BIDRAG. Gunnar C. Hansson, som leder en världsledande forskargrupp som studerar tarmens skyddande slemlager, får nu 2,5 miljoner kronor från Lundbergs Forskningsstiftelse. Gruppen ska använda medlen för att köpa in ett konfokalmikroskop,
Det nya konfokalmikroskopet som ska köpas in för anslaget från Lundbergs Forskningsstiftelse kommer öka kapaciteten och dessutom göra det möjligt att filma hur bakterier, slemlager och tarmceller samverkar. Forskarna hoppas bland annat identifiera ämnen som bakterierna använder som signal till tarmcellerna om att göra mer och bättre slem.
Nätliknande molekylkedjor
Slemlagret som tapetserar tarmens insida består av långa molekylkedjor i nätliknande flak som travas på varandra i flera lager till en snårig struktur – ogenomtränglig för bakterier men genomsläpplig för det vi äter. I tjocktarmen är lagret två tiondels millimeter tjockt, förnyas helt en gång i timmen och äts upp från ytan av tarmbakterierna. Energin skickar de tillbaka till tarmcellerna. Dessutom signalerar de på något sätt till tarmen för att öka produktionen av slem. Vilka bakterier som är viktiga och vad de använder för signaler försöker Gunnar C. Hanssons forskargrupp ta reda på.
Om slemlagret inte fungerar som det ska, om det blir för tunt eller för genomsläppligt kan bakterier komma igenom och risken är då att de kommer i kontakt med cellerna i tarmen. När det sker i stor skala orsakar det inflammation i tarmväggen, vilket leder till ökad celldelning och en sådan ökar alltid risken för mutationer. Har man otur blir det mutationer som är cancerframkallande.
Gillar fibrer
Ett sätt att minska risken för tjocktarmscancer är därför att se till att tarmens slemlager är i topptrim så att bakterierna inte kan ta sig igenom. Det gör man genom att mata tarmbakterierna med det de vill ha. Då samarbetar de så att slemlagret kan byggas upp och förnyas optimalt. Det är alltså samma bakterier som antingen ser till att befinna sig långt från våra tarmceller om vi håller dem nöjda, eller som, om de inte får vad de vill, tränger genom slemlagret och orsakar inflammation. Och vad är det då de vill ha? Jo, fibrer, det vill säga sådana kolhydrater som vi själva inte kan bryta ner men som bakterierna kan tillgodogöra sig. Denna typ av fibrer hittar man i växtriket; grönsaker, baljväxter, fullkorn.
– När vi ger möss fiberfattig kost tar det bara tre dagar innan tarmbakterierna börjar ta sig genom slemlagret, säger Gunnar C. Hansson.
TEXT OCH FOTO: LUNDBERGS FORSKNINGSTIFELSE
