PERSONPORTRÄTT. Diana Swolin Eide uppskattar möjligheten att kombinera forskningen med att träffa patienter. Hon är överläkare och docent inom barnmedicin, och tack vare ALF-medel kan hon ägna en stor del av sin arbetstid åt forskning: ”Det känns väldigt roligt att forska och jag får massor av energi inför mötet med patienterna”.
Diana Swolin Eide är överläkare i barnmedicin vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset, och adjungerad universitetslektor vid Sahlgrenska akademin. Hon är också forskare. Det fungerar tack vare det avtal om ekonomiska medel, ALF, som finns mellan svenska staten och sju av Sveriges landsting om utbildning av läkare, klinisk forskning och utveckling av hälso- och sjukvården.
Lust att forska
Diana Swolin Eide kom redan som student in i preklinisk forskning om mänskliga benceller. Intresset för skelettet har hon behållit genom åren, i sitt arbete som överläkare på Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus, inom Barn- och ungdomsmedicin, där hon idag också är ST/FoU-sektionschef.
Även viljan och lusten att forska har hängt i. Nu arbetar hon med translationell forskning om barn och ungdomars skelettutveckling och bentäthet. Hur identifierar och förhindrar vi osteoporos hos barn och ungdomar? Hon har tittat på särskilda sjukdomsgrupper som barn med muskelsjukdomar, njursjukdomar och övervikt respektive anorexi och undervikt.
– Nu studeras nya sjukdomsgrupper, som prematurfödda barn och barn med typ1-diabetes, två grupper som ökar i samhället, säger Diana Swolin Eide.
Barns bentäthet
Hon beskriver studier av benmarkörer som bildas i skelettets celler och de ämnen som bildas ur dessa celler som man kan mäta i blodet. På så vis kan man få mer kunskap om vad som händer i skelettet och kan lättare ställa diagnos.
Sverige är det land i världen som har mest osteoporos och internationellt sett ökar intresset kring barns bentäthet och benhälsa, berättar hon.
– Att just göra något tidigt är angeläget, i första hand för patienten, men även ur ett samhällsperspektiv och för kostnaderna i vården. Här hoppas jag kunna bidra med det prekliniska tänket i den kliniska forskningen och när jag arbetar som barnläkare.
Att just ha möjlighet att kombinera forskningen med att träffa patienter är något som Diana Swolin Eide uppskattar. Det är här ALF-tjänsten kommer in. ALF är det avtal om ekonomiska medel som finns mellan svenska staten och sju av Sveriges landsting om utbildning av läkare, klinisk forskning och utveckling av hälso- och sjukvården. Under 2019 fick Västra Götalandsregionen 493 miljoner kronor, varav cirka hälften gick till forskares projekt.
– I en krävande klinisk specialitet med tung jourbörda hade jag inte överlevt som forskare annars. Det finns inte längre luft i systemet när man arbetar som läkare. Då hade jag kanske fått avsluta min forskning efter att jag disputerat.
Halvtidsforskare
Idag har Diana Swolin Eide har en så kallad högre klinisk ALF-tjänst för docenter. Det innebär att hon kan forska på halvtid i två år, med möjlighet till förlängning.
– Jag kan alltså jobba dagtid och behöver inte uteslutande använda kvällar och nätter eller gå jour på lördagar för att kunna använda komptiden som fritidsforskare, vilket inte håller i längden. Det är helt fantastiskt!
Inte bara att det kan vara utmattande för personen, men forskning på en viss nivå kräver en större insats som inte går att leverera på fritiden. I sin nuvarande sits kan Diana Swolin Eide söka egna ALF-medel för att anställa en forskningssjuksköterska, som då också får ett mer varierat arbete och kanske smak för forskning.
Hon har också kunnat anställa andra läkare som inte provat på forskning tidigare, någon som disputerat och arbetar mot sin docentur och någon som är på väg att disputera. Och en administratör som löpande sköter alla uppdateringar och rapporteringar som måste göras i nya IT-systemen och få hjälp med nya ansökningar. Forskning är ett teamarbete, menar hon.
– Tack vare detta har jag producerat flera artiklar än någonsin. Det känns väldigt roligt att forska och jag får massor av energi inför mötet med patienterna, säger hon och fortsätter:
– Jag tror att det är en helt rätt strategi att inte bara ge forskningsbidrag till stora väletablerade grupper utan att även vattna med forskningspengar på oss docenter. Då kan vi få det att blomma omkring oss genom att engagera flera människor som kan bli en del av forskningsmiljön. Det ger i slutändan stort output som också kommer patienterna tillgodo.
Inspiration i läkararbetet
En annan energikick i forskningen är det stora internationella kontaktnätet som kommer per automatik i utbytet inom forskarvärlden.
– Det ger ett internationellt perspektiv på vårdyrket med möjlighet att träffar andra vårdprofession i andra länder. Det är fantastiskt stimulerande och ger en sådan möjlighet att hämta hem nyheter direkt in i den patientnära mottagningen, säger Diana Swolin Eide och avslutar:
– Så forskningen är verkligen oerhört viktig för min inspiration i läkararbetet och ALF har varit helt avgörande för att jag skulle fortsätta forska och inte behövt sluta efter att jag blivit docent.
Om du vill veta mer om Barnmedicins verksamhet och framtida utveckling kan du titta på den film som nyligen blivit klar, på initiativ av Diana Swolin Eide: https://www.youtube.com/watch?v=I0VUHZ7tgj8&t=21s
TEXT: KATARINA HALLINGBERG / SAHLGRENSKA UNIVERSITETSSJUKHUSET
