp får lärosätena ett fast utbildningsuppdrag.
Struten föreslår också att statliga medel för forskning omfördelas så att hälften ges som direkta anslag och hälften ges via forskningsfinansiärerna.
Ärendets beredning
Göteborgs universitet har beretts möjlighet att inkomma med yttrande på betänkandet En långsiktig, samordnad och dialogbaserad styrning av högskolan (SOU 2019:6, också kallad Struten), med Pam Fredman, Göteborgs universitets tidigare rektor, som utredare.
Ärendet har beretts av Universitetsledningens stab. Samtliga fakulteter, universitetsbiblioteket, Gemensamma förvaltningen, Göteborgs universitets studentkårer och de nationella enheterna har getts möjlighet att inkomma med synpunkter. Universitetsstyrelsen fastställde det slutgiltiga yttrandet den 11 juni.
Alla remissvar finns samlade på Regeringskansliets sida
AV: EVA LUNDGREN
FOTO: JOHAN WINGBORG
