FORSKNING SOM PÅVERKAR. I ett nytt projekt samarbetar nu Centrum för personcentrerad vård (GPCC) med verksamheter, organisationer och företag för att testa personcentrerat partnerskaparbete i ett större sammanhang. Ett antal partners arbetar tillsammans för att bygga stora testbäddar och policylabs, och projketledare är Håkan Billig.
Projektet, som kallas Personcentrerat Patient-Publikt-Privat Partnerskap (PCP4), har startat och utvecklas. För att personcentrerad vård ska komma samhället till godo ligger fokus på val av forskningsfrågor, forskning och andra typer av projekt kring och implementering av mer personcentrerad vård. Centralt är att alla parter har delat ansvar för initiativ och genomförande i sin egen verksamhet för att optimera möjligheterna att närma sig målet.
Projektledare är Håkan Billig, professor vid Sahlgrenska akdemin med stor erfarenhet av att leda studier inom hälso- och sjukvård. Han har tidigare bland annat varit ordförande i Vetenskapsrådets kommitté för nationell samordning av kliniska studier.
– Partnerskapet omfattar företrädare för hälso- och sjukvården i olika regioner, patientorganisationer samt partners inom näringsliv och akademi. Syftet med PCP4 är att i samverkan driva forsknings och verksamhetsförändring i hälso- och sjukvården för en systemförändring som resulterar i mer personcentrering, hög kvalitet och kostnadskontroll, säger Håkan Billig.
Nu väntar arbetet med att komma igång med projektet på riktigt.
– Vi ska tillsammans utveckla en testbädd och ett policylabb för personcentrerad vård. Den konkreta verksamheten kommer att i huvudsak bedrivas inom ramen för de delaktiga parternas egen organisation, och den ska vara projektdriven och kunna utvecklas organiskt över tid. Varje projekt söker egen finansiering och de delaktiga parterna har att säkerställa finansiering tillsammans, säger Håkan Billig.
Personcentrerad vård ska testats i ett större sammanhang
Enkelt uttryckt är projektet en försöksverksamhet där man testar hur personcentrerad vård ska kunna fungera i ett större sammanhang än till exempel GPCC:s forskningsprojekt, som i de flesta fall har varit begränsade till ganska små verksamheter, exempelvis enskilda vårdenheter. Projketet ska undersöka vilka förändringar som behövs för att möjliggöra detta, både i verksamheterna och i systemen i stort.
– Det gäller allt från utmaningar i det vardagliga arbetet ”på golvet” som arbetsmiljö och hur man lyssnar in patientens berättelse och sedan dokumenterar den med hjälp av teknik och IT, till mer övergripande frågor som ersättningssystem, incitament och infrastruktur. När vi gör detta kan vi också identifiera nya forskningsfrågor, säger Håkan Billig och fortsätter:
– Allt är tänkt att ske helt öppet och vara publikt. En annan sak som är principiell för att nå förändring och implementering av ny kunskap är att projekten och forskningsfrågorna är valda inte enbart för att de går att beforska utan för att de är angelägna för parterna, som också väljer dessa själva.
Almedalsseminarium som kan ses på Facebook
Den 1 juli arrangerar Göteborgs universitet ett seminarium i Almedalen som diskuterar hur detta partnerskap bäst kan utformas så att kunskapsbehov möts och de mest relevanta projekten och forskningsprojekten prioriteras och hur resultaten sedan kan användas.
– Vi vill diskutera om det går att förena dessa olika ambitioner för att i ett partnerskap förändra hälso- och sjukvårdens arbetssätt i riktning mot mer personcentrering, säger Håkan Billig.
Om du inte är på plats under Almedalsveckan kan du se det live på Västsvenska Arenans Facebook-sida. Läs mer om smeinariet i Almedalsveckans program: http://program.almedalsveckan.info/event/view/57769.
Samsyn och vision
De senaste årens arbete, som bland annat omfattat samtal, verksamhetsbesök och olika workshops, har lett till en gemensam syn på partnerskap mellan olika parter inom samhälle och vård. Parterna har kommit överens om att personcentrering i hälso- och sjukvård grundar sig i en etik som vägleder i praktiska handlingar som medmänniska och yrkesperson, och att ett personcentrerat arbetssätt innebär att se personen i patienten – att patienten är en människa med behov och resurser vilka ligger till grund för den gemensamma planeringen av hälso- och sjukvård och omsorg. Dessutom har parterns enats om en vision, som lyder: ”Samhällsförändringen vi önskar se och vara en del av: En god och jämlik hälsa genom personcentrering i hälso- och sjukvården.”
TEXT: JEANETTE TENGGREN DURKAN
